Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utförseln af spannmål så godt som alldeles upphört och
cfterträdts af en betydlig införsel af brödsäd och en
till nästan samma värde uppgående utförsel af smör
och på senare tiden äfven af fläsk och slaktdjur. I
denna sin utveckling har det svenska landtbruket haft
stöd af vetenskaplig forskning, som till en början var
koncentrerad vid en försöksstation å Landtbruksakad:s
experimentalfält, sedan 1907 ombildad till en
Centralanstalt för försöksväscndet på jordbruksområdet
(se Försöksväsendet på jordbruksområdet och
Landtbrukskemi). Äfven ett antal kemiska stationer (se
d. o.) och frökontrollanstalter (se Frökontroll), med
hufvudsaklig uppgift att utföra kontrollundersökningar
åt jordbruket, har i sin mån verkat som härdar
för vetenskaplig forskning. I senare tider ha
tillkommit Svenska mosskulturföreningen och Sveriges
utsädesförening, två statsunderstödda föreningar, som
genom vetenskapligt arbete vid sina försöksanstalter
och genom rådgifvande verksamhet kraftigt bidragit
till jordbrukets framåtskridande.
Landtbruksundervisningen (se d. o.) har alltmer
tillgodosetts genom olika slag af läroanstalter,
genom anordnandet af tillfälliga undervisningskurser
och studieresor samt genom anställande af
landtbruksingenjörer (se d. o.), statskonsulenter (se
d. o.) och i hushållningssällskapens tjänst varande
undervisare och rådgifvare, såsom konsulenter,
agronomer, vandringsrättare, dikningsförmän och
länsträdgårdsmästare. Till spridande af kunskap
samt till företagsamhetens sporrande ha
landtbruksmöten (se d. o.) och med dem förenade
utställningar och prisbelöningar bidragit. Den
årliga jordbruksstatistiken, Ekonomiska kartverket
och Sveriges geologiska undersökning äro ock för
landtbruket viktiga inrättningar. Ännu en mängd
andra statsinstitutioner eller statsunderstödda
föranstaltningar till landtbrukets fromma finnes i
verksamhet, såsom svenska smörprofningarna och
svenska smörnoteringen, redskapsprofningsanstalter
(se d. o.) vid Ultuna och Alnarp, veterinärväsendet
och landtmäteriet, premieringar af hästar och
nötkreatur samt af mindre jordbruk, hingstdepåer,
afvelscentra för nötboskap och svin,
tuberkulinundersökningar m. m. Jordbrukets fastighetskreditväsen
tillgodoses af hypoteksföreningarna och Sveriges
allmänna hypoteksbank, och därjämte lämnar staten
lån eller understöd från olika fonder eller anslag,
såsom egnahemslånefonden och jordförmedlingsfonden,
odlingslånefonden, norrländska nyodlingsfonden,
norrländska afdikningsanslaget,
frostminskningsanslag. Föreningsväsendet har
visserligen ej ännu i Sverige nått lika storartad
omfattning som i åtskilliga andra länder,
men har sin del af förtjänsten om landtbrukets
framåtskridande. Ang. landtbruksinstitutioner och
landtbruksförvaltning hänvisas till Fr. Egerström,
"Sveriges landtbruksförvaltning. En systematiskt
ordnad samling af gällande författningar
ang. landtbruket" (hvaraf till 1911 utkommit 7 dlr).
För de länder, för hvilka jordbruksstatistiska
uppgifter finnas tillgängliga, lämnas dylika i
afrundade
tal i en tabell å sp. 1073–74. Af denna framgår,
att de intill Nordsjön och Engelska kanalen gränsande
länderna, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland
och Danmark, ha de största sädesskördarna, de
sydeuropeiska staterna, Ryssland och de utomeuropeiska
länderna däremot de lägsta. Förenta staternas
medelhöga skördesiffra beror af dess majsodling,
som lämnar höga skördetal i jämförelse med andra
sädesslag. Danmark står i Europa i främsta ledet i
afseende på de ekonomiskt viktiga husdjuren, hästar,
nöt och svin; Ryssland, Bulgarien och Rumänien äro
rika på hästar, Tyskland, Ungern och Serbien äro
rika på svin, under det att får och getter, hvilka
tillhöra det lågt stående landtbruket i torra och
bergiga länder, finnas i största antalet i Norge,
Balkanstaterna samt Spanien och Portugal, får äfven i
Storbritannien. Af utomeuropeiska länder ha Argentina,
Australien och Nya Zeeland samt Förenta staterna
stort antal hästar och nötkreatur, Australien
och Nya Zeeland får, Förenta staterna och Canada
svin. – Sveriges hela ytvidd, 41 mill. hektar, är
fördelad i nära 360,000 brukningsdelar, af hvilka
omkr. 70 proc. äro småbruk på högst 10 har åker,
något öfver 25 proc. medelstora gårdar om 10–50 har
åker, och blott 2 proc. ha öfver 50 har åker. Af
hela åkervidden tillhör däremot blott något öfver
en fjärdedel småbruken, hälften de medelstora och
återstoden de större egendomarna. Fördelningen af
gårdar af olika storleksklasser är mycket olika i
olika delar af landet, så att de stora egendomarna
förekomma företrädesvis å mellersta Sveriges
slättland, där jorden öfvervägande utgöres af lera,
samt i de bördiga delarna af sydvästra och östra
Skåne, under det att smågårdarna äro öfvervägande i
synnerhet i Dalarna och Småland samt andra bergiga
landsdelar med starkt söndersplittrad odlingsbar mark
och lätt jord. Därjämte ha smålägenheter uppstått
i stort antal i industritrakter, såsom södra Skåne
och intill städerna. Det samlade taxeringsvärdet för
jordbruksfastighet, för hvilken bevillning erlägges,
uppgick 1910 till 3,025,5 mill. kr. Sveriges jord
brukas till större del än i flertalet andra länder
af egarna själfva; endast 15 proc. af egendomarna af
arrendatorer. Häri äro ej medräknade torpen, hvilkas
antal uppgår till omkr. 150,000. Det är företrädesvis
de större egendomarna, som i sin helhet eller i
delar äro utarrenderade. Af landets befolkning, som
är mycket ojämnt fördelad på landets olika delar
(på 1 kvkm. i Norrbotten finns 1,4 pers., men i
Malmöhus län omkr. 90 personer), bo omkr. 75 proc. på
landet, men jordbruksbefolkningen, hvars antal ännu
1870 utförde nära 72 proc. af hela befolkningen,
hade 1900 nedgått till 53,7 proc. och 1909 under
50 proc. Inegorna utgöra omkr. 12 och skogen 45
proc. af hela fastlandsvidden, och af inegorna upptaga
trädgården (43,000 har) ej fullt 1 proc., åkern
(3,6 mill. har) nära tre fjärdedelar och ängen (1,3
mill. har) något öfver en fjärdedel. Af åkern används
omkr. en tiondedel till träde, ej fullt en sjundedel
till höstsäd, något mindre än en tredjedel till
vårstråsäd och en nittiondedel till trindsäd. Hela
den sädesbärande arealen utgör sålunda ej fullt halfva
åkern, under det att fodervallar och grönfoder upptaga
nära 40 proc. däraf. Potatis odlas å 4 proc. af åkern,
under det att andra rotfrukter upptaga blott omkr. 2
proc. (80,000 har, däraf sockerbetor omkr. 30,000
har). Skördemängderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
