- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
979-980

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lamprotornis - Lampsakos - Lampsana - Lampsvart - Lampuner - Lampyridæ - Lampyris - Lamsdorff, Vladimir Nikolajevitj - Lamu - Lamur - Lamuter - Lamutiska hafvet - Lanx. - Lana - Lanai - Lana philosophica - Lanark - Lanark, earl af. Se Hamilton 10 - Lancashire - Lancashireprocessen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

979

Lampsakos-Lancashireprocessen

980

sande; 50 cm. lång. Arten lefver i mellersta och
södra Afrika, dels parvis, dels i flock, vistas
mycket på marken och rör sig där likt vår skata
med upplyft stjärt. Äfven lätet liknar skatans
pladder, men är ej så omväxlande. Liksom öfriga
glansstarar kan denna art utan svårighet hållas i bur.
C. 11. ö.*

Lampsakos, forngrekisk stad i Mysien, Mindre
Asien, vid Hellesponten, midt emot Kalliupolis
(Gal-lipoli) i Tracien, anlades af joner från
Fokaia och Miletos. L. hade en god hamn, och
trakten var ryktbar för sitt vin. I L. skall
Priapos ha blifvit född, och hans otuktiga kult
hade därför sitt hufvudsäte där. Det nuv. L a
p s a k i, omkr. 2,000 inv., ligger, om icke på
samma plats som L., åtminstone i närheten däraf.
(J. F. N.) Lampsana, bot. Se L a p s a n
a. Lampsvart. Se F ä r ,2, sp. 274. Lampuner (L
a m p u h u), folk på Sumatra (se d. o.).

Lampyridae, -zool. Se Lysmaskfamiljen. La^pyris,
zool. Se L y s m a s k f a m i l j e n. Lamsdorff,
Vladimir N i k o l a j e v i t j, grcf-ve, rysk
diplomat, f. 1845, d. 19 mars 1907 f San Remo,
tillhörde en urspr, westfalisk adelssläkt, som
1400-talet inflyttade till Kurland och 1817 upphöjdes
i ryskt grefligt stånd. Han anställdes i ryska
utrikesministeriet 1866, steg där småningom till
utrikesministerns adjoint (1892), blef i aug. 1900
t. f. utrikesminister, efterträdde definitivt grefvc
Muraviev som utrikesminister jan. 1901 och afgick i
maj 1906, därvid efterträdd af Isvol-skij och själf
utnämnd till medlem af riksrådet. L. sökte drifva en
fredlig utrikespolitik och åstadkom i okt. 1903 den
s. k. Milrzsteg-öfverenskommelsen med Österrike-Ungern
om samverkan med Ryssland i den macedonska frågan. I
det längsta sökte han äfven arbeta för en fredlig
uppgörelse med Japan om förhållandena i Mandschuriet,
men förmådde ej hindra den af inflytelserika
kretsar förordade utmanande politik, som ledde till
krigsutbrottet i febr. 1904. Under kriget inlade
L. stora förtjänster om en fredlig afveckling af den
konflikt med England, som den s. k. Doggerbankaffären
(se Doggerbank) framkallat. V. S-g.

Lamu [lämö’], liten ö vid kusten af Brittiska
Öst-Afrika under 2° 16’ s. br., genom en hafsarm
skild från den östligare ön Manda. Öns hamn
anlöpes regelbundet af ångare mellan Aden och
Sansibar, men inloppet är, i synnerhet under
nordvästmonsunen, farligt. Staden L., på östkusten,
med omkr. 10.000 inv., är hufvudort i prov. Tanaland.
J. F. N.

Lam ur, folkslag. Se Inguscher. Lamuter,
Hafstunguser, höra till den tun-gusiska grenen af
den altaiska folkstammen. De äro närmast besläktade
med mandschuerna. Omkr. 2.000 personer i distrikten
Yerchojansk och Kolyma i sibiriska prov. Jakutsk.
’ E. Eld. Lamutiska hafvet. Se Ochotska
hafvet. Lam X., vid växtnamn förkortning
för franske

naturforskaren Jean Vincent Felix La-m o u r o u x,
f. 1779, d. 1825 som professor i Caen, algkännare
m. m. Jfr L m x.

