Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Larsson, Karl Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monumentala konsten – han hade redan under sin första
tid i Stockholm försökt sig på att måla en plafond i
Bolinderska huset. Hans nästa monumentala uppgift
blef dekoreringen af förstugorna i Göteborgs
elementarläroverk för flickor med målningar,
skildrande den svenska kvinnan i olika tider
från stenåldern till 1800-talet. Bland dessa
kompositioner märkas Vid bautastenen, Husmor från
1500-talet, Flicka, som broderar en fana (1600-talet),
Musicerande damer (1700-talet) och Fredrika Bremer vid
skrifbordet. Målningarna utfördes 1891, dels al secko
med kemiska mineralfärger, dels i olja (färglagda
teckningar efter en del af dessa utkommo 1907).
1891 flyttade L. till Stockholm. 1892 målades i
Sundborn i Dalarna den stora soliga sommartaflan De
mina (i olja, hr T. Laurins samling; pl. II). Under
dessa år återvände L. äfven till illustrationen,
gjorde teckningar till E. Sehlstedts dikter 1893
och V. Rydbergs "Singoalla" 1894 (de senare på
Göteborgs museum). Men hans håg stod först och sist
till den stora konsten. Han hade vid den första
skisstäflingen för freskomålningar i Nationalmuseums
trapphus 1889 vunnit andra priset för 3 flott utförda,
illustrationsmässiga färgskisser (Karl XII i Bender,
Linné inför hofvet i Drottningholms park, Sergels
ateljé). Vid den andra täflingen, utlyst 1890,
vann han första priset för 6 skisser, afsedda
för de båda tredelade väggfälten i trapphusets
nedre våning. Han framlade vid detta tillfälle
ett själfständigt förslag till hela trapphusets
dekorering och inlämnade äfven en skiss till Gustaf
Vasas intåg i Stockholm, afsedd för ett af de
öfre väggfälten (samtliga dessa skisser finnas i
Nationalmuseum). Hans förslag antogs i hufvudsak,
och sedan utkasten undergått en del ändringar,
utförde L. sommaren 1896 de sex kompositionerna på
nedre trapphusets båda väggar. Han framställer där
hufvudpersoner och märkliga händelser inom svensk
konstodling under 1600- och 1700-talen – på den
ena väggen Ehrenstrahl målar Karl XI:s porträtt,
N. Tessin och slottsbygget och Taravals ritskola,
på den andra K. G. Tessin förevisar för Lovisa Ulrika
inköpta franska konstverk, Gustaf III mottager de i
Italien förvärfvade antika skulpturerna och Sergel
i sin ateljé. L:s nästa monumentala arbete var en
plafond och 6 lynetter till den nya kungl. teaterns
foajé, utförda i olja 1898 (i plafonden Ryktet och
flygande genier, i lynetterna Bardasång, Folkvisan,
Karusell m. fl.).
Inom 1890-talet falla ock åtskilliga, af lif och
karaktär, af kärlek och solskenslynne utmärkta
porträtt af konstnärens hustru – han hade 1883
gift sig med målarinnan Karin Bergöö (f. 1859) –
och deras barn samt interiörer från deras hem i
Sundborn nära Falun, där L. sedan 1901 varit bosatt
året om efter att de föregående åren ha vistats
där om somrarna. Bland dessa små mästerverk märkas
Mor (1893, Nationalmuseum), Karin (s. å., prins
Eugens samling), Suzanne, Lisbeth, Esbjörn, Brita
och jag m. fl. (åtskilliga af dessa på Göteborgs
museum); akvarellen Konvalescens (1899) bör ej
heller glömmas. 1896 utgaf han en liten samling
humoristiska teckningar, De mina, med bifogad text –
som skämttecknare hade han alltsedan ungdomen inom
kamratkretsen visat sig vara både alsterrik och
idérik, han är äfven på detta område en af
de främste bland vår tids svenska konstnärer. I
pennteckning med pålagd, enkel färg utförde han
en serie af Sundbornsbilder, som förekommo
på Stockholmsutställningen 1897 (nu på
Nationalmuseum). De utkommo i trefärgstryck
(Ett hem, 24 bilder) 1899, följdes 1902 af
samlingen Larssons, 1906 af Spadarfvet, mitt lilla
landtbruk, och 1910 af Åt solsidan, alla med text af
konstnären. I tysk upplaga utkom 1909 Das haus im
sonne, 69 afbildningar, hvaraf flera i färg. Till
hemlifsbilderna får ock räknas Kräftfångsten, målad
som kartong för gobelängväfnad, utförd af Handarbetets
vänner och utställd på världsutställningen i Paris
1900 (i Konstindustrimuseet i Köpenhamn). Andra
kartonger till väfnader af L. äro Sankta Birgitta
(väfd 1899, köpt af änkedrottning Carola af Sachsen)
och Venus och Tummelisa (1904, väfd 1909).
