Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landseer, sir Edwin Henry - Landsend, Land's End - Landsfiskal - Landsflykt - Landsfred - Landsfredsbrott - Landsförening - Landsförräderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1011
Landsend-Landsförräderi
1012
naturen samt de äldre mästarna - hvad djuren
beträffar, förnämligast Wccnix. Han egnade sig
äfven åt genre och porträtt, men förvärfvade sitt
namn företrädesvis som djurmålare. Som sådan vann
han världsrykte. Hans framställning berömdes för
poetiskt sinne och fin iakttagelseförmåga samt mycken
skicklighet, hvarjämte han i ämnen och åskådning
var fullständig engelsman, äfven i den humor och
den sentimentalitet han ofta utvecklade, liksom
i det anekdotiska innehåll han ofta inlade i sina
målningar. Bäst var han i sina rena djurporträtt. Hans
arbeten räknas till omkr. 1,000. Af de tidiga
märkas Hundslrid (hans debutarbete, utst. 1819),
Newfoundlandshun-den på sin herres graf, Jack
som skyllcakt, Hertigens af Sutherland barn samt
hundar och hjortar, korträtt af lady l’’itzharris
med knähund, Walter Scolt med sina hundar samt en
Ulterjakt, med 27 hundar af samma ras. Ibland drog
han in måleriet på karikatyrens område, såsom då han
porträtterade lord-kanslcren som pudel, omgifven af
andra hundar, "Laiiing down the law". 1846 fullbordade
han, i förening med andra målare, frcskobilder i
Bucking-ham palace med ämnen ur engelska skalders
verk, i synnerhet ur Miltons. L:s arbeten äro ofta
mångfaldigade i kopparstick och etsningar, ej sällan
af honom själf utförda. I England fingo de ofantlig
spridning. Han utöfvade jämväl bildhuggarkonsten
Utter och lax, oljemålning af Landseer.
och modellerade bl. a. de fyra kolossala bronslejonen
kring Kelson-statyn på Trafalgar-square i London. 1831
blef han medlem af Londons konstakademi och 1850
upphöjd till knight. L. är talrikt representerad i
National gallcry. En af L:s taflor är åtcrgifven
å pl. till art. Djurmåleri. Jfr Memoir of sir
Edw. Landseer (ny uppl. 1873) samt monografier af
Dafforn (1873), F. G. Stcphcns (1880), J. A. Manson
(1902) och A. Grave (med katalog). - Af hans båda
äldre bröder var Thomas L. (f. 1794 eller 1795,
d. 1880) en framstående koppar-stickare och Charles
L. (f. 1799, d. 1879) genre- och djurmålare.
(G-g N.)
Landsend, Land’s End [lä’ndṡ e’nd],
sydvästligaste udden af Englands fastland,
grefsk. Cornwall, under 50° 4’ n. br. och
5° 41’ 31" v. lgd. Omkr. 1,5 km. längre
ut ligger fyren Longships.
(J. F. N.)
Landsfiskal, underordnad åklagare för visst distrikt
(län eller del däraf) å landet. Landsfiskal
tillsättes af justitiekansleren och eger att å
tjänstens vägnar, likasom kronofogde eller länsman,
åtala vissa smärre brott samt att, efter förordnande
af justitiekansleren, riksdagens justitieombudsman
eller K. M:ts befallningshafvande, utföra åtal.
I. Afz.
Landsflykt. Se L a n d s f ö^r v i s n i n g.
Landsfred (ty. landfriede), jur., betecknade inom
den tyska medeltidsrätten en särskild lag eller
öf-vercnskommelse, som afsåg upprätthållandet af
ordningen och säkerheten inom landet. För att motverka
det rådande själfsvåldet utfärdade kejsarna tid
efter annan allmänna landsfreder, hvilka särskildt
åsyftade att inskränka och reglera de enskilda
näf-räftsfcjderna, men också riktade sig mot andra
handlingar, som störde den allmänna friden. Dessutom
ingingo många furstar och städer landsfrcder på
vissa år, i de.t de högtidligen förpliktade sig att
under denna tid ej inlåta sig i fejd med hvarandra,
utan hänskiuta uppkommande tvister till domstolarnas
eller skiljemäns afgörande. Genom den s. k. "eviga
landsfreden" (se d. o.) af 1495 förbjöds för all
framtid hvarje utöfning af näfrätten Detta förbud
öfvcrträddcs emellertid ofta och måste därför
inskärpas genom förnyade "eviga landsfreder". Utan
tvifvel ha de tyska landsfrederna utöfvat
inflytande på den svenska edsöreslagstiftningen (se
E d-söre). Om dessa tyska mönster erinrar därjämte
i särskildt hög grad den öfverenskommelse, som i
Sverige under konung Albrekts tid 1375 träffades
emellan konungen, hans fader och deras tyskar samt
de svenske stormännen om en allmän fred på tre år,
hvarunder alla enskilda fejder skulle inställas.
J- H-r. (K. G. Wn.)
Landsfredsbrott (ty. landfriedensbruch), jur.,
var inom den tyska medeltidsrätten benämningen på
de brott, om hvilka de kejserliga landsfrederna
(se L a n d s f r e d) handlade. Senare förstods
därmed allenast ett öppnande af en enskild fejd
i strid emot den s. k. "eviga landsfredens"
bestämmelser. Inom den nyare rätten förekommer ej
någon häremot svarande förbrytelse, men flera tyska
strafflagar bibehöllo benämningen landsfredsbroft,
ehuru med något växlande betydelse. Tyska rikets
gällande strafflag § 125 betecknar därmed det fall,
då en folkmängd rotar sig tillsammans och med förenade
krafter begår våldsamheter mot personer eller egendom.
J. Il-r. (N. S-g.)
Landsförening. Se Frisinnade landsföreningen och
Föreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Landsförräderi, jur., är en inom den straffrättsliga
litteraturen och i vissa strafflagar använd be-i
nämning på åtskilliga brottsliga handlingar, som ha
det gemensamt, att de utgöra angrepp på en stats rätt
eller säkerhet i förhållande till främmande makter. De
ställas därvid i motsättning till en annan grupp af
förräderibrott, det s. k. högförrä-dcriet (se d. o.),
som innefattar angrepp på statens integritet eller
den bestående s atsförfattringen. Man brukar skilja
mellan m i l i t ä r i s k t och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
