Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lambertska arfvet - Lambertska teoremet - Lambertsnöt - Lamberts projektion - Lamberty, Guillaume de - Lambesc, Charles Eugène de Lorraine - Lambèse - Lambessa - Lambeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
$47
Lambertska teoremet-Lambeth
948
bert, som hade tre söner och fyra döttrar. En
af sönerna, Jonas Berntsson L a m b e r t,
f. på 1660-talet, upptog sin moders namn W e
n m a n, lämnade omkr. 1690 hemmet, vistades
sedan utomlands till sin död, som inträffade i
midten af 1720-talet, och skall under denna tid,
bl. a. genom kaperi, ha samlat en stor förmögenhet,
bestående i plantager i Guyana (norra Syd-Amerika) och
fastigheter i Holland. Uppgifterna om Lambert-Wenmans
släktförhållanden och utrikes vistelse bestyrktes
af en hans broders och systrars barn till Umeå
rådhusrätts protokoll 6 maj 1740. Sedan denna tid ha
deras ättlingar vid flera tillfällen, några gånger
med anlitande af statens mellankomst, sökt att utfå
Lam-berts efterlämnade förmögenhet, som "förljudes
skolat vara cirka" 36 tunnor guld, men under snart två
århundradens lopp i "arfvingarnas" fantasi vuxit till
sagolika proportioner. Det senaste försöket att utfå
arfvet började i Jämtland 1895 och pågick några år,
men utan resultat. Enligt ett tidningsmed-.delande i
april 1911 skulle saken upptagas på nytt af arfvingar
i Amerika, hvarvid man förcspeglade sig att vinna
planlagerna och V2 milliard kronor i kontanter.
Lambertska teoremet 1. Lamberts ekvation kallas
stundom en viktig sats ang. en komets rörelse
i en parabolisk bana. Denna sats, som bildar
en af grundvalarna för Olbers’ metod att beräkna
kometbanor (se Kometer), benämnes numera i allmänhet
Eulers teorem 1. Eulers ekvation. Den upptäcktes
nämligen först af Euler (1743), men J. H. Lambert
(se d. o.) utvecklade den sedermera själfständigt
och uppvisade dess betydelse för banbestämningen
(1761). Den ifrågavarande ekvationen kan skrifvas
under följande enkla form:
6 k T = (r, + r2 + s) 3/2+ (r, + r2 - s)’7*, där T
betecknar den tid, som en komet behöfver för att
röra sig från en punkt af banan till en annan,
rx och r2 kometens afstånd från solen i de båda
punkterna samt s den mellan dem liggande kordan;
k är en numerisk konstant. Tecknet för sista termen
kan lätt fastställas för hvart särskildt fall.
B-d.
Lambertsnöt, bot. Se Hassel, sp. 55 och fig. 2.
Lamberts projektion. Se Kartprojektion, sp. 1176.
Lamberty [läberti’], Guillaume de, schweizisk
diplomat och historiker, f. omkr. 1660 i kantonen
Graubiinden, d. 1742 i Ny ön, kantonen Vaud, företog
vidsträckta resor och kom i Rotterdam på 1690-talet i
nära beröring med P. Bayle, blef därefter i England
privatsekreterare åt lord Portland (se Bentinck 1)
och utförde flera viktiga diplomatiska uppdrag
för den engelska regeringens räkning. Sina sista
år tillbragte han under historiska forskningar i
Nyon. Bland L:s arbeten märkas Mé-mnircs (le la
derniére revolution d’Anyleterre (2 bd, 1702) och
framför allt Mémoires pour serrir å Vhis-toire du
dix-huHiéme siécle (12 bd, 1724-34, ny uppl. i 14
bd, 1735-40), innehållande en synnerligen rikhaltig
samling traktater och diplomatiska aktstycken
från tiden efter Karl II:s af Spanien död 1700.
V. s-g.
Lambesc [läbä’sk], Charles Eugene de L o r r a i n e,
hertig af Elbeuf och prins af L.,
fransk general, f. 1751, d. 1825, intog genom
sin släktskap med drottning Marie-Antoinette eii
betydande ställning vid franska hofvet och blef
redan vid unga år öfverste för kavalleriregementet
"Royal-Alle-mand". Genom sin chock (12 juli
1789) på de folkhopar, som demonstrerade vid
underrättelsen om Neckcrs onåd, väckte han
allmän förbittring, utpekades som en af de
förnämste deltagarna i hofvets kontrarevolution
och ställdes inför rätta, men blef frikänd. Kort
därefter emigrerade L. med hela sitt regemente,
tog tjänst i österrikiska hären och kämpade, från
1796 som fältmarskalk!.’ jtnant, mot Frankrike
ända till restaurationen (1815). Af Ludvig XVIII
under allmän ovilja utnämnd till pär af Frankrike
och hertig af Elbeuf, kvarstannade L. dock i Wien;
med honom utslocknade den gren af huset Lothringen,
som härstammade från Claude, förste hertig af Guise.
A. B. B.*
Lambèse [lãbäs] l. Lambessa, fransk
straffkoloni i Algeriet, dep. Constantine, anlagd
1844. Orten, som räknar 1,689 inv. (1901), ligger på
den plats, där den mycket omfångsrika romerska staden
Lambæsis fordom stod. Denna stads ruiner äro bland
de mest intressanta i hela norra Afrika. De utgöras
af lämningar af tempel (åt Æsculapius, Salus, Isis
och Serapis), kyrkogårdar, triumfbågar, akvedukter,
termer, teater och palats m. m. Något längre västerut,
närmare den nuv. staden Batna, ligga lämningar
af ett romerskt fältläger (castra) omkr. 200
m. i fyrkant, som sannolikt var ett provisoriskt
ståndkvarter under den första tiden. Det stora
lägret har senare anträffats och delvis blottats,
hvarigenom man vunnit nya upplysningar om det
romerska lägrets anordningar. Ruinerna af staden
och lägret ha lämnat en ymnig skörd af inskrifter
(Renier, "Inskriptions romaines de l’Algérie", 1855,
innehåller 1,500, "Corpus inscriptionum latinarum",
VIII, 4,185), hvilka äro rika på historiska data,
emedan Lambæsis i närmare 300 år (början af
2:a–slutet af 4:e årh.) var hufvudkvarter för
den tredje legionen (legio tertia augusta) och
hufvudstad i prov. Numidien. Kristna inskrifter
finnas ej. L. ödelades af numidierna i början af
400-talet. Litt.: R. Gagnat, "Lambèse" (1893) och "Les
deux camps de la Legion III:e Auguste à L." (1908).
(J. F. N.)
Lambessa. Se Lambèse.
Lambeth [lä’mbəth], förvaltningsområde i London
(metropolitan borough) s. om Thames, ett långsträckt,
smalt område mellan Southwark och Camberwell i ö.
 |
| Lambeth palace: portbyggnaden och kyrkan. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
