- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1239-1240

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Larivière, Charles Philippe de - Larix - Larka-Kolh - Larkhall - Larkollen - Larm - Larmapparat - Larmessin, Nicolas de L. d. y. - Larmkvarter - Larmoyant - Larmsignal - Larnaka - Larne - La Roche l. Laroche, stad - Laroche, Peter de - La Roche, Marie Sophie von - La Roche, Karl von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1239

Larix-La Roche

1240

staten utförde stora dukar för offentliga byggnader,
framför allt Versailles. L. målade Hertigens
af Orleans ankomst till Hotel de ville i juli
1830 och Prinsen-presidentens återkomst till
Paris från en resa i j södra Frankrike 1852
och dessutom bataljstycken och | porträtt.
(G-g- N.)

Larix Mill , Lärkträd, L ä r k, löt., farm., är ett
till fam. Pinacecc hörande barrträdssläkte, hvars
barr å långskotten sitta ensamma och spiral-ställda,
men å kortskotten knippevis, och hvilka barr äro mjuka
samt falla af vid vinterns början. Både hankottar och
de äggformiga honkottarna sitta på kortskott. Mest
bekant af släktets omkr. 8 arter är det vanliga
lärkträdet, Larix decidua (se fig. å tall. III
. till art. Goniferse), som når en höjd af 30 m. och
bildar skogsbestånd å södra Europas alper från södra
Frankrike till Karpaterna, I Sverige odlas detta träd
ganska ofta i parker och äfven här och där i större
utsträckning. Hos oss odlas äfven det sibiriska
lärkträdet, Larix silirica (se fig. å tafl. I
till art. C o n i f e r ;e), inhemskt i Sibirien
och nordöstra Ryssland, där det ofta bildar stora
skogar (jfr Asien, sp. 169). Af lärkträdet erhålles
den balsam, som benämnes veneziansk terpentin. Då
eld gått öfver en lärkträdsskog, utsvettas ur
de brända stammarna ett egenartadt gummi, som är
kändt under namnet Gummi orenlurgense, efter staden
Orenburg, som försänder dylikt gummi från brända
lärkträdsskogar å Uralbcrgens södra sluttningar. I
östra Frankrike å Jurabergen, samlas ett slags manna,
manna laricina 1. de Hriancon, som i form af små,
hvitgrå, sötsmakande korn utsipprar från lärkträdets
yngre kvistar. O. T. S. (G. L-m.)

Larka-Kolh, folkstam. Se Ho.

Larkhall [Iä7khål], stad i skotska grefsk. Lanark,
vid Avon, 5 km. s. ö. om Hamilton. 11,879
inv. (1901). Stcnkolsgrufvor, ler-och
textilindustri. -T. F. N.

Larkollen, en mycket besökt hamn i Kristiania-fjorden
(Norge), 12 km. s. om staden Möss, bildad af
fastlandet i ö. samt de utanför liggande öarna
Kollen och Elöen. Omkr. 250 inv. 1710 anlades där
på fastlandet till hamnens skydd ett batteri, som
1719 fick namnet Frederiksodde och hvaraf ännu
synas lämningar, l juni 1789, då Frederiksoddc
var förfallet, togs ini hamnen svenska fregatten
"Venus" efter 2 timmars strid af en rysk eskader,
bestående af 2 linjeskepp, 2 fregatter och l brigg.
O. A. ö. L. W:son M.

Larm (fr. alarme, af it. alV arme, till vapen!),
krigsv. 1. Den signal, som med horn eller trumma
eller larmskott ges, då en trupp hastigt och
oför-niodadt skall uppställas eller utrycka med
hela sin styrka. - 2. (Larmsignal) Hornsignal,
som tillkännager, att hvarje man ombord eller å en
kustbefästning så skyndsamt som möjligt skall intaga
sin post för strid eller bestämd uppställningsplats.
. 1. C. O. N. 2. H. W-I.

Larmapparat, detsamma som alarmapparat (se d. o.).

