Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landvæsenskommission - Landvättar - Landå - Landålett - Landökonomiske selskab - Landörn - Landörnsläktet - Lane, härad i Göteborgs och Bohus län - Lane, sir Ralph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Landvättar-Lane
1120
brukstvistemål, förnämligast aug. vattendrags
reglering, stängsels vidmakthållande
eller borttagande, skifte, indämning och
dikning. Den upprättades 1781 för att bestämma
om utskiftning af "fselles-skabet" och fick
1858 sin nuv. organisation. I hvarje amt utnämner
jordbruksministern på 6 år, efter amtsrådets förslag,
ett visst antal l a n d-vyesenskommissoerer. För
hvarje tvistefråga tillsättes en. särskild
kommission, bestående af 2 kommissrcrer och l
herredsfoged som ordf., hvilken fäller sitt utslag
efter på stället gjord undersökning. Utslaget kan
hänskjutas till en overlandvaesens kommission,
sammansatt af 4 kommissffTer jämte amtmannen som
ordf. Däremot eger Höjcsterct i dessa ärenden ingen
annan myndighet än att pröfva den formella sidan af
saken (kompetensfrågan) och, om så finnes af nöden,
upphäfva utslaget samt ånyo hänvisa frågan till en
landvsosenskommission. I åtskilliga frågor af mindre
vikt, som i första hand pröfvas af de olika orternas
förrättningsmän ("hegnsynsmscnd", "vand-synsmnend"),
fungerar landvresenskommissionen som högre instans.
E. Ebg.
Landvättar. Se V ä 11 a r.
Landa (fr. landau, af ty. lafndauer), lätt,
fyr- j hjulig vagn, hvars kur på midten är delad
i två hälfter, af hvilka den ena slås ned
framåt, den
Bland hithörande arter kunna nämnas kungsörnen (se
d. o.) och kejsarörnen, A. mogil-nik. Den senare
(se fig.) blir SO till 86 cm. lång, är mörkbrun,
med rostbrun eller blekgul nacke och
.andra bakåt (se fig.). Landån har länge åtnjutit
stor popularitet, särskildt som promenadvagn för
damer. Landåns fördel består däri, att den är elegant
och rymlig samt användbar i både vackert och fult
väder, ty de åkande äro lika skyddade, som då de sitta
i en täckvagn, om man blott slår upp de vid fram-
och baksätena befintliga kurarna. I en sådan vagn
åkte Josef I, då han (1702) drog mot staden Landau.
(B. C-m.)
Landåle’tt (fr. lanrlaulel), eg. "liten landa",
kupé (se d. o. l, med fig.), äfven förekommande som
karosseri på automobiler.
Landökonomiske selskab. Se Landbofor-e n i n g e r.
Landörn, zool. Se Kungsörn.
Landörnsläktet, Aquila, zool, hör till familjen
falkartade fåglar (Falconidce), dagroffuglarnas
ordning (Falconiformes) och fåglarnas klass. Det
utmärkes genom stora och breda vingar samt en
ganska stark, från roten af smalnande näbb, som
har öfre och undre kanterna parallella. Näsborrarna
äro tvär-ställda och tarsorna fjädorklädda på hela
främre sidan. Dithörande arter vistas i bergiga och
oländiga skogstrakter, somliga äfven i lundar och
löfträds-dungar. De lefva af däggdjur och fåglar, men
förtära äfven, i synnerhet vintertiden, döda djur, äro
högligen skadliga för villebrådet äfvensom för smärre,
tama djur samt bygga mycket stora och platta bon på
klippor eller i höga träd. Honan ensam rufvar äggen.
Kejsarörn.
en stor hvit fläck på skuldrorna, samt har stjärten
försedd med smal hvit spets och smala svarta tvärband
på askgrå botten. Kejsarörnen förekommer från Ungern
ända till Kina och är hufvudsakligen en stäppfågel,
ehuru den finnes äfven i skogar, på slätterna och
i måttligt höga bergstrakter. På stäpperna synes
dess förnämsta föda utgöras af den där allmänna
siseln; äfven fångar den hvarjehanda andra djur,
men synes mera än kungsörnen hålla sig till mindre
rof. Till skaplynne och Lef-nadssätt liknar den
mycket kungsörnen, men från denne skiljer den sig
därigenom, att den visar sig orädd och slår sig ned i
närheten af människoboningar, om den icke ofredas. -
Skrikörnen, A. maculala, är ofvan mörkbrun med
ljusare fjäderkanter; vingpennorna brunsvarta,
vid roten hvita; stjärten brun. Af skrikörnen
beskrifvas två former, den ena större (kroppslängd
660-736 mm.), den andra mindre (kroppslängd 622-660
mm.). Båda ha flera gånger anträffats i södra Sverige.
C. R. S. (L-e.)
Lane, härad i Göteborgs och Bohus län, ingår i
Sunnervikcns domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Lane-Ryr, Bäfve, Skredsvik, Herrestad,
H^gås, Bokenäs, Dragsmark. 39,954 har. 8,552
inv. (1910).
Lane [léi’n], sir Ralph, Virginias förste engelske
guvernör, d. 1603 i Dublin, omtalas 1571 som
sjöfarande med bemyndigande af regeringen att visitera
misstänkta fartyg från Bretagne. Han åtföljde 1585
sir R. Grenvilles expedition till Nord-Amerika och
kvarlämnades på sommaren som guvernör öfver några
landsatta kolonister i Virginia, där de slogo sig
ned vid Roanoke. De medförda förråden togo emellertid
snart slut, kolonisterna ledo svår nöd och hemfördes
därför 1586 af Drake, hvarvid de möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