Låna. Se Kort, sp. 1108.

Lanai [lä-nä’1], en af Hawaii-öar n a (se d. o.). 350
kvkm. 619 inv. (1900). På ön, som når en höjd af
914 m. och delvis är tätt skogbeklädd, men upptages
mest af betesmarker, drifves stor får-oeh getafvel.
J- F. Is.

Läna philoso’phica, lat. ("de lärdes ull"),
alke-misternas benämning på zinkoxid.

Lanark [lä’näk 1. Iä’n0k]. IT (Cl y des d al e)
Grefskap i södra Skottland. 2,276 kvkm. 1,339,327
inv. (1901), 588 inv. på l kvkm. Hufvudfloden är
Clyde, som flyter midt igenom grefskapet. Den centrala
delen omkring nämnda flod är i allmänhet jämn,
södra delen däremot, kring flodens öfre lopp, ett
bergland, med flera toppar öfver 600 m. öfver hälften
af arealen upptages af mossar och hedar; åkerjorden,
45 proc., är inskränkt till Clydes och dess bifloders
dalar. Nedre delen af L., omkring staden Glasgow,
ligger i ett stort stenkolsfält, som gett upphof
till betydande bergverksdrift och industri. Den
senare har sin medelpunkt i Glasgow, grefskapet^
och hela Skottlands största stad. - 2. Hufvudstad
i nämnda grefskap, nära Clyde, som’här bildar
berömda vattenfall, 50 km. s. ö. om Glasgow. 6.440
inv. (1901). Yäfverier och garfverier. Den
närbelägna fabriksbyn New L. är bekant genom sitt
samband med Eobert Owens socialistiska förslag.
(J- F. N.)

Lanark [lä;näk 1. lä’nok], earl af. Se H a m i 1-ton
10, sp. 1222.

Lancashire [lä^kojia], engelskt grefskap. Se
Lancaster.

Lancashireprocessen [lä’nkejie-], metall., den i
Sverige allmännast använda härdfärskningsmetoden för
framställning af välljärn ur tackjärn, härstammar från
engelska grefsk. Lancashire och infördes i Sverige
på 1830-talet genom dåv. direktören för järnkontorets
stat G. Ekman.

Härden för tackjärnets färskning är en af
tackjärnshällar sammansatt, upptill öppen låda,
hvilken är inbyggd i ett ugnsrum och framifrån
åtkomlig för smedens verktyg. I hvardera af
härdens två sidoväggar finnes en vattenkyld forma
för blästerluftens införande. Förbränningsgaserna
afgå öfver härdens bakvägg, där ett förvärmningsrum
för tackjärnet är anordnadt, samt passera därefter
ett muradt rum, i hvilket en rörapparat för
blästerns uppvärmning är insatt. En afvikelse från
den vanliga härdtypen är den s. k. Boforshärden,
en dubbelhärd, i hvilken kan arbetas från bägge
ändarna. Vid processen användas tackjärnscharger
af något öfver 100 kg. vikt, som på en chargetid af
ungefär en timme färskas till en färdig smälta. Som
bränsle användes träkol. Smidet utföres på så sätt,
att de förvärmda tackjärnsplattorna i och för
nedsmältning införas i träkolet, så att de befinna
sig något öfver formöppningarnas nivå. Mot slutet af
smältningsperioden begynner den s. k. färskbrytningen,
som tillgår så, att smeden med ett spett för upp de
ansamlingar af järn och slagg, som bildats vid härdens
botten, till förbränningszonen framför formarna. I
den mån tackjärnets legeringsämnen bortfärskas genom
inverkan af slaggens och blästerns syre, erhåller
järnet en degig konsistens. Arbetet vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free