- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1033-1034

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskrona, stapelstad - Landskrona, fäste i Ingermanland - Landskrona-Käflinge järnväg - Landskrona-Käflinge-Sjöbo järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brömsebrofreden 1645, men blef 1658 svensk stad och
erhöll privilegier 16 april s. å., förnyade 14 mars
1663. En 1666 utstakad befästning kring slottet,
som därefter kallades först kastellet, sedermera
citadellet, var i fullt försvarsstånd 1674, och
1675 anlades 2 blockhus och 1 batteri till hamnens
skydd. Danskarna återtogo staden 10 juni 1676
och slottet 2 aug. s. å., och L. blef därefter
danskarnas förnämsta stödjepunkt under återstoden af
kriget. (Om slaget vid L. se nedan.) Efter freden 1679
hade Karl XI och Joh. Gyllenstierna för afsikt att
göra L. till en stark fästning och stor handelsstad,
ditflytta biskopssätet och universitetet från
Lund och således göra platsen till södra Sveriges
hufvudort. Med Gyllenstiernas död öfvergåfvos alla
dessa förslag, och 1682 raserades fästningsverken
med undantag af citadellet. Vid 1747 års riksdag
beslöts, att staden och citadellet skulle omges med
en ny storartad befästning, att ett nytt citadell,
som sedermera kallades Adolfsfäste, skulle anläggas
på grundet Gråen och att staden, som låg n. om det
nuv. torget, i sammanhang därmed skulle flyttas till
en sandbank s. om citadellet, närmare den naturliga
hamnrännan. Arbetet med nyanläggningarna bedrefs
till en början med stor ifver, och en stor del af
gamla staden raserades. Särskilda förmåner bereddes
dem, som inom den nya stadsplanen uppförde solidare
stenhus. Den nya staden fick privilegier 1752, och
stora skattelindringar beviljades dess invånare. 1805
blef Adolfsfäste färdigt (efter en något förenklad
plan), hvarjämte stadsbefästningen var i det
närmaste fullbordad och det gamla citadellet med sina
utanverk var bibehållet. 1848 flyttades en klädes-
och mattfabrik från Långholmen till gamla citadellet
och drefs med 200 fästningsfångar till 1857, då den
afbrann. Slottet återställdes väl 1860, men 1869
blefvo L:s samtliga befästningar utdömda. Själfva
stadens bebyggande gick ock mycket långsamt, och så
sent som i slutet af 1870-talet kunde magistraten
kostnadsfritt tillhandahålla dem, som ville bygga,
s. k. fritomter inom det genom 1747 års beslut bildade
stadsområdet. Litt.: "Kalender öfver Landskrona stad
samt Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härader"
(1903), och N. E. Lovén, "Landskrona under svenska
tiden 1658–1908" (1909).

