- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1121-1122

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lane, sir Ralph - Lane. 1. Edward William L. - Lane. 2. Stanley L.-Poole - Lane-Poole, Stanley. Se Lane 2. - Lanerna - Lane-Ryr - Lanessan, Jean Marie Antoine de - Lanes urladdningsflaska - Lanforsen - Lanfranc

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1121

Lane-Lanfranc

1122

ligen voro de förste, som till England införde potatis
och tobak. L. användes sedermera vid kustförsvarct och
i striderna på Irland. v-
s~s-

Lane [léYn]. 1. Ed ward William L., Englands främste
och en af Europas störste kännare af arabiska
språket, f. 1801 i Hereford, d. 1876, egnade sig
tidigt åt orientaliska studier. 1825-28 vistades
han i Egypten och författade en fullständig (ej
utgifven) be-skrifning af detta land med öfver
hundra teckningar. Efter ett förnyadt besök
därstädes (1833-35) utgaf han sitt lika mycket
genom detaljernas rikedom, noggrannhet och äkta
lokalfärg som genom stilens klassiska enkelhet
utmärkta arbete An ac-count of the manners and
CKstoms of the modern egyptians (2 bd, 1836; flera
uppl.), den ojämförligt bästa skildring vi ega af
den muhammedanska Orientens lif. 1838-40 utgaf han
en genom sina många förklaringar högst värdefull
engelsk öfv. af "Tusen och en natt". 1842 for han för
tredje gången till Egypten och samlade där under sju
års studier material till ett arabiskt lexikon, som
dels därigenom, att L. begagnade en mängd i Europa
obekanta inhemska källor (jfr härom art. Ka m u s),
dels därigenom, att han själf fullständigt behärskade
språket, blifvit ett af de förnämsta storverken på
den orientaliska filologiens område. Af detta arbete,
An arabic-english lexicon, derived from the best and
the most copious eastern sources, "book" l, utkom
mö under L:s lifstid 5 dlr (1863-74), och efter
hans död ha de återstående tre af "book" l jämte
lefnadsteck-ning 1877-93 utgifvits af hans systerson
Stanley L.-Poole (se L. 2). Däremot har "book" 2,
som enligt den ursprungliga planen skulle innehålla
mera sällan förekommande och icke allmänt kända ord,
aldrig blifvit utgifven. Äfven L:s öfriga arbeten,
Selections from the Kuran (1843; 2:a uppl. 1879) och
ett par af handlingar i "Zeitschrift der deutschen
morgen-ländischen gesellschaft", utmärka sig för
samma gedigna rikhaltighet som hans bägge litterära
mästerverk.

2. Stanley L. -Poole [léVn pö’l], den föregåendes
systerson, engelsk orientalist, historiker och
numismatiker, f. 1854, var 1874-92 tjänsteman vid
myntkabinettet i British museum och har ut-gifvit
en katalog öfver denna samlings orientaliska mynt,
liksom öfver kedivens myntsamling (1895- 97);
dessa kataloger åtnjuta det största anseende, och
L. betraktas som den främste lefvande kännaren
af österländska mynt och af de muhammedanska
dynastierna. Han besökte 1886 äfven Stockholm för
myntstudier. Utom ofvannämnda kataloger har han
bl. a. utgifvit Histories of the Moors in Spain (1887;
7:e uppl. 1904), Turkey^ (1888; 5:e uppl. 1909), The
mohammedan dynasties (1893), Medice-ral India (1877)
samt flera biografier, däribland öfver E. W. Lane.
1. H. A.»

Lane-Poole [léi’n po’l], Stanley. Se Lane 2. Lanerna,
veter., kallas den tandfria delen af mun-Tryckt den
26/7 11.

hålan hos hästen, emellan betarna eller hörntänderna
och de första kindtänderna i underkäken (se H
ä-sten, fig. l, 2 a). De ha till grundval den mer
eller mindre skarpa kanten af underkäken, som där
är beklädd af munnens slemhinna. På lanerna jämte
tungan hvilar betslet. Äro lanerna höga och tunna,
bli de mera känsliga för betslet, och hästen blir
"lös i munnen", äro de breda och låga, blir hästen
"hårdmynt". Genom användande af skarpa bett, särskildt
stångbctt, bli lanerna med tiden mera okänsliga och
svåliga, såsom ofta är fallet hos äldre ridhästar.
E. T. N.

Lane-Ryr, socken i Göteborgs och Bohus län, Lane
härad. 8,293 har. 1,476 inv. (1910). Annex till
Uddevalla, Göteborgs stift, Älfsyssels norra kontrakt.

Lanessan [lanesa’], Jean Marie Antoine d e, fransk
lärd, politiker, f. 13 juli 1843 i Saint-André de
Cubzac (dep. Gironde), blef 1872 med. doktor, 1875
professor i naturhistoria vid medicinska fakulteten i
Paris och 1881 deputerad för Paris. S. å. uppsatte han
tidningen "Le réveil" och blef i febr. 1882 direktör
för "La marseillaise", som han dock snart lämnade. I
kammaren tillhörde L. först yttersta vänstern, men
slöt sig sedan till gruppen "union républicaine". Han
sysslade särskildt med arbetarfrågor samt utvecklingen
af handel och industri och företog på uppdrag
af regeringen 1886 - 87 en resa för att studera
handelsförhållandena i de franska kolonierna. Som
resultat häraf framgingo bl. a. böckerna La Tunisie
(1887), L’expansion coloniale de la France (1888)
och L’Indo-Chine francaise (1889). L. omvaldes till
deputerad 1885 och 1889 i Paris som antiboulangist
och var 1891 -94 generalguvernör i Indo-Kina med både
civil och militär maktbefogenhet. Till försvar för
sin förvaltning skref han La colonisation francaise
en Indo-Chine (1895). 1898 och 1902 valdes L. som
radikal till deputerad för Lyon och var 1899-1902
marinminister i Waldeck-Rousseaus kabinett. Sedan
han fallit igenom vid 1906 års val, drog han sig
ifrån det politiska lifvet. Utom politiska skrifter,
t. ex. Le proc/ramme marilime de 1900 å 1906 (1903),
har L. skrifvit naturvetenskapliga arbeten af
värde. E. A-t.

Lanes urladdningsflaska [léYns], fys., uppkallad efter
sin uppfinnare, engelske apotekaren T i m o-thy Lane
(f. 1734, d. 1807). Se Elektro-meter, sp. 360.

Lanforsen, fors i nedre Dalälfven i den mellersta
grenen af älfven, mellan Älfkarleön och Askön, har ett
fall af omkr. 8,5 m. Forsen har köpts af Sandvikens
järnverksa.-b., men kronan gör anspråk på densamma
i dess helhet eller delvis.

Lanfranc [lä;nfränk], engelsk ärkebiskop,
f. omkr. 1005 i Pavia, d. 24 maj 1089, var
först lärare i juridik i sin fädernestad och
inrättade sedan i Avranches i Normandie en skola,
som hade stor framgång. 1042 beslöt han bli
munk och befordrades omkr. 1045 till prior i
benediktinklostret Bec. L. blef där invecklad i
en lärd strid med Beren-garius af Tours rörande
transubstantiationsläran, hvarunder han inför
laterankonsilict 1050 med stor framgång försvarade
den traditionella uppfattningen. Senare - troligen
mellan åren 1066 och 1070 - författade han i samma
ämne stridsskriften Liber de corpore et sangnine
Domini nnstri contra Beren-(jarium. Emellertid
hade L. blifvit en af hertig "Vilhelms af Normandie
förtrognaste rådgifvare och

15 b. 36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free