- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1247-1248

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Larsbo - Larsén, Nanny Isidora - Larsen, Johannes Efraim - Larsen, Karl Frederik Emanuel - Larsen, Alfred Kristian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egovidden, hvilken i v. gränsar till sjön Barken
och i ö. till Södra Dalarnas järnväg, utgör 21,290
har, hvaraf öfver 900 har åker. Taxeringsvärdet
å bolagets fastigheter var 1909 2,662,400 kr.,
hvaraf 2,120,400 kr. å jordbruksfastighet. Bolaget
eger vidare andelar i Norbergs m. fl. grufvor i
Norbergs socken, Bispbergs m. fl. grufvor i Säters
socken samt hela Knapptjärnsfältet vid Norn och
hämtar årligen från dessa grufvor omkr. 5,800 ton
malm. Tillverkningarna uppgå till omkr. 4,000 ton torr
sulfit, 1,500 ton smides- och puddeljärn, 1,000 ton
bessemer och något öfver 1,000 ton degelstål. Larsbo
bruk säges vara anlagdt 1592 och tillhiirdo jämte
Saxehammar länge släkten Tersmeden. Norns bruk
privilegierades 1637 för 1 hammare och 2 härdar
och bestod 1757 af 2 hammare och 4 härdar med
1,200 skeppunds smide. Tackjärnet tillverkades vid
Hällsjöbo hytta ett stycke därifrån i Söderbärke
socken. 1790 flyttades tackjärnstillverkningen till
Norn vid ett af smedjorna obegagnadt fall. Efter
successivt vidtagna förändringar i smidesmetoderna
nedlades smidet h. o. h. i början af 1870-talet,
hvarefter endast tackjärnstillverkning bedrifves dels
af Bispbergsmalmer för Uchatius-ståltillverkningen
vid Vikmanshyttan, dels af Norbergsmalmer för
smidesjärntillverkning. Vikmanshyttans anläggningsår
är obekant. Den tillhörde jämte Turbo stångjärnsbruk
länge släkten Angerstein (se d. o.), öfvergick
sedermera till släkten Ulff och såldes 1875 af
brukspatron K. E. Ulff – som 1860 började den ännu
fortgående tillverkningen af degelgjutstål efter
Uchatius’ metod – till Larsbo-Norns aktiebolag.

Larsen, Nanny Isidora, operasångerska, f. 2
aug. 1884 i Hagby socken, Kalmar län, var 1900-06
vid konservatoriet i Stockholm elev af O. Lejdström
och (vid operaskolan) af fru D. Möller, debuterade
1906-07 på k. operan som Arjatha i "Friskytten", A m i
"Valdemarsskatten" och Gref-vinnan i "Figaros bröllop"
samt är sedan 1907 anställd där. Hon har sedermera
utbildat sig under ledning af K. A. Söderman. I
flera andra större roller, såsom Scnta i "Flygande
holländaren", Elsa i "Lohengrin", Elisabet i
"Tannhäuser", Eva i "Mästersångarna", Donna Anna i
"Don Juan", Margareta i "Faust" och "Mefistofeles",
T ät j ana i "Eugen Onegin" och Nuri i "Tiefland",
förutom smärre partier, har fröken L. gjort
sig fördelaktigt bemärkt genom jämnhet i rösten,
särdeles väl buren -sång och intensitet i uttrycket.
E. F-t.

Larsen, Johannes Efraim, dansk rättslärd, politiker,
f. 11 febr. 1799, d. 16 nov. 1856, tog 1816 juridisk
examen "for ustuderede" och blef 1818 fuldmsegtig i
Köpenhamns pol;skammare. 1819 aflade han studentexamen
och 1825 juridisk ämbets-exanien samt blef 1828
"politiassistent" (poliskommissarie). Därjämte
sysselsatte han sig ifrigt med rättshistoriska studier
samt skref 1827-28 lärda och skarpsinniga Bidrag til
de danske procindsiallovbögers historie. 1831 blef
L. e. o. samt 1836 ord. professor vid Köpenhamns
universitet och 1856 justitiarius i Höjesteret. I
det politiska lifvet gjorde han sig synnerligen
bemärkt. Som kungavald ständerdeputerad deltog han
på ett framstående sätt i stnnderförsam-lingarna
i Roskilde och Viborg 1842-48 samt visade mycken
frisinthet och varm nationalkänsla, i synnerhet i
afseende på de slesvisska frågorna. Han var

