- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1129-1130

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lange. 2. Karl Georg L. - Lange. 3. Julius Henrik L. - Lange. 4. Frederik L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Karl Georg L., den föregåendes son,
läkare, f. 4 dec. 1834, d. 29 maj 1900, blef 1859
med. kandidat och sändes 1863 till Grönland för
att undersöka de hygieniska förhållandena.
1875 blef han docent och 1885 professor vid
Köpenhamns universitet, var 1866-92 redaktör
af "Hospitals-tidende", där han författade många
uppsatser, var 1884 generalsekreterare vid
internationella läkarkongressen i Köpenhamn,
till hvars framgång han betydligt bidrog, och
1883-97 mycket verksam som stadsfullmäktig. Lunds
universitet gjorde honom 1893 till hedersdoktor.
L. utgaf Forelæsning er over rygmarvens pathologi
(1871-76) och Erindringsord til förelæsning
er over almindelig pathologisk anatomi

(1878-83), omarbetade till Almindelig patologisk
anatomi
(1897), samt Speciel patologisk anatomi og
patogenese
. I. Fordöjelsesorganerne (1888-93).
Af mindre skrifter kunna nämnas Om St. Veits dansen
(1867), Om sindsbevægelser (1885), Om periodiske
depressionstilstande
(1886; ny uppl. 1895) och Bidrag
til nydelsernes fysiologi som grundlag for en rationel
æsletik
(1899).

3. Julius Henrik L., broder till L. 2,
dansk konsthistoriker, f. 19 juni 1838
i Vordingborg, d. 20 aug. 1896 i Köpenhamn,
studerade någon tid i konstakademiens skolor
ornamentteckning, perspektiv o. a. i afsikt
att utbilda sig till arkitekt, men tog i
stället studentexamen 1858. Från filologiska
studier fördes han snart in på konsthistoriska,
började redan 1861 skrifva konstkritik
i "Fædrelandet", fick 1862 tillfälle att besöka
Italien, tog magistergraden 1866, började
1868 hålla konsthistoriska föreläsningar på
konstakademien, blef
docent där 1870 och vid universitetet 1871,
blef s. å. medlem af akademien och 1874 dess
sekreterare. Från denna plats afgick han 1882,
sedan han framlagt ett förslag till akademiens
omorganisation (vid dess reformerande 1887
upptogs i ett par väsentliga detaljer L:s
förslag). L. utnämndes 1886 till filos, doktor och
1888 till e. o. professor. 1895 blef han föreståndare
för konstmuseets skulpturafdelning - sedan 1878
hade han varit med i museets inköpsnämnd. Han var
medlem af flera akademier (hedersled, af svenska
konstakademien sedan 1884) och af lärda samfund (i
Köpenhamn, Uppsala och Göteborg). L:s konststudier
och kritiker dels samlades i böckerna Nutidskunst
(1873), Billedkunst (1884) och Bastien Lepage og
andre afhandlinger
(1889), dels utgafvos några af
dem särskildt: Om en række antike figurer og hoveder
(1869), Om kunstværdi (där L. betonar betydelsen
af det personligt individuella förhållandet mellan
konstnären och hans ämnen, 1876), Det ioniske
kapitæls oprindelse og forhistorie
(1877), Vor
kunst og udlandets
(1879) m. fl. Han öfversatte och
delvis bearbetade Lübkes allmänna konsthistoria,
skref en och annan litterär afhandling, en lärd och
grundlig undersökning af Roskilde domkirkes
ålder og stil
(1890), flera konstnärsbiografier och
en helt kort öfversikt öfver Danmarks konsthistoria
till Salmonsens konversationslexikon (1895), försökte
sig äfven med fyra skådespel (tryckta anonymt under
titeln Kunst og politik 1885, - lustspelet Hvorhen
uppfördes s. å. på k. teatern i Köpenhamn, men gjorde
fiasko). Som sitt lifsarbete betraktade L. själf
den storartadt anlagda och omfattande skildring af
konstens framställning af människan under olika tider,
som han planlagt redan i ungdomsåren och arbetade på
till sin lefnads slut. Ur det vidlyftiga verket utgaf
han detaljstudier om Sergel og Thorvaldsen (1886,
Thorvaldsensstudien äfven i en tysk uppl.). 1892
utkom verkets första del, Billedkunstens fremstilling
af menneskeskikkelsen i dens ældste periode
. Efter
L:s död utkom dess färdiga del 2, Billedkunstens
fremslilling af menneskeskikkelsen i den græske
kunsts förste storhedstid
(1898, tysk uppl.,
hvari partier af första delen ingå, 1899) samt den
delvis fragmentariska och ej af författaren slutförda
Menneskefiguren i kunst ens historie fra den græske
kunsts anden blomstringstid indlil vort aarhundrede

(1899; äfven en tysk uppl.). L:s Udvalgte skrifter
(dels förut icke i bokform samlade, dels ett litet
urval ur L:s böcker) utgaf vos i 3 dlr af G. Brändes
och P. Köbke 1900-03. G. Brändes utgaf 1898 "Julius
Lange. Breve f ra hans ungdom" (sedan omtryckt i
Brändes’ samlade skrifter, 1904). P. Köbke utgaf
1902 Breve fra J. Lange (äfven en tysk uppl.) och ett
tilläggshäfte Efterslæt (1903). Ang. den af L. belysta
frontalitetslagen i primitiv skulptur, se detta ord
samt A. Hahrs studie "Några nya synpunkter på den
äldre grekiska skulpturens människoframställning"
(1908). - L. var i främsta rummet humanist. I
ungdomsåren voro estetik och filosofi hans förnämsta
studieämnen. I konsten söker han det mänskliga,
och det etiska elementet intresserar honom
oändligt mycket mera än det stilistiska. Konstens
historia blef för honom (enligt V. Vedel) "historisk
psykologi, historisk etik, en stor, väsentlig sida af
historiens filosofi". Han var framför allt grundligt
och mångsidigt lärd, liksom han var en utpräglad
karaktär, på en gång individualist och representativt
dansk. Vidlyftiga utländska studieresor snart sagdt
hvarje år gåfvo honom en för en nordbo på hans tid
så godt som enastående personlig kännedom om såväl
den gamla som den moderna konstens alster. Han ifrade
i sina yngre år för en fosterländsk konst, för sund
realism och moderna tekniska landvinningar. Men för
de riktningar, som uppstodo på 1880-talet och senare,
visade han mindre förstående och framhöll gentemot
dem den nationella traditionen. Tyngdpunkten i hans
skrifter ligger i hans utredning af antik och af
renässansens konst. Han var en utmärkt föreläsare och
en myndig och vederhäftig personlighet. I skandinavisk
konstforskning var han vägbrytande, utan all fråga
på sin tid den främste på sitt område. - L:s byst
(af Brandstrup) uppställdes 1899 i Köpenhamns
konstmusei portik.

4. Frederik L., den föregåendes broder, psykiater,
f. 10 nov. 1842, d. 29 dec. 1907, blef 1870
med. kandidat, 1876 reservläkare på Vordingborgs
hospital och 1888 öfverläkare på det nyupprättade
hospitalet vid Middelfart. Han tog 1883


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free