Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsting. 2. Representativ församling för ett län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller tredje måndagen i sept., eftersom
landstinget själft en gång för alla bestämt,
i länets residensstad, såvida ej K. M. B. på
framställning af föregående landsting eller i
anseende till utomordentliga händelser utsatt
annan samlingsort. Dess förhandlingar få upptaga
sex helgfria dagar, men kunna utsträckas öfver
ytterligare två sådana, om mintt 3/4 af dess som
närvarande antecknade ledamöter så besluta. Med
samma pluralitet kan lagtima landsting besluta,
att efter minst två månader urtima landsting
må hållas. Af K. M:t kan sådant när som helst
sammankallas. Urtima landsting får behandla endast
frågor, som föranledt dess sammanträde. Nya frågor
kunna komma under landstings handläggning dels
genom framställningar af K. M:t, hvilka skola vid
samma landsting oförändradt antagas eller förkastas,
dels genom skriftliga, till landstingets sekreterare
minst 14 dagar före sammanträdet aflämnade förslag
från K. M. B. eller landstingsman. För att landsting
må träda i verksamhet, fordras närvaro af minst 2/3
af dess medlemmar. Landstingens förhandlingar skola
enligt regeln vara offentliga. Vid lagtima landstings
första sammanträde granskas ombudens fullmakter,
hvarvid de landstingsmän, hvilkas fullmakter godkänts,
ega besluta om de öfriges behörighet. Sådant beslut
får ej öfverklagas, men för underkännande af någons
behörighet fordras 2/3 af de afgifna rösterna. Samma
kvalificerade majoritet fordras äfven för beslut
om uppdelning i valkretsar af domsaga med mindre
folkmängd än 30,000, om bildande af landsbygdsvalkrets
med mindre folkmängd än 10,000 eller af stadsvalkrets
med mindre än 6,000, då detta ej är en ovillkorlig
följd af folkmängdsförhållandena; för påläggande af
afgifter, som kräfva uttaxering för längre tid än 5
år; för beviljande af anslag, om de afse nya ändamål
eller måste bestridas genom lån; för upptagande
af lån med längre återbetalningstid än 5 år; för
ingående af borgen; för afhändande af fast egendom
eller däraf härflytande rättighet samt för uppskof
till nästa landsting med K. M. B:s eller enskild
motionärs förslag. Landstinget kan bereda ärendena
genom utskott och kommittéer och eger tillsätta en
sekreterare (för upprättande af föredragningslista,
protokollsföring, besluts expediering o. d.),
en kamrerare (för räkenskapernas förande och
penningförvaltning) samt nödig betjäning.
Ang. landstingets allmänna befogenhet stadgar
förordningen, att det eger "att rådslå och besluta
om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka
afse den allmänna hushållningen, jordbrukets
och andra näringars utveckling, anstalter för
kommunikationsväsendets befordrande, hälsovård,
undervisning, allmän ordning och säkerhet m. m. d.,
såvidt dessa angelägenheter icke enligt gällande
författningar tillhöra offentlig myndighets
ämbetsåtgärd". Landstinget kan inom det angifna
området dels omedelbart besluta förvaltningsåtgärder,
dels ock hos K. M:t göra framställningar i ärenden,
som äro af intresse för landstingskommunen, men det
eger icke upptaga förslag i frågor, som angå hela
riket, såvida icke särskilda förhållanden inom länet
ge anledning därtill. Garantier häremot utgöra ordf:s
propositionsvägran, som dock ej anses ovillkorligt
bindande för tinget, och K. M:ts och K. M. B:s
vetorätt, hvarom mera nedan. En viktig politisk
rättighet ha emellertid landstingen, nämligen att
välja riksdagsmän i Första kammaren. Om dessa val,
som i regel skola vara proportionella, se
Riksdag och Proportionella val. Landstingen
ega äfven välja markegångsdeputerade, ledamöter
i inskrifningsnämnder och inskrifningsrevisioner,
ordf. i rekvisitionskommission samt en ledamot i den
nämnd, som vid hvarje allmänt statsläroverk bestämmer
om befrielse från nedsättning i terminsafgifter. Till
bestridande af omkostnaderna för de af landstingen
eller stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i
landsting, beslutna förvaltningsåtgärderna är anslagen
1/5 af afgifterna för minuthandel med och utskänkning
af brännvin samt utbetalas proportionsvis till nämnda
institutioner fr. o. m. 1911 den till statsverket
ingående bevillningen för fastighet och inkomst af
kapital och arbete (nedsatt till 1/10 mot förut; se
Allmän bevillning, sp. 631). Dessutom ega landstingen
själfva beskattningsrätt. Denna är emellertid i fråga
om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för
sådana företag, till hvilka bidrag böra enligt lag
från hemman och fastighet utgå eller i afseende på
hvilka andra grunder för kostnadens uttaxering äro
fastställda, bunden vid därom gällande stadganden,
och ingen personlig eller efter matlag utgående afgift
får af landsting beslutas med undantag af i särskild
författning stadgad sjukvårdsafgift. Öfriga beslutna
uttaxeringar skola af de skattskyldige utgöras
efter samma grunder som beskattningen till kommunen
(se Kommunalbeskattning, sp. 658); dock kan, när en
åtgärd är i olika grad till gagn för de skattskyldiga,
den därför nödiga beskattningen inskränkas till vissa
delar af landstingsområdet (t. ex. till landsbygd med
fritagande af städerna eller tvärt om) eller fördelas
olika på olika beskattningsföremål eller kommuner.
Landstinget står i och för sin verksamhet i nära
förhållande till statens myndigheter, särskildt
till K. M. B. och K. M:t. K. M. B. intar inom länet
i viss mån samma ställning till landstinget som
regeringen inom riket till riksdagen. Förutom redan
omtalade befogenheter har han att utfärda kungörelse
om urtima landsting och inkalla suppleanter till
tjänstgöring. Han skall skaffa landstinget nödiga
upplysningar, och för verkställandet af sina beslut
kan landstinget anlita hans biträde. Särskildt skall
K. M. B. själf och genom sina underordnade tillhandagå
landstinget vid indrifvandet och vårdandet af de
skatter, som landstinget beslutit, och landstingets
framställningar till K. M:t skola genom honom
insändas. Slutligen skola alla landstingsbeslut med
några få undantag underställas K. M. B:s godkännande
för att få bindande kraft. Denne kan dock endast
oförändradt godkänna eller ogilla dem. Endast
sådana landstingsbeslut, som angå tingets egen inre
organisation och arbetssätt, till- och afsättande af
dess tjänstemän och betjänte, verkställighetsåtgärder
eller framställningar till K. M:t, bli giltiga utan
K. M. B:s godkännande. K. M:t står i förbindelse
med landstingen ej blott medelbart genom sina
befallningshafvande, utan i vissa fall också
omedelbart. Direkt skola nämligen underställas honom
till stadfästelse eller förkastande landstingsbeslut,
som afse 1) påläggande af afgifter, hvilka erfordra
uttaxering för längre tid än fem år; 2) upptagande
af lån, ställdt på längre återbetalningstid än fem
år (se Kommunallån) och 3) försäljning,
pantförskrifning eller utbyte af någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