Omkr. 12 km. från L., mellan Tirup, Sireköpinge,
Asmundtorp och Billeberga, utkämpades 14 juli 1677
det slag, som ganska oegentligt fått namn efter
staden. Efter det misslyckade anfallet mot Malmö
hade Kristian V med danska armén återvändt till
Landskronatrakten och 12 juli, 11,000 man stark,
tagit ställning på höjderna vid Rönneberga. Samma dag
bröt Karl XI upp från Herrevadskloster, sedan han
ändtligen mottagit de från öfre Sverige ankommande
förstärkningarna. Svenska hären, 10,000 man jämte
4,000 uppbådade smålandsbönder, stod 13 juli mellan
Torrlösa och Kells-Nöbbelöf och marscherade tidigt
påföljande dag i riktning mot Tirup. Danska hären
hade ändrat ställning och stod dold bakom en
(numera försvunnen) jordvall, som från en punkt
strax v. om Billeberga sträckte sig i riktning mot
Hedegården. Den upptäcktes emellertid af Aschenberg,
som rekognoscerade framför armén. Svenskarnas marsch
sträcktes då förbi Tirup, hvarigenom danska hären
kom i fara att upprullas från flanken eller anfallas
i ryggen, och Kristian V och hans närmaste man,
fältmarskalk-löjtnanten von der Goltz, läto den då
ändra ställning; då härarna intagit slagordning,
hade de öfver hufvud taget den framför Tirup liggande
sänkan mellan sig. Ungefär vid middagstiden gick Karl
XI, som befann sig ytterst på sin högra flygel, till
anfall, och inom kort vann denna flygel en afgörande
seger öfver danska vänstra; i dennas flykt drogs äfven
en del af den danska midten med. Förföljandet gick
fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid
Kristian V med sin högra flygel fått bestämdt
öfvertag öfver den yttersta delen af den vänstra
svenska; i denna strid stupade flygelns chef,
fältmarskalken Helmfelt. Danskarna trängde ända fram
till Tirup, där bönderna stodo, men gingo tillbaka
därifrån; efter en ny sammanstötning och då Kristian
V såg sin vänstra flygels och midts nederlag vara
ohjälpligt, drog han sig tillbaka öfver Billeberga
och fortsatte reträtten till Landskrona. Svenskarnas
förlust uppges till inemot 2,000 man i döda och
sårade; danskarnas till inemot 3,000 man; svenskarna
togo bl. a. 25 kanoner. Under slagdagen hade rådt en
oerhördt stark värme. Under 1677 års fälttåg förekom
efter detta slag ingen större sammandrabbning i
öppna fältet. 1911 reses på en höjd strax n. v. om
Billeberga ett monument till minne af slaget. Se
Björlin, "Kriget mot Danmark 1675–79" (1885), Und.
betänkande af kommitterade för granskning af
inskriptionerna å arméns fanor och standar (1892),
Sthen Jacobsen, "Den nordiske kriigs kröniche"
(utg. af Weibull 1897), Jensen, "Den skaanske krig
1676–1679" (1900).
M. af R. L. W:son M. A. S.

Landskrona, fäste i Ingermanland, nära Nevas utlopp,
anlades 1299 af svenskarna under Tyrgils Knutsson
och förstördes af ryssarna 1301. Se vidare Nyen.
L. W:son M.

Landskrona–Käflinge järnväg (sign. La. K. J.),
normalspårig (1,435 m.), Landskrona–Käflinge
järnvägsaktiebolag tillhörig och af detta
bolag trafikerad, inom Malmöhus län belägen, 20,5
km. lång järnväg, som sträcker sig från Landskrona i
sydöstlig riktning till Käflinge municipalsamhälle
och station vid statsbanelinjen Malmö–Ängelholm,
belägen 25 km. från Malmö. Vid Käflinge har järnvägen
förutom med statens järnvägar förbindelse äfven
med Lund–Käflinge, Landskrona–Käflinge–Sjöbo och
Käflinge–Barsebäcks järnvägar och vid Landskrona med
statsbanelinjen Landskrona–Billesholms grufva samt
med linjen Landskrona–Billeberga af Landskrona och
Hälsingborgs järnvägar. Järnvägen öppnades för trafik
i aug. 1893. Vid 1910 års slut utgjorde bokförda
byggnadskostnaden 1,328,600 kr., hvaraf för rullande
materiel 352,539 kr., aktiekapitalet 531,600 kr. och
reservfonden 40,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse
har sitt säte i Landskrona. A. d’A.

Landskrona–Käflinge–Sjöbo järnväg
(sign. L. K. S. J.) eges och
trafikeras af Landskrona–Käflinge–Sjöbo
järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som är normalspårig
(1,485 m.) och 44,9 km. lång samt öppnades för trafik
1906, är belägen inom Malmöhus län och sträcker
sig från Käflinge station vid statsbanelinjen
Malmö–Ängelholm i sydöstlig riktning öfver Örtofta
station vid Södra stambanan, Harlösa och Öved till
Sjöbo station vid Malmö–Simrishamns järnväg. Från
Öved utgår en sidobana till Öved klosters
stenbrott. Förutom med ofvannämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free