- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1085-1086

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbrukskemi - Landtbrukskemist - Landtbrukskonsulent - Landtbruksmaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1085

Landtbrukskemist-Lantbruksmaskiner

1086

tillförsel af endast fosforsyre- och kalihaltiga
konstgödselmedel. Berthelot, Atwater, W i n
o-gradsky, Beyerinck m. fl. forskare ha visat,
att också kväfvebindning i jorden äfven oberoende
a.f baljväxter kan ske genom i jorden lefvande
bakterier. Dessa forskningar ha möjliggjorts genom
utveckling af den moderna bakteriologien, hvilken
med 1900-talets början fått allt större betydelse
för utforskningen af växtnäringsämnenas omsättning
och upptagande samt jordens fruktbarhet. Genom
bakteriologiska undersökningar ha också de i jorden
och gödseln förefintliga organiska kväveföreningarnas
öfver-förande till assimilerbara växtnäringsämnen
utredts och därmed grunden lagts till en rationell
behandling och användning af kreatursgödseln. -
Äfven på djurnäringens och utfodringens område
ha viktiga forskningsresultat framkommit. Sedan
det visats, att djurens näring utgöres af vissa
organiska ämnen samt oorganiska salter - hvilket
särdeles klart framställdes af J. v. Liebig i hans
"Thierchemie" (1842) -, egnades under följande
årtionden en omfattande forskning åt utredningen
af dessa ämnens omsättningar vid näringsprocessen
och betydelse för denna. Härvid användes i stor
utsträckning fysiologiska utfodringsförsök under
noggrann undersökning af de fodermedel, som användas,
och af de ämnen, som djurkroppen afger, hvilket
möjliggjordes genom Pettenkofers konstruktion af
"respirations-ugnen". Dessa undersökningar, som
utfördes af en mängd forskare, såsom Weckerlin,
Haubner och R o h d e, Grouven, Yoit, Henneberg och
Stohmann, E. Wolf f och J. K ii h n m. fl., ledde
till den uppfattningen, att kolhydrat och fett hade
sin hufvudsakliga betydelse som värmealstrare genom
sin förbränning i kroppen medelst det vid andningen
tillförda syret ("respiratoriska näringsämnen"), under
det att ägghviteämnen (som "plastiska näringsämnen")
tjänade som material för bildning af ej blott
kroppsägghvita i kött, blod m. m., utan äfven fett och
för kraftutveckling. På grund häraf sökte man utforska
behofvet af ägghvita (proteinämnen) och kväfvefria
ämnen för olika djur och olika produk-tionsändamål
samt uppställde den proportion, hvari de olika
grupperna af näringsämnen borde förekomma i fodret. De
så uppställda "näringsförhållandena" och därpå
grundade fodringsnormer, uppställda framför allt af
E. Woiff och J. Killin, bildade länge en allmänt
använd grund för utfodringen af husdjuren. Från
1890-talet ha emellertid forskningar af G. K ii
h n, L. G rån d e au och 0. Kellner m. fl. visat,
att de olika organiska näringsämnenas verkan står
i förhållande till deras förbränningsvärde, dock
så, att endast ägghvita kan tjäna till material för
ägghvitebildning. På grundvalen af näringsämnenas så
funna näringsvärde och deras smältbarhet har Kellner
bestämt ett stort antal fodermedels näringsvärde,
uttryckt i stärkelseenheter (se Fodermedel). Redan
tidigare hade genom utfodringsförsök, utförda af
det danska Laboratoriet for landökonomiske forsög,
visats, att den gamla läran om näringsförhållande
och fodernormer ej höll streck samt på grund
af utfodringsförsökens resultat uppställts nya
fodervärden, uttryckta i foderenheter, hvilka
värden nogare preciserats genom erfarenheter från
kontrollföreningarnas resultat, och på grund häraf
har N. Hansson uppställt nya utfodringsnormer för
mjölkkor och svin. - Dessa undersöknin-

gar rörande växternas och djurens näringsupptagande
ni. m. ha till större delen utförts vid
agrikulturke-miska försöksanstalter (se
d. o.). De äldsta af dessa voro de på 1840-talet
af J. B. Boussingault på Bechelbronn i Elsass
och af J. B. Lawes på Rothamsted n. om London
anlagda. Efter dessas-mönster grundlades en mängd
försöksstationer först i Tyskland och sedan äfven
i öfriga europeiska länder och i Förenta staterna,
dels anslutna till landtbruks-; läroverk, dels som
fristående anstalter. I Sverigeutförde J. J. Berzelius
en mängd undersökningar, som höra till detta
område, och 1856 inrättade Landtbruksakad. ett
agrikulturkemist laboratorium, som 1864 flyttades
till Experimentalfältet och där utvecklades till en
fullständig agrikulturkemisk försöksanstalt, som från
1877 upptog äfven växtfysiolo-giska undersökningar,
hvilka från 1885 utfördes vid en särskild
afdelning. Från 1901 anordnades under Landtbruksakad:s
ledning och under hushållningssällskapens
medverkan lokala fältgödslingsförsök i landets
olika delar (Hushållningssällskapens lokala
fältförsök), och 1905 sammanfördes dessa med
Landtbruksakad :s försöksanstalt och Statens
entomologiska anstalt till en Centralanstalt
för försöksväsendet på jordbruksområdet (so
Agrikulturkemisk. försöksanstalt, Försöksväsendet
på jordbruksområdet och Landtbruksakademiens
experimentalfält samt art. om A. M ii 11 e r,
K. E. Bergstrand, L. F. Nilsson, H. G. Söderbaum
och J. Eriksson). Ultuna landtbruksinstitut åtnjöt
1861-92 anslag till en agrikulturkemisk försöksanstalt
(se K. E. Bergstrand och H. von Post). Äfven vid de
kemiska stationerna, särskildt vid den i Kalmar under
A. A 11 e r b e r g (se denne) som föreståndare, ha
åtskilliga viktiga agrikulturkemiska arbeten utförts.
H. J. Dft.

LandtbrukskemFst. Se Agrikulturkemist.

Landtbrukskonsulent. Se Hushållningssällskap,
Konsulent och Statskonsulent.

Landtbruksmaskiner, till skillnad från
lantbruksredskap, de större och mer invecklade
mekaniska hjälpmedel, som användas vid landtbruket. I
äldre tider var antalet olika landtbruksredskap
rätt obetydligt: utom handredskap vanligen blott
årder och plog, harf och vält samt i norra delarna
af landet tröskvagnen, allt tillverkadt hemma och af
enklaste beskaffenhet. Med den starka utveckling af
iandtbruket, som inträdde med början af 1800-talet,
följde ock behof af starkare och ändamålsenligare
redskap. Särskildt i England och Nord-Amerikas förenta
stater nådde konstruktionen och tillverkningen af
förbättrade och arbetsbesparande redskap tidigast
stor utveckling, och genom de stora utställningarna,
särskildt världsutställningarna i London 1851, då den
amerikanska skördemaskinen och två-ni askinsångplogen
första gången framvisades, och 1862, spredos
kännedomen om och lusten för dylika redskap till
andra länder. Från denna tid började också en liflig
införsel till vårt land af engelska och amerikanska
redskap och maskiner, särskildt så- nings-, slätter-
och skördemaskiner, hästräfsor, ång-tröskverk och
lokomobiler. Sedermera har emellertid ett antal
inhemska verkstäder uppstått, hvilkas tillverkningar
med framgång kunna täfla med de utländska och som nu
till största delen tillfredsställa det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free