- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1009-1010

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsarkiv - Landsberg. 1. L. am Lech, stad i Oberbayern - Landsberg. 2. L. an der Warthe, stad i reg.-omr Frankfurt - Landsberg. 3. L. in Ostpreussen, stad i reg.-omr. Königsberg - Landsberg, fästningskonstruktörer. 1. L. d. ä. - Landsberg. 2. L. d. y. - Landsberg, Barthold Nicolai - Landsberg, Hans - Landsbok - Landsbokhållare - Landsburgia - Landsdomare - Landsdommer - Landseer, sir Edwin Henry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1009

Landsberg-Landseer

1010

hjem, ett i Bergen; en afdelning af riksarkivet
i Kristiania tjänstgör som det tredje. I
Finland har alltsedan 1897 frågan om en
landsarkivorganisation varit under behandling,
men ännu ej ledt till något resultat.
^hd.

Landsberg. 1. L. a m Lech, stad i bajerska
reg.-omr. Oberbayern, vid Lech och järnvägen till
Munchcn. 6,505 inv. (1905). Stadsarkiv, realskola,
landtmannaskola. Ångkvarnar och ångsågar samt
annan industri. - 2. L. a n d e r W a r t h e,
stad och stadskrets i preussiska reg.-omr. Frankfurt
(Bran-denburg), vid Warthe. 36,934 inv. (1905). L. har
ett par stora mekaniska verkstäder, jutespinneri och
väfveri samt många andra industrier. Betydlig handel
med spannmål, boskap och trävaror. Gymnasium med
realskola och hospital för sinnessjuka. - L. blef
stad 1257. Ehuru starkt befäst, uppgafs dock L. 16
april efter blott en dags belägring till Gustaf II
Adolf, hvars belägringskår då var underlägsen stadens
bcsättningsstyrka. 25 okt. 1633 intogs staden af
Wallenstein, men återtogs af Leslie 25 mars 1634
och öfverlämnades till Brandenburg. Sedan intogs
L. med storm af generalmajor Lilliehcök 1639,
hvarefter befästningarna förstärktes. Äfven
1675 intogs L. af svenskarna och började
förstärkas, men utrymdes inom kort. - 3. L. in
Ost-preussen, stad i reg.-omr. Königsberg. 2,415
inv. (1905). lo. 3. J. F. N. 2. J. F. N. L.W:sonM.

Landsberg, fästningskonstruktörer. 1. L. d. ä.,
var den förste, som, 1648, föreslog tenaljerad
grund-utstakning; han förordade dessutom användandet
af en mängd femhörniga donjoner eller fyrkantiga
murade redutter som inre försvar, men är i öfrigt
okänd. Hans idéer funno emellertid Användning vid
Mainz och Wurzburg. - 2. L d. y., f. 1670, d. 1746, af
holländsk börd, företrädde den senare nederländska
befästningsskolan och förordade flankernas
förlängning samt tenaljsystempts användande. 1712
utgaf han två arbeten i befästningskonst, utmärkta
för grundlighct, oväld och genomtänkt kritik. Han
föreslog lågvall i hufvudgrafven, ränn-grafvar,
sköldvall i st. f. betäckt väg samt murade blockhus
i grafven-och innanför hufvudvallen, men i öfrigt
intet murverk. 1733 gick L. i sachsisk tjänst,
där han 1742 blef generalmajor, och i följd häraf
spredos hans idéer till Preussen, där de till en del
funno användning. L. W:son M.

Landsberg, Barthold Nicolai, norsk officer, f. 1668
i Holstein, d. 18 febr. 1740 i Fredrik-stad, hade
sedan 1687 anställning i norska armén, tjänstgjorde
1695-98 i Frankrike med regementet Royal danois och
deltog under Stora nordiska kriget i fälttågen i
Holstein och Nord-Tyskland. 1716 utmärkte han sig
under striderna i Tistedalen och vid försvaret af
Borgerskansen under Fredriksten 4 juli s. å. Som
kommendant på Fredrikston (sedan 1717) uthärdade han
1718 en 24 dagars belägring, som upphörde vid Karl
XII:s fall 30 nov., blef kort därpå öfverste, 1727
kommendant i Fredrikstad och 1739 generallöjtnant.
O. A. ö.

