- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1075-1076

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruk - Landtbrukets skadeinsekter - Landtbruksakademien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

per har växla i hög grad i olika delar af landet och
äfven för olika år, men ha under senare år utgjort
i medeltal för hvete 18, råg och korn 14, hafre 12,
blandsäd 16, ärter 13, potatis 100 och sockerbetor
27 dt. per har. Medelskörden af hö från insådda
vallar har uppgått till 30 och från naturliga ängar
till 16 dt. per har. Af brödsäd, hvete och råg,
alstrade landets jord intill 1860-talet någorlunda
tillräckligt för den egna befolkningens behof och
hade äfven tidtals något öfver för utförsel. Sedan
nämnda tid har däremot införseln alltjämt öfverstigit
utförseln och varit i oafbruten stegring samt
har under senare år hållit sig vid omkr. 1,5–2
mill. dt. hvete och 0,4–1,4 mill. dt. råg, och
äfven af korn och hafre, tidigare landtbrukets
förnämsta exportartiklar, har landet numera en
betydlig öfverskottsinförsel. Äfven af potatis,
som i allmänhet i hvarje ort odlas tillräckligt
för befolkningens behof, införes numera omkr. 0,2
mill. dt. årligen, hufvudsakligen till Stockholm och
Norrland. Sockerbetsodlingen regleras så, att den
ungefär motsvarar landets behof af socker, hvaraf
däremot på grund af internationell öfverenskommelse
(Bruxelles-konventionen, se Betsockertillverkning)
intet kan utföras. Jordbrukets ståndpunkt är
emellertid mycket växlande i olika delar af landet
och på olika egendomar. På en mängd egendomar och rätt
allmänt i landets sydligaste län är jorden täckdikad,
med blott ringa del af jorden i rent träde och med
endast kortvariga vallar, men långt utsträckt odling
af rotfrukter och grönfoder, allt tecken till ett
intensivt jordbruk. Större delen af landets åkerjord
saknar däremot täckdikning, hvilken med nu rådande
höga arbetspris blir mycket dyrbar. Trädet upptar
i landet från Skåne till Dalälfven 12–14 proc. af
åkern, som rätt allmänt gödslas med kreatursspillning
blott hvart sjunde–åttonde år, klöfvergräsvallarna
bibehållas oftast 3 år trots liten höskörd under sista
året, och odlingen af rotfrukter är obetydlig. I norra
Sverige är höstsädesodling obetydlig, trädesbruket
intar därför blott ringa utrymme, i medeltal ej
öfver 2–3 proc. af åkerjorden, hvilken däremot i
mycket stor utsträckning ligger i mångåriga vallar,
som i saknad af gödsling och annan omvårdnad lämna
låg afkastning. Landets husdjursskötsel har under
senare tid gått betydligt framåt, ehuru äfven denna
med stora skiljaktigheter för olika landsdelar
och gårdar (äfven här stå Skånelänen ojämförligt
främst). Denna gren af landtbruket lämnar numera
en öfverskottsutförsel i värde ungefär motsvarande
öfverskottsinförseln af spannmål och mjöl. Hela
kreatursstocken, beräknad i nötkreatursenheter,
har från 1870 till 1909 ökats från 2,6 mill. till
3,6 mill. eller pr 1,000 inbyggare från 629 till
656. Antalet hästar har under samma tid stigit från
428,000 till 581,000 i af rundade tal och lämnar
en liten öfverskottsutförsel (se
Hästafvel). Nötkreatursantalet har ökats från 1,965,000
till 2,730,000; den rätt afsevärda utförseln af
nötkreatur, som egde rum sedan 1870-talet, upphörde
till största delen till följd af införselförbud i
England och Tyskland, men på senaste år har utförseln
åter afsevärdt ökats; 1909 utgjorde den 12,600
st. med ett värde af 2,7 mill. kr. Långt viktigare
är emellertid landets utförsel af smör, som årligen
uppgår till 16–20 mill. kg. till ett värde af 32–38
mill. kr., under det att ost infördes till ett värde
af 0,5–1 mill. kr. mot
en obetydlig utförsel. Svinstocken har under
ofvannämnda tid ökats från 354,000 till 922,000,
hvilket medfört, att den tidigare rätt betydliga
införseln af fläsk från Förenta staterna varit i
ständigt aftagande, under det att utförseln ökats,
så att 1909 uppstod en öfverskottsutförsel af 57,000
kg. svin och 1,070,000 kg. fläsk till ett sammanlagdt
värde af 1,4 mill. kr. Till denna gynnsamma utveckling
har inrättandet af exportslakterier (4 voro i gång
1911) kraftigt bidragit. Af ägg har införseln minskats
och utförseln ökats, så att de 1909 ungefär motvägde
hvarandra. Däremot har antalet af får och getter under
lång tid varit i aftagande och uppgick 1909 till blott
1 mill. får och 68,000 getter. Detta förhållande är
emellertid vanligt, där jordbrukets intensitet är
i stigande.