Från 1900 förskrifver sig ett originellt själfporträtt
i helfigur (i saffransröd nattrock, Göteborgs museum),
porträtt i helfigur af fru S. Thiel (ett endast
tecknadt och ett måladt, båda i Thielska galleriet)
samt den stora kompositionen Skolgossarnas korum
på Ladugårdsgärdet. Den sistnämnda utfördes något
förenklad som fresk i Norra latinläroverket 1901. Den
följdes 1903 af den på duk utförda stora målningen
Ute blåser sommarvind (barnen gå att kläda folkskolan
med blommor och grönt till terminsafslutningen) för
latinläroverket i Göteborg och s. å. af den mindre
målningen Första utanläxan för Norrköpings allmänna
läroverk. 1904 utställde L. en ny, ganska stor
skiss (tillhörig Västmanlands-Dala nation i Uppsala)
till Gustaf Vasas intåg i Stockholm midsommaraftonen
1523, afsedd för Nationalmuseums trapphus, i uppslag
och totalanordning lik den äldre från 1891, men i
stil och hållning helt annorlunda. På beställning
af Nationalmuseum utförde L. efter denna skiss
en monumental målning, som uppsattes i museets
öfre förstuga 1908 (se plansch I). Till den nya
Dramatiska teatern, som öppnades vid samma tid, hade
L. utfört foajéns plafondmålning, Dramats födelse,
dristigt allegoriskt och oförfäradt originellt, med
förträffligt studium af nakna figurer i invecklade
rörelser (De mänskliga lidelserna). – Bland
oljemålningar från dessa år märkas Sjutton år (1901)
och Far min (1903, båda i Thiels galleri), Martina
med frukostbrickan (1904, Venezias moderna galleri)
och den stora, figurrika kompositionen Nu är det jul
igen (1907, museet i Hälsingborg), ett själfporträtt i
Thiels galleri 1906, det originella själfporträttet
Själfrannsakan (s. å., Uffizigalleriet i Florens),
O. Levertin vid skrifbordet (s. å.), S. Lagerlöf
(nästan helfigur 1908, de två sistnämnda i
K. O. Bonniers samling), vidare flera kamratporträtt
i Konstnärsklubben (bland dem Carleman, 1891) samt
flera porträtt, hållna i ett slags kolteckningsstil
med sparsamt pålagd färg: A. Strindberg (1899,
Nationalmuseum), J. Dybwad (1900), S. Lagerlöf (1902,
Nationalmuseum), K. G. Laurin (1905) och E. Sjögren
(1907). Bland akvareller må nämnas Lisbeth spelar
prinsessan i Fågel blå (1900, Köpenhamns konstmuseum),
I ateljén (1901, Nationalgalleriet i Berlin), de
vackert stiliserade nakna studierna Modellen skrifver
vykort (1906, Thiels galleri) och På modellbordet
(s. å., Göteborgs museum). Äfven på etsningens område
har L. utfört gedigna verk i sin egen karaktärsfulla
och behagfulla stil (se några prof af L:s konst i
art. Etsning). Han har ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
