Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 1177-1178 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laodikeia. 3. L. vid Libanon - Lao-ho-kóu - Laokai - Laokoon - Laomedon. 1. Sagokonung - Laomedon. 2. L. från Mytilene - Laon - Laos. 1. Folk. - Laos. 2. Landskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

117,

Lao-ho-köu–Laos

117S

storhetstid kallades Kade s (ofta nämnd i egyptiska
inskrifter). Där stod det slag, som gjorde slut på
hettitcrnas (chetafolkets) välde. - 4. L. Kåta-kok a u
m e/n c ("det uppbrända"), en af Seleukos I n. v. om
Ikonion uppbyggd stad, som omväxlande räknades
till Lykaonien, Pisidien eller Galatien. Ruiner af
densamma tror man sig ha funnit vid det nuv. J or
o an Ladik. - Städer med namnet L. funnos äfven
i Pontos, Medlen, Persien och vid nedre Tigris.
1-4. (.’. l’1- N-)

Lao-ho-kóu, stad i kinesiska prov. Hupe, på högra
stranden af Han-kiang, omkr. 50 km. ofvanför
Hsiang-jang. L. är icke omgifvet af murar och
betraktas därför icke officiellt som stad,
men det har onligt Kreitner omkr. 200,000
inv. och har liflig handel, emedan det ligger,
där Han-kiang upphör art vara segelbar.
(J. F. N.)

Laokai, viktig handelsplats i franska kolonien
Tonkin, vid järnvägen längs Songkoi till
Jün-nan, nära Kinas gräns. I omgifningen
rika koppar-, järn-, bly-, zink- och kolgrufvor.
J. F. N.

Lao koon (grek. Aaöxowv, lat. Laocuon), ord:. myt., en
till den trojanska sagokretsen hörande, men först i do
efterhomeriska dieterna förekommande gestalt. Enligt
några grekiska sagor var han en son af Antenor och
Akoetes (Kapys) och piast i Apollons helgedom. Han
hade emellertid försyndat sig mot guden, som hämnades
genom att sända två väldiga ormar, hvilka kväfde såväl
den ene af hans båda söner som honörn själf, då han,
nu som Posei-dons präst, förättadc ett offer åt denne
gud vid den stora glädjefest, som trojanerna firade
med anledning af grekernas låtsade aftåg. Yergilius,
som i Enoi-dens 2:a bok följer en annan tradition,
låter L. ådraga sig Pallas Athenas vrede genom
att energiskt påyrka förstörandet af den åt henne
helgade trähästen (se Trojanska hästen), i hvilken
de irrckisko hjältarna voro inneslutna och mot hvars
-ida lian i sin förbittring slungar ett spjut. Da
L. kort därefter på stranden förrättar tjuroffret
åt Xcp-tunus (Poscidon), komma från det gentemot
liggande Tenedos två jättelika ormar simmande öfver
sundet, hvilka kasta sig öfver L. och hans söner samt
döda dem. Häri se trojanerna en tydlig gudinnans
straffdom och styrkas af den svekfulle vSinon i
sin plan att flytta trähästen in i staden, sålunda
själfva beredande sitt fördärf. - Om det stora antika
skulpturverk, som bär namnet L a c k o o n-irruppen,
samt om Lcssings berömda estetiska arbete med titeln
"Laokoon" se Agesandros. med fig., och L e s s i n g,
G. E. A. M. A.

Lao’medon (grek. Aao/nédcor,
lat. Laomedon}. 1. Sagokonunff i Tröja, son af Hos och
Eurydike, stupade vid Tröjas första eröfring. Bland
hans barn må nämnas Priamos och Hcsione (se dessa
ord). - ’1. L. från Mytilcne, en af Alexander
den stores ungdomsvänner, landsförvisades af
konung Filip II, men återvände efter dennes död
(336 f. Kr.) till Macedonien. Under Alexanders
asiatiska krig gjor-do han tjänst som tolk och
hade uppsikten öfver krigsfångarna. Vid rikets
delning efter konungens död erhöll L. Syrien,
men blef inom kort fördrifvcn af Nikanor. *
A. M. A.

Laon [lã], hufvudstad och fästning i franska
dep. Aisne, på ett 181 m. högt, brant, isoleradt berg,
vid franska nord- och östbanan, har ett citadell i
östra delen af staden och ett stort antal från
medeltiden härstammande byggnader, bland dem katedralen
(se fig.), en af de förnämsta skapelser af 1100- och
1200-talens arkitektur i Frankrike (nu restaurerad),
och S:t Martinskyrkan (från samma tid), ett konst- och
antikvitetsmuseum, som innehåller många

Katedralen i Laon.

arkeologiska skatter, och kommunalbibliotek med
omkr. 45,000 bd (de flesta från traktens kloster)
jämte en mängd handskrifter. 13,138 inv. (1906;
som kommun 15,288 inv.). L. har obetydlig industri,
men är medelpunkten för handeln med väfnader från S:t
Quentin, spegel- och glasvaror från S:t Gobain samt
järnvaror från Folembray. – L. befästes af romarna
och kallades af dem Lugdunum clavatum. Redan 499
blef det biskopssäte, men stiftet upphäfdes 1790. På
900-talet var det residens för de karolingiske
konungarna och det sista, som de egde kvar af
riket. Mora allmänt bekant är L. genom den där 9
och 10 mars 1814 utkämpade häftiga striden mellan
fransmännen under Napoleon I och den förenade
schlesiska armén under fältmarskalken Blücher. Efter
att ha besegrat den ryska kåren Vorontsov vid Craonne
7 mars ryckte Napoleon till anfall mot Blücher, som
tagit ställning vid L., men blef efter het strid och
med stora förluster tvungen att draga sig tillbaka. I
fransk-tyska kriget öppnade citadellet sina portar
för preussarna 9 sept. 1870, och vid dessas intåg
sprängdes krutmagasinet i luften (okändt af hvem),
hvarvid mer än 500 pers. dödades och sårades. L., som
tills. med La Fère och Reims skyddar randen af Falaise
de Champagne, är närmast befäst genom citadellets i
östra, Saint Martin-linjen samt batterierna Classon
och Basse i västra och batteriet Montol i södra hörnet
af den höjdtriangel, på hvilken staden ligger. På
längre afstånd från L. ligga forten Montbérault
och Bruyères, fort Laniscourt med 2 batterier
samt forten Malmaison och Condé.
(J. F. N. L. W:son M.)

Laos [lāå]. 1. Folk. Se Lao. – 2. Landskap
på Östra indiska halfön, sedan 1893 till största

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>