Larmessin [-mosa7], Nicolas de L. d. y., fransk
kopparstickare, f. 1684, d. 1755, var son af
kopparstickaren Nicolas deL. d. ä. (f. 1640,
d. 1725), som bl. a. stack ett porträtt af Karl
XI af Sverige. L. utförde 12 blad, mestadels
efter kompositioner af Rafael, i det stora
reproduktionsverket ’"Cabinct Crozat’ , men stack
sedermera endast efter

samtida konstnärer (Boucher, Lancret,
N. Vleughcls m. ti.) samt efter porträttmålningar,
bl. a. helfigurs-bilden af dansösen Sallé. Sedan
1730 var han led. af franska konstakademien.
J. K-e.*

Larmkvarter, krigsv. Se Kvarter.

Larmoyant [-mwaja7], fr. (af lär-mes t tårar),
tår-mild, känslosam, som lägger an på det rörande. Jfr
Comédie larmoyante.

Larmsignal. Se Lar m 2.

Larnaka (forntidens Ki’tion, turk. Tuzla), stad
på Cypern, nära sydöstra kusten, och hufvudort i ett
af öns 6 distrikt, är trots sin dåliga redd (Marina l.
Scala) öns förnämsta handelsplats. 8,855 inv. (1910),
hälften muhammedaner. Grek.-ortodox metropolit.
(J. F. N.)

Larne [lä’n], stad och hafsbad i irländska
grefsk. Antrim, vid inloppet till Lough
Larne. 6,670 inv. (1901). Latinskola. Linne-
och ylleväfverier samt pappersbruk.
J- F. K.

La Roche 1. Laroche [-rå/j], stad i belgiska
prov. Luxombourg, på en klippa vid Ourthe. 2,065
inv. (1904). Staden är mycket gammal och har ruiner
af ett slott från 11.e årh. Den besökes mycket af
turister på grund af sina vackra skogs-scenerier.

Laroche [-rå7J], Peter de, kallad "Petter
stenhuggare" (Petter Delarock), d. 1599 i Vadstena,
kom till Sverige sannolikt från Nederländerna och
namnes först 1552, då han upptages som anställd
vid Uppsala slott. Från 1556 var han verksam vid
Vadstena slott, hvars "ämbetsfolk" han fortfarande
tillhörde, slutligen som ledare för den talrika,
stcnhuggarkoloni, som 1582-86 sörjde för byggnadens
rika och vackra stendekoration. L. är dessutom
upphofsman till slottets prydliga hufvud-portal
af 1563 och flera andra liknande arbeten.
-rn.*

La Roche [rå7 j], Marie Sophie von, född Gutermann,
tysk författarinna, f. 1731, d. 1807, var föremål
för sm unge släktings skalden Wiclands svärmiska
böjelse och infördes af honom i litteraturen. 1754
gifte hon sig med en högre ämbetsman, G. M. F. von
Lichtenfels, kallad La Roche (d. 1789). Makarnas hem
i Ehrenbreitstein var på 1770-talet en af Tysklands
förnämsta litterära salonger. Af hennes sentimentala
romaner kan nämnas Geschiclite der jräulein
von Sternlieim (2 bd, 1771; ny uppl. 1908), den
bästa. Hennes dotter, M a x i m i l i a-n c, f. 1757,
d. 1793, som intresserade Goethe under Werthertiden,
gift med en köpman Brentano, vardt moder till Klemens
Bren-tano och Bettina von Arnim. - Se arbeten af
Ludmilla Assing (1859) och Ridderhoff (1895) samt
brcfsamlingar, utg. af Horn (1820) och Loeper (1879).
B-nB.

La Roche [rå7J], Karl von, tysk skådespelare,
f. 1794 i Berlin, d. 1884 i Wien, debuterade 1811 i
Dresden och uppträdde i flera städer,, tills han 1833
mottog fast engagemang vid Hofburgteatern i Wien,
vid hvilken han verkade ännu på 1870-talet. Utgången
ur Ifflands skola och på 1820-talet utbildad af
Goethe i WTeimar, nådde L. en hög ståndpunkt i
afseende på framställningens natursanning-och
karaktärsfulla realism. Han var en af de mest
mångsidige skådespelare, utmärkt ej mindre som
Mepnistopheles. Shylock, Harpagon och Franz Moor än
som Lear» Cromwcll och i nutidskomedier. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free