Litt.: G. Grotenfelt, "Det primitiva jordbrukets
metoder i Finland under den historiska tiden" (1899),
K. E. Bergstrand, "Öfversikt af svenska landtbrukets
historia. I. Hednatiden" (1902), det af M. Frænckel
bekostade, af V. Flach, H. Juhlin-Dannfelt och
G. Sundbärg utarbetade stora verket "Sveriges jordbruk
vid 1900-talets början" (1909).
H. J. Dft.

Landtbrukets skadeinsekter, zool. Landtbru-karen
lider ofta betydliga förluster genom insekternas
skadegörelse på åker och äng. Den genom insekternas
åverkan orsakade skadan är under vanliga
förhållanden svår att beräkna och förbises lätt,
men vid understundom inträdande massförökning
af någon viss insekt kan skörden helt eller
delvis slå fel. (Jfr Insekthärjningar.) Några af
landtbrukets viktigaste fiender inom insekternas
klass finnas afbildade på planscherna Landtbrukets
skadeinsekter I och II. De olika insekterna behandlas
i resp. artiklar med å planscherna använda namn som
uppslagsord, med undantag af två hos oss mindre
viktiga arter: kumminmalen, hvilken omnämnes
i art. M a l f j ä r i l a r, och Agrotis e x
dam a tion is, ett nattfly, hvars larv angriper
diverse gräsarter, men som ej hos oss anställt
någon vidare skada. - För några figurbetcckningar,
som ej finnas upptagna i resp. artiklar, lämnas här
förklaring: Pl. I. Jordloppor, 6a Hallica oleracea,
6 b H. nemorum med larv, 6 c kålblad med ägg;
kornflugan, 10 a hufvud i profil; hvete-myggan,
Ila stycke af antenn, förstorad, 11 b larver i
hvetcblomma; f r i t f l u g a n, 12 a råg-brodd med
två larver, 12 b rågbrodd med två puppor; h e s s i s
k a flugan, 13 a bakkropp af hanne, 13 b ägg på blad,
13 c rågstrå med puppa. Pl. II. Korn m al en, 9 a
angripet ax (en mindre vanlig form af skadegörelse,
då denna insekt mest uppträder i spannmålsmagasin);
halmstekel n, 14 a larv i råghalm, 14 b skadadt ax,
14 c ställe, där larven borrat sig in i strået.
G- G.

Landtbruksakademien inrättades, på förslag af
kronprinsen Karl Johan, genom k. kung. 28 dec. 1811
och installerades i sitt arbete 28 jan. 1813. I
instiftelsebrefvet säges: "Vid betragtandet af de
olyckliga följder, som efter flere för folkmängden,
industrien och statsverket förstörande krig ännu
trycka fäderneslandet; vid öfvervägandet af de
svårigheter, för hvilka, genom en tillspärrad
handel, de nationer blottställas, som icke genom egna
natursproducter och egne händers arbete gjordt sig
oberoende af främmande", förklarade sig K. M:t vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free