Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landstorm - Landström, John Anders - Landstuhl - Landstände - Landsweiler - Landsväg - Landsvägsbanor - Landsvägslokomotiv - Landsänkning - Landsöfverrätt - Landtax - Landtbiskopar - Landtbjörn - Landtbrefbäring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höra landstormen från 18 till 50 års ålder. I
Sverige utgöres landstormen af allt värnpliktigt
manskap, som fullgjort tjänstgöring i beväringen, i
allmänhet mellan 33 och 40 år, samt ett mindre antal
dit omedelbart öfverförda. Landstormen är afsedd
"till hemortens försvar" inom "eget eller närmast
tillgränsande inskrifningsområden". Landstormen
lyder under inskrifningsområdesbefälhafvarna,
och hvarje inskrifningsområde delas i vanligen 6
landstormsområden, hvart och ett under en officer i
reserven (i brist däraf annan person) med biträde af
en underofficer i reserven som förvaltare öfver det
landstormsförråd, som här finnes. Frivilliga öfningar
med landstormsbefälet anordnas i mån af tillgängliga
medel. – Landstormen uppbådas först i krig, och
då i de af fienden mest hotade landsändarna, samt
organiseras efter för handen varande förhållanden och
förses med befäl efter råd och lägenhet. Landstormen
kan sällan förses med uniform, men måste för
att erkännas som krigförande trupp erhålla ett
inom gevärsskotthåll synligt utmärkelsetecken,
hvilket icke utan vidare kan borttagas, i Sverige
landstormsmärke, därest icke uniform finnes
(jfr Folkrätt, sp. 775). Landstormsmärket,
anbragt frampå mössan (modell 1905), utgöres
af en emaljerad cirkelrund plåt (3,3 cm.) med
blått fält och i detta ett gult grekiskt kors.
C. O. N.
Landström, John Anders, kirurg, f. 29 juli 1869 i
östra Eneby, d. 20 mars 1910 i Stockholm, student
1888, med. kandidat 1893, aflade med. licentiatexamen
vid Karolinska institutet 1900 och blef efter
disputation för med. doktorsgrad docent i kirurgi
där 1908. Genom grundliga teoretiska studier samt
omfattande och långvarig praktisk utbildning
förvärfvade L. gedigen kirurgisk kunskap och
skicklighet. I afh. t*ber morbus Basedowii, eine
chirurgische und anal^mische studie visade han prof
på bäggedera; flera smärre kirurgiska uppsatser
vittna också godt om sin upphofsmans förmåga.
J. Å.
La’ndstuhl [-stol], stad i bajerska
reg.-omr. Pfalz. 4,444 inv. (1905). Latinskola
och åtskillig industri samt stenbrott, ö. om
staden ligga ruinerna af borden L., hvarest
Franz von Sickingen dog 1523. L. blef stad 1864.
J. F. N.
Landstände, ty., "landtständer", stånd, under
medeltiden de korporationer i tyska länder, utan
hvilkas medverkan landsfurstarna icke egde utöfva
beskattning och en del andra regeringshandlingar. Dit
hörde mestadels ridderskapet, andliga institutioner
och städer; besluten fattades på landtdagar
(landtage], hvarvid hvarje stånd fattade beslut för
sig. Deras makt sjönk småningom, i samma mån som
furstarnas makt tillväxte och deras byråkratiska
ämbctsmannaorganisation utvecklades. Jfr Unger,
"Geschichte der deutschen landstände" (1844). -
I Sachsen och Hessen har namnet öfvergått till
sammanfattande benämning på den nuv. i två kamrar
fördelade folkrepresentationen. Se Landtdagar.
V. s-g.
Larndsweiler [-vajler], kommun i preussiska
reg.-omr. Trier (Rhenprovinscn). 5,957
inv. (1905). Stenkolsgrufvor.
J. F. N.
Landsväg. Se Väg.
Landsvägsbanor. Se Elektriska banor, sp. 241.
Landsvägslokomotiv. Se Lokomotiv.
Landsänkning, geol. Se Nivåförändringar.
Jfr Kvartärperioden.
Landsöfverrätt. Se Allting, sp. 650, och
Landsoverretter.
Landtax [lä’nd-täks]. Se Grundskatt, sp. 418.
Landtbiskopar. Se K o r b i s k o p a r.
Landtbjörn, zool. Se Björn.
Landtbrefbäring, postv., å landsbygden af postverket
anordnad regelbunden budsändning för såväl uppsamlande
som utdelning af postförsändelser. Landtbrcfbärarna
intaga inom såväl vårt som de flesta andra
postverk, där institutionen förekommer, en
säregen ställning. De höra nämligen icke som ’
brefbärarna i städerna och andra större lokala
samhällen till postverkets fasta personal, utan
äro snarare, såsom endast genom kontrakt fästa vid
verket, att likställa med de vanliga postskjuts-
och post-föringscntreprenörerna. Men under det
att dessas uppgift väsentligen är begränsad till
framskaffande mellan postanstalterna af s. k. slutna
poster, d. v. s. i låsta väskor eller förseglade påsar
förvaradt postgods, äro landtbrefbärarens åligganden
af annan och vida mer mångskiftande art. I vårt
land var det i samband med postverkets öfvertagande
af krono-brefbäringen (se d. o.), som frågan om
landtbref-bärings inrättande blef aktuell. Genom
k. bref l juni 1877 bemyndigades poststyrelsen att
gå i författning om den föreslagna anordningens
genomförande. Redan s. å. kom landtbrefbäring i
större eller mindre utsträckning till stånd inom 11
af rikets län, och 1909 var antalet landtbrefbärare
1,776, hvilka under året tillryggalade en sammanlagd
vägsträcka af 6,242,970 km. Fr. o. m. l nov. 1909
har institutionen blifvit af Generalpoststyrelscn,
enligt af K. M:t erhållet bemyndigande, i väsentliga
hänseenden omlagd och utvidgad. Landtbref bärarna
särskiljas från nyssnämnda tidpunkt i landtbrefbärare
af första och af andra klass. De förres befogenhet
att från allmänheten mottaga försändelser omfattar
väsentligen: a) vare sig för utdelning under färden
eller för afläm-nande till behandling å postanstalt
afsedda, fullt frankerade vanliga eller rekommenderade
brefpostför-sändelser äfvensom fullt frankerade
oassurerade paket; samt b) för aflämnande till vidare
behandling å postanstalt afsedda, fullt frankerade,
till inrikes ort ställda assurerade bref och paket
med angifvet värde af högst 500 kr. för hvarje
försändelse; fullt frankerade inrikes postanvisningar
å högst 100 kr.; vissa ofrankeradc tjänsteförsändelser
af tjänstebrefs natur. De få ock mottaga och
till postanstalt befordra äfven ofrankerade eller
ofullständigt frankerade vanliga bref och brefkort
till utlandet. Genom dessa funktionärer utdelas till
allmänheten, förutom å färden för sådant ändamål
mottagna försändelser, hufvudsakligen följande slag af
försändelser, som å fast postanstalt förut behandlats:
vanliga eller rekommenderade brefpostförsändelser
och vanliga paket; assurerade bref och paket
med angifvet värde af högst 500 kr. för hvarje
försändelse; postanvisningar å högst 500 kr. för
hvarje anvisning; postförsknttsförsändelser,
innehållande medicin; abonnerade tidningar;
hvarförutom genom landtbrefbärare af första
klass kan inkasseras fordran å högst 500 kr. på
grund af värdehandling, som till postverket i
inkasserinssändamål öfverlämnats. Dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