äfven (1844) en bland stiftarna al "den slesvigske
hjrelpeforening". 1848-49 var L. medlem af den
grundlagstiftande riksförsamlingen samt blef 1849
folketingsman, 1853 landstingsman och 1856 medlem af
riksrådet. Han tog lifligt del i förhandlingarna
och var en af det nationalliberala partiets
mest framstående medlemmar. Särskildt fäste han
uppmärksamheten vid sig genom sitt betänkande
om faesteväsen-dets afskaffande (1852) och som
referent i arfföljds-frågan (1852-53), i hvilken
han till det yttersta bekämpade upphäfvandet af
kongclovens arfföljd, då den var ett föreningsband
mellan konungariket . och Slesvig. 1855-56 var
L. ordf. i riksrätten. Han inlade stora förtjänster om
rättsvetenskapens utveckling. Med särskild förkärlek
behandlade han rättshistorien och statsrätten,
men sysselsatte sig äfven med privaträtten och
processen samt satte i system det vidtomfattande
material, hvarmed A. S. Örsted riktat den danska
rättsvetenskapen. Tills, med P. G. Bång utgaf
L. Systematisk fremstilling af den danske procesmaade
(5 bd, 1841-43). Efter hans död utkommo hans "Samlede
skrifter" (10 bd, 1857 -61, äfven innehållande hans
föreläsningar). E.Ebg.

Larsen, Karl Frederik Emanuel, dansk målare,
f. 1823 i Köpenhamn, d. 1859, utbildade sig under
Kloss och Eckersberg saint vid akademien. L. målade
sjöstycken. En förmiddag i Öresund m. fl. finnes i
Köpenhamns konstmuseum. G-g N.

Larsen, Alfred Kristian, dansk teolog, författare,
f. 12 jan. 1840, blef 1862 teol. kandidat
och 1870 assistent vid k. biblioteket, där
han sedan 1905 är en af bibliotekarierna. 1865
uppträdde L. med afh. Sammttighed og videnskab,
där han från rationalistisk ståndpunkt bekämpade
K. Nielsens lära om tro och vetande. Därefter
följde ett stort exegetiskt arbete, i det han,
börjande med Jakobs bref (1866), till 1873
offentliggjorde en rad tolkningar, närmast
afpassade efter de teologiske studenternas behof,
af brcfvcn i N. T. (med undantag af Romarbrefvet,
andra Korintcrbrefvet och Hebréerbrefvet). Härtill
kom 1899 Johannes’ aabenbaring. I dessa praktiskt
anlagda och f. ö. objektivt hållna undersökningar
grep L. dock flera gånger, särskildt vid tolkningen
af sådana ställen, på hvilka treenighetsdogmen stöder
sig, tillfället att uttala sig emot den ortodoxa
kyrkoläran. Endast starkare framträdde denna polemik
i några särskilda afh.: Om nadveren (1871), där
nattvarden närmast uppfattades i zwingliansk anda,
Om kirkelig frihed (s. å.) och Theologiske smuler
(1872; "Teologiska smulor", 1883), närmast riktad mot
läran om Kristi himmelsfärd. Sedan 1876 fortsatte
han under pseudonymen Theodorus med Breve til en
landsbyprcest ("En fritänkares trosbekännelse",
1881), En brevvexling i anledning af den kirkelige
vielse (1877), Det nye testamente og den danske
folkekirke (1881), Religion og scedelighed (1882),
Det nye testamente og den historiske kritik (1885)
m. fl. arbeten. L. utvecklade i dessa skrifter
en etisk-religiös, men ej positiv-kristlig
lifsåskådning, i likhet med nyrationalisterna:
kristendomen är väl den yppersta sedolära, men tron
på undren är öfvcrflödig. 1890 utsträckte L. sin
exegetiska verksamhet till G. T., i det han i De
fem Mosebötjer. Vejledning til hislorisk-kritisk
bibelläsning, lämnade en framställning af den nyare
negativa kritiken, och utgaf en serie tolkningar,
"öfversatta och förklarade för lekmän": Salomos
höjsang f 1892), Profeten Daniel og

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free