- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
933-934

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lamantinsläktet - Lamar. 1. Mirabeau Buonaparte L. - Lamar. 2. Lucius Quintus Cincinnatus L. - La Mara - La Marck. 1. Guillaume, grefve de L. - La Marck. 2. Robert II, grefve de L. - La Marck. 3. Robert III, grefve de L. - La Marck. 4. Robert IV, grefve de L. - La Marck. 5. Auguste Marie Raymond, furste af Arenberg, vanligen kallad grefve de L. - Lamarck, Jean Baptiste Pierre Antoine de Monet de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

933

Lamar-Lamarck

934

sydamerikanska (se fig.); de lefva både i floderna
och i hafvet. De lifnära sig af hvarjehanda
vattenväxter. Dessa af plockas med den klufna öfvcr-

Manatus americanus,

läppen. Hithörande djur intaga så stora
mängder födoämnen, att hela tarmkanalen blir
fullproppad därmed. De jagas för späckets,
hudens och köttets skull; det senare är
välsmakande, men anses för ohälsosamt.
L-e-

Lamar [lama’]. 1. Mirabeau Buona-parte L., president
i republiken Texas, f. 16 aug. 1798 i Louisville,
Georgia, d. 19 dec. 1859 i Richmond, Texas, tillhörde
en fransk hugenott-familj, inflyttade 1835 från
Georgia, där han varit jordbrukare, till Texas,
slöt sig genast till de mot mexikanska regeringen
upproriske nybyggarna och ledde i striden vid
San Jacinto (21 apr. 1836) det rytterianfall,
som bröt mexikanska arméns linjer. Han blef
s. å. generalmajor och krigsminister i den nya
republiken och dess förste vicepresident under
S. Houston (se d. o.) som president. L. var president
i republiken Texas dec. 1838-dec. 1841 samt lyckades
få dess oberoende erkändt af ett flertal europeiska
stater. Hans styrelse f. ö. utmärktes af hejdlös
skuldsättning och öfverdrifvet våldsam politik
mot indianerna, hvarigenom hela samhällets bestånd
hotades. L. efterträddes af sin företrädare Houston,
hvars planer på Texas’ inför-lifvande med Förenta
staterna han ifrigt bekämpade. I kriget mot Mexico
1846 deltog han med utmärkelse i Tavlors armé samt
var 1858-59 amerikansk ministerresident i Nicaragua
och Costarica.

2. Lucius Quintus Cincinnatus L., den föregåendes
brorson, amerikansk politiker, f. l sept. 1825 i
Putnam county, Georgia, d. 23 jan. 1893 i Macon,
Georgia, blef 1847 advokat, var 1857-60 demokratisk
kongressledamot och stred under inbördeskrigets
första år som öfverste för ett Mississippiregemente
på sydstaternas sida. Efter krigets slut var
han några år professor i politisk ekonomi och
juridik vid Mississippis statsuniversitet, intog
som kongressledamot 1872-76 en framskjuten plats
inom det reorganiserade demokratiska partiet,
blef senator 1877 och tillhörde mars 1885-jan. 1888
som inrikesminister Clevelands kabinett, hvarefter
han utnämndes till biträdande domare vid Förenta
staternas högsta domstol. L. gaf ofta prof på varm
nationell patriotism, samtidigt med att han vältaligt
förfäktade de enskilda staternas rättigheter; om
Mississippis upprensning i skeppsfartens intresse
och om järnvägsbyggnader i Texas inlade han stora
förtjänster. Jfr É. Mayes, "L. Q. C. Lamar, his life,
times and speeches" (1896). 1-2. V. S-g.

La Mara, pseudonym. Se Lipsius 3.

La Marek, D e, nederländska och franska ut-greningar
af en släkt, som urspr, härstammade från tyska
grefliga släkten Berg-Altena, men vid 1200-ralcts
begynnelse började kalla sig efter sin besitt-

ning, tyska grefskapet M a r k. Märkligast äro
linjerna A renberg, Fleuranges och L u-m a i n. -
1. G u i 11 a u m e, grefve de L., baron af L u m
a i n, f. omkr. 1446, d. 1485 i Maastricht, för sin
tygellösa framfart kallad "Arden-ncrnas vildsvin",
blef till följd af ett mord för-drifvcn från Liége,
men återvände 1482 med fransk hjälp och tog blodig
hämnd. Han förskaffade därefter sin broder Robert
(d. 1489) styrelsen öfver Bouillon. Själf föll han
efter någon tid i ärkehertig Maximilians händer
och afrättades. - 2. R o b e r t II, grefve de L.,
hertig af Bouillon, furste af Sedan, den föregåendes
brorson, f. omkr. 1460, d. 1535, tjänade Ludvig
XII och deltog 1513 i slaget vid Novara, där
han räddade sina båda söners lif, men förde under
krigen mellan Frans I och kejsar Karl V en vacklande
politik. Han förjagades efter slaget vid Pavia (1525)
af de kejserlige med tillhjälp af hans egen broder E
vrår d ("kardinalen af Bouillon", f. 1475, d. 1538,
1505 biskop af Liége), men återfick efter freden i
Madrid (1526) sina länder. - 3. Robert III, grefve
de L., seigneur de Fleuranges, den föregåendes son,
fransk krigare, historieskrifvare, f. 1491 i Sedan,
d. 1537 i Long-jumeau, deltog med utmärkelse i
Ludvig XII:s och Frans I:s italienska fälttåg, i
synnerhet vid Marig-nano (1515), samt sändes 1519
till Tyskland för att förmå kurfurstarna att ge sina
röster åt Frans vid kejsarvalet efter Maximilian
I. 1525 tillfångatogs han jämte sin konung i slaget
vid Pavia. Under fångenskapen 1525-26 utnämndes han
till marskalk af Frankrike och skref Histoire des
choses mémorables advenues du régne de Louis XII et de
Francois I, depuis iå99 jusqu’en Can 152i (utg. 1731,
ny uppl. 1838). - 4. R o b e r t IV, grefve de L.,
hertig af Bouillon, fransk marskalk, den föregåendes
son, f. omkr. 1520, d. 1556 i Guise, återtog 1552
Bouillon och dithörande af Karl V besatta platser, men
föll 1553 i fångenskap. - 5. Auguste Marie Raymond,
furste af Aren-berg, vanligen kallad grefve de L.,
ättling på kvinnolinjen af en broder till L. l,
grefve Eberhard III af Arenberg. Se Arenberg.

Lamarck, Jean Baptiste Pierre An-toine de Monet d e,
fransk naturforskare, f. l aug. 1744 i Picardie,
d. 18 dec. 1829 i Paris, tjänade någon tid under
marskalk de Broglie, men lämnade- den militära banan
för att egna sig åt naturvetenskaperna. HaD blef 1779
medlem af vet. akad. och 1793 professor vid Jardin
des plantes. - L:s förnämsta arbete är Philo-sophie
zoologique (ISOQ). Under många år hade L. sysselsatt
sig med den systematiska . botaniken och zoologien
samt inom desamma skurit lagrar, bl. a. genom F lör
e francaise (1778). Men han åtnöjdc sig icke med att
klassificera och bcskrifva de ännu på jorden lefvande
formerna, utan inrymde i sitt system plats äfven för
redan utdöda släkten. Han uppdagade sålunda de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free