Landsberg, Hans, tysk skriftställare, f. l dec. 1875 i
Breslau, bosatt som kritiker och tidskrifts-utgifvare
i Berlin, där han redigerar "Möderne essays",
"Möderne zeitfragen", "Das museum" m. m., har gjort
sig känd som energisk journalistisk förfäktare af
moderna litterära syften (Los von Hauptmann, 1900,
Nietzsche un d die dcutsche lit-

teratur 1901, 2:a uppl. 1907) och utgifvare
("Deut-schcs theaterlexikon", 1907 m. m.).

Landsbck, förv., en för kalenderår uppgjord
huf-vudräkning öfver allmänna uppbörden och
kostnaderna för statsverkets drift i något visst af
rikets län, med sammandrag öfver inkomster, utgifter,
afkortningar, levereringar och restantier. Landsboken,
som upp-göres i landskontoret af länsbokhållaren samt
under-skrifvcs af denne gemensamt med laudskamreraren,
har småningom utvecklat sig i sammanhang med den
af Gustaf Vasa grundade landtregeringen. Sitt
nuv. namn erhöll den af Gustaf II Adolf, och
föreskrifter om densamma återfinnas ordnade i
instr. för landsbokhållare 14 jan. 1628. Formulär
till landsbok ha tid efter annan utfärdats. Ett
gemensamt drag hos dessa har varit den rundliga tid,
som tilldelats vederbörande att aflämna arbetet
färdigt. Ännu så sent som 1849 fastställdes
tiden därför till ett helt år och 1869 till 10
månader, beroende på vårt dåv. ännu omständliga
skattesystem, som vållade mycken tidsutdräkt
i landsstatstjänstemännens vill-samt olikartade
göromål. Efter många försök kunde regeringen ändtligen
1884, med fastställande af nytt formulär till
landsbok, bestämma tiden för dess af-lämnando till
Kammarrätten till tre månader efter kalenderårets
slut, d. v. s. l april årligen. Härigenom har i
väsentlig mån rikshufvudbokens och statsrevisionens
årliga afslutande påskyndats samt beräkningen af
statsverkets behof för nästföljande regleringsår
underlättats. Nu gällande formulär är fastställdt
4 dec. 1908. De nufvudsakligaste förändringarna
mot förut äro föranledda af landtränterier-nas
indragning och öfverflyttning af dess hufvud-sakliga
göromål på riksbankskontoren. Sålunda redovisas
nu i landsboken insättningar och uttagningar
å Statskontorets giroräkning i riksbanken, och
bland bilagorna förekommer nu en specialräkning
för landskontoret, hvilken jämte fögderiernas och
städernas spccialräkningar samt bötesredovisningen
äro de viktigaste bland dem. Därjämte biläggas dels
afräknin-gar med tillverkare af brännvin, öl och
hvitbetssoc-ker, köpare af kronolägenheter o. s. v.,
dels stater, länskungörelser o. d. för granskningen
behöfliga handlingar. Landsboksverifikationerna
äro särdeles vidlyftiga och förvaras efter
skedd granskning i Kammararkivet. De innefatta
bl. a. mantals- och taxeringslängder för hela riket.
Kbg.

Landsbckhållare. Se Landskamrerare.

Landsbu’rgia, bot., algsläkte af fam. Fucacece. Se
Alger, fig. 11.

Landsdomare. SeLandsdommer.

Landsdommer. 1. I Danmark från medeltiden (senare
hälften af 1200-talet) till 1805 den, som förde
presidiet på landsting (se d. o.), och senare den
egentlige, domaren. Hans ämbete motsvarade den svenske
lagmannens. Sedan Skåne, Halland, Blekinge och Bohus
län 1658 kommit under Sverige, infördes i dessa
provinser benämningen lagman i st. f. landsdomare,
i Bohus län 1665, i de öfriga provinserna på
1680-talet. - 2. Enl. den nya danska rättsreformen
(1909) medlem af en af de två nya institutionerna
med namnet "landsretter" (förut "landsoverretter").
l o. 2. E. Ebg.

Landseer flä^sio], sir Edwin Henry, engelsk målare,
f. 1802 i London, d. 1873, var son af kopparstickaren
John L. (f. 1769, d. 1852). Han utbildade sig mest
på egen hand genom studium af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free