- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1019-1020

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskapslagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna form föreligger lagaffattningen i en
handskrift från 1280-talet och är känd under
namn af Äldre Västgötalagen (jfr faksimilet
fig. 2 i art. Handskrift). Denna, den äldsta af
de svenska landskapslagarna, är i flera afseenden
ålderdomligare än de öfriga. Troligen under senare
delen af 1200-talet tillkom en ny affattning, Yngre
Västgötalagen
, på grundvalen af den förra. Då de båda
lagaffattningarna till stora delar öfverensstämde,
är det förklarligt, att de användes sida vid sida. Af
den bevarade handskriften af Äldre Västgötalagen
framgår, att man tog sig före att göra den användbar
genom att dels å bladens bräddar, dels å tillfogade
blad införa anteckningar om nyare stadganden. Flera
af dessa äro ordagrant hämtade ur den yngre lagen. Så
är t. ex. förhållandet med
största delen af de s. k. Lydekini anteckningar
från omkr. år 1300. Bland öfriga anteckningar
märkas våra äldsta domarregler skrifna i början af
1300-talet, samt en del mycket viktiga meddelanden
af historiskt innehåll. Västgötalagarna gällde icke
blott i Västergötland, utan äfven i Dalsland och i
Mo härad af Småland, som tillhörde den västgötska
lagsagan. – Af flera skäl är det troligt, att det
i Östergötland funnits en skriftlig lagaffattning,
som gått förlorad, före den till våra dagar bevarade
Östgötalagen (jfr fig. 1), hvars affattningstid brukar
sättas till något af åren 1286–1303. Denna lag visar
oss den högst utvecklade formen af en rättsbok, som
väsentligen bygger på lagsagans gamla tradition. Lagen
gällde icke blott för landskapet Östergötland, utan
äfven för de "småland", utgörande norra och sydöstra
delarna af nuv. landskapet Småland, hvilka tillhörde
den östgötska lagsagan, samt på Öland. – I Tiohärads
l. Värends lagsaga, som omfattade Värend, Finveden
och Njudung, således sydvästra delen af nuv. Småland,
gällde Smålandslagen. En fullständig handskrift af
denna lag lär ha funnits ännu på 1630-talet, men har
gått förlorad. Till
våra dagar har endast lagens kyrkobalk bevarats. Som
Smålandslagens affattningstid torde man kunna uppge
slutet af 1200-talet eller början af 1300-talet. –
Gottlandslagen intar icke blott språkligt, utan
äfven rättshistoriskt i mycket en särställning,
hvilket har sin förklaring i Gottlands aflägsna läge
midt i hafvet och i öns äldre historia. Lagen anses
vara affattad under slutet af 1200-talet.

Af svealagarna erhöll Upplandslagen den största
betydelsen för den följande rättsutvecklingen. Före
1296 utgjorde norr om Mälarens östra del de
tre "folklanden" (Tiundaland, Attundaland
och Fjädrundaland) den högsta rättsliga
indelningen. Enligt den tradition, som var gängse
inemot 1200-talets slut, hade den affattning af
rätten, som alltjämt ansågs ligga till grund, gifvits

illustration placeholder

Fig. 1. Förminskadt faksimile af början
till giftermålsbalken i Östgötalagen, efter en
prakthandskrift å pergament från midten af 1300-talet
(codex B 50 i K. biblioteket, Stockholm).

af Viger Spa, "hedning i heden tid". I ett par urkunder från 1270- och
1280-talen omtalas som här gällande "svearnas
rättssedvänjor". På uppdrag af kungamakten utarbetade
Tiundalands lagman, herr Birger Petersson (Birgittas
far), jämte en nämnd från de tre folklanden ett
förslag till en Upplandslag, hvilket antogs på
tingen och därefter erhöll kunglig stadfästelse 2
jan. 1296. Härigenom skapades Uppland som det högsta
ledet i den rättsliga indelningen närmast under
riket. Upplandslagen (jfr fig. 2) är ett förträffligt
lagarbete, som betecknar ett i många afseenden
vida modernare rättstillstånd än de båda förnämsta
götalagarna. Stort inflytande vid lagens utarbetande
har tydligen utöfvats af den i kanonisk rätt förfarne
domprosten i Uppsala Andreas And, som var medlem i
lagnämnden. Af lagens balkar är konungabalken (se
d. o. och fig. 2) af särskildt intresse såsom det
viktigaste förarbetet till landslagens konungabalk,
och dess kyrkobalk (se d. o.) erhöll särskild
betydelse därigenom, att den kom att användas äfven
under landslagens tidehvarf. – Södermannalagen finns
bevarad endast i en affattning, icke, som man tidigare
ansett, i två redaktioner. Den är i enlighet med ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free