- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
945-946

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lambert, Franz - Lambert, John - Lambert, Johann Heinrich - Lambert, A. B. - Lambert, hertig af Emyrna - Lambert, Lucien - Lamberta - Lambertini. 1. Prospero L. - Lambertini. 2. Grefvinna. Se Antonelli, G. - Lamberto d'Amsterdam. Se Sustris - Lamberts ekvation - Lambertska arfvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

945

Lambert-Lambertska arfvet

946*

Hornberg 152G antagen hc-s.si.sk kyrkoordning
kom aldrig att genomföras, särskildt på
grund af Luthers gensaga mot dess alltför
vidtsväfvande planer på bildandet, i kyrkotuktens
intresse, af trängre be-kännarförsamlingar
och upprättandet af en synodal-författning.
-P. F. (E. lig.) Lambert [lä’mbot], John, engelsk
krigare, f. 1619 i Yorkshire, d. som fånge på ön
S:t Nicholas i Plymouth Sound 1683, slöt sig vid
inbördeskrigets utbrott 1642 till parlamentets parti,
omtalas 1643 som rytteriöfverstc och blef 1646 i
den ny-organiseradc parlaments-hären befälhafvare
för ett fotregemente. Under arméns konflikt med
parlamentet 1647 intog L. en framskjuten ställning
som officerarnas förtroendeman och var Ireton (se
d. o.) behjälplig vid uppsättandet af arméns politiska
programskrift Heads of the proposals. Han stred 1648
mot skottarna och hade betydande andel i Cromwells
seger öfver dem vid Preston (17-19 aug. s. å.) samt
var sedan som generalmajor Cromwells närmaste man
under skotska fälttåget 1650-51. Under de närmast
följande årens politiska strider stod L. troget på
Cromwells sida och var själen i det officersråd, som
i dec. 1653 proklamerade Cromwcll till protektor under
den nya författningen (Instrument of government). Han
satt i protektorns statsråd och utsågs 1655 till
styresman ("major-general") öfver de fem nordliga
gref-skapen, men bröt 1657 med Cromwell i samband
med det af L. med framgång bekämpade förslaget att
tillerkänna denne kunglig värdighet och nedlade
sina ämbeten. Efter Cromwells död uppträdde L. 1659
som arméns politiske ledare vid "långa parlamentets"
återkallande, blef medlem af statsrådet och utestängde
(okt.) parlamentet från Westminster samt inträdde i
den välfärdskommitté, som öfvertog styrelsen. Då Monk
med sin här anryckte från Skottland till parlamentets
hjälp, vågade L. ej upptaga strid; hans armé upplöstes
på nyåret 1660, och själf insattes han i Tower (mars
s. å.). Därifrån flydde han (10 april) och sökte
förgäfves kring sig samla de trupper, som förblifvit
republiken trogna. Efter restaurationen internerades
han 1661 på Guernsey, dömdes 1662 som högförrädare
till döden och hölls till sin död fången, först på
Guernsey och sedan 1667 på ön S:t Nicholas. Han var
en af Cromwells dugligaste underfältherrar, men visade
sig i politiska frågor tämligen ostadig och kortsynt.
V. S-g. Lambert, Johann Heinrich, tysk matematiker
och filosof, f. 1728 i Miilhauscn (Elsass), d. 1777
i Berlin, egnade sig som autodidakt åt studiet af
matematik, filosofi och österländska språk. Efter att
1756-58 ha företagit resor i Tyskland, Holland och
Frankrike slog han sig ned i Bajern. Han flyttade
sedan till Berlin, där han 1765 blef medlem af
vet. akad. och "baurat". Genom Plwto-mctria, seu
de mcnsnra et gradibus luminis, colorum et umbrce
(1760) kan han, vid sidan af den offentligen som
expcrimcntator verksamme Bougucr, ställas

som grundläggare af den fotometriska afdelningen inom
optiken. Detta arbete har varit af stor betydelse
för astronomien, liksom hans bidrag till teorien för
kometernas banor, 7risigniores orbilce co-mctarum
proprielatcs (1761), varit af vikt (se L a m-b c r t
ska t e o r c m c t). I Cosmologischc briefe iibcr
cl ii’ einrichtuiiij des ireltbnues (s. å.) har
han, liksom Kant, uppgjort ett schema öfver
väiidssystemet. Några andra bevis för riktigheten
af sina astronomiska teorier har emellertid L. icke
lämnat än sådana, som han i egenskap af "en mycket
positiv kristen" kunnat framdraga ur teologien. Härmed
är dock icke sagdt, att ej åtskilliga af hans åsikter
genom Herschels och Laplaces exakta undersökningar
vunnit bekräftelse. Exempelvis gick hans förutsägelse
om en tillkommande bestämning af solsystemets rörelse
i fullbordan redan 1783 genom Herschel. Som filosof
är L. att betrakta som en föregångare till Kant,
framför allt genom Neuea nrganon (1764), hvari han
skarpt skiljer mellan tänkandets genom varseblifningen
gifna innehåll och dess former, som framträda i de
logiska och mate-nmtiska lagarna. Liksom sedan Kant
tillbakavisade» han både Wolfs rationalism och Lockes
sensualism, men som hans Anlage znr architektonik
(1771) och brefväxling med Kant (utg. af Bernoulli)
visade, förmådde han icke finna någon enhetlig
princip för erfarenhetens former. Kant skattade
L. så högt, att han skulle ha tillegnat honom
"Kritik der reinen vernunft", om icke L. dött
före dess utgifvande. E. Zimmermann, Joh. Lepsius
och E. König ha skrifvit öfver olika sidor af L:s
filosofi; senaste hithörande arbete är 0. Baensch,
"L:s philosophie und seine stellung zu Kant"
(1902). 1828 aftäcktes i Miil-hausen en minnesvård
öfver L. K. B. S-c.

Lambert [lärmbot], A. B., engelsk botanist. Se L a
m b.

Lambert [labär], hertig af Emyrna, fransk köpman,
f. omkr. 1820, d. 1873 på Comoroöarna. L. var
sockerplantage-egare på Mauritius, företog flera
resor till Madagaskar och vann där tronföljarens
bevågenhet. Sedan denne under namn af Radama
II uppstigit på tronen (1861), kallades L. till
Madagaskar samt blef hertig och premiärminister. Han
sändes till Rom för att med påfven underhandla
om katolska religionens införande på Madagaskar
och intresserade sig för bildandet af ett franskt
handelskompani för att tillgodogöra sig Madagaskars
naturliga rikedomar. Då Radama 1864 mördades, drog;
sig L. undan till Comoroöarna, där han grundade ett
stort handelsföretag.

Lambert [läbär], Lucien, fransk tonsättare,
f. 1861 i Paris, elev af Dubois och Massenet, har
komponerat åtskilliga operor, bl. a. Le spahi (1896:
belönt med staden Paris’ pris), La marseillaise
(1900) och Penticosa (1908; prisbelönt vid en af
förläggaren Astruc utlyst täflan), samt orkestersakery
pianostycken och sånger.

Lämbe’rta, astron., en af småplaneterna.

Lambertini. 1. P ro sp er o L., påfve. Se Benedikt
14. - 2. Grefvinna. Se A n t o-n c 11 i, G.

Lamberto d’Amsterdam. Se S u st ris.

La’mberts ekvation. Se Lambertska t e o-r e m e t.

Lambertska arfvet. I Umeå lefde under midten af
1600-talet en handlande Bernt Johansson Lam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free