Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - La Salle, René Robert Cavelier, sieur de L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
La Salle-Lasarettsfartyg
1274
platserna bland den amerikanska västerns banbry-
, tände utforskare. Statyer öfver L. finnas i
Rouen och Chicago, och en stad i Illinois bär hans
namn. Samtidiga aktstycken och skildringar rörande
L:s resor ha utgifvits af P. Margry i "Découvertes
et établissements des Fran^ais etc." (6 bd, 1875-86)
och af Cox, "The journeys of R. R. Cavelier, sieur
de La Salle, as related by his faithful lieutenant
Henri de Tonty" (2 bd, 1905). Jfr Fr. Parkman, "La
Salle and the discovery of the great west" (1879,
flera revid. uppl.), biografier öfver L. af Gravier
(1879, 1885) och Chesnel (1901) samt J. Winsor,
"Jolliet, Marquette and La Salle" (i Winsors
"Narrative and critical history of America",
IV, 1884) och "Cartier to Frontenac" (1894).
V. s-g.
La Salle [sa’1], Jean Baptiste de, stiftare af
kongregationen ignorantbröder (se d. o.).
Läsår (L a z a r), serbisk konung. Se K o s o v o
pol j e och Serbien (Historia).
Lasarett (it. lazzaretto, fr. lazaret, af Läsarns,
den i nya testamentet omtalade sårbetäckte tiggaren)
betecknar i utlandet oftast en karantänsanstalt,
i Sverige ett vanligt sjukhus. Då detta tillhör
ett visst län, kallas det länslasarett. I nyaste
lasarettsstadgan af 18 okt. 1901 sammanföras
under den gemensamma benämningen lasarett alla nu
befintliga länslasarett äfvensom alla på likartadt
sätt anordnade, med minst 25 sjuksängar försedda
sjukvårdsinrättningar, hvilka, egas och, helt
eller delvis, underhållas af landsting eller stad,
som icke deltager i landsting. Sveriges äldre, i
sammanhang med klostren stående sjukhus kallades
helgeandshus eller hospital och voro vanligen en
gemensam samlingsplats för fattiga, krymplingar,
vansinniga och sjuka af alla slag. Den första
egentliga inrättning i Sverige, afsedd uteslutande
för botande af sjukdomar, är det 1752 i Stockholm
öppnade kungl. Serafimerordenslasarettet. Inom
kort uppstodo lasarett äfven i andra städer, och
genom kungl. br. 1765 och 1776 förordnades, att
lärslasarett skulle inrättas öfver hela riket,
förenade med särskilda kurhusaf-delningar (se
Kurhus). Till dem anslogs bl. a. den från 1818 för
hvarje mantalsskrifven person utgående kurhusafgiften,
som 1873 ersattes af den allmänna sjukvårdsafgiften,
öfverstyrelsen öfver lasaretten, som först utöfvades
af en öfverdirektion, sedan af två serafimerriddare,
uppdrogs 1787 åt Sera-fimerordensgillet, men
öfverflyttades 1859 delvis och 1864 h. o. h. på
dåv. Sundhetskollegium, nuv. Medicinalstyrelsen. Denna
styrelse utöfvar särskildt genom tid efter annan
återkommande inspektioner högsta tillsynen öfver
lasaretten. Den närmaste förvaltningen af dem är
anförtrodd åt en särskild direktion (se L a s a r e 11
s d i r e k t i o n) för hvarje lasarett. Läkarvården
bestrides af en eller flera lasarettsläkare, som
utnämnas af K. M:t efter förslag af Medicinalstyrelsen
och sedan lasarettsdirektionen till förmån för
någon bland de tjänsten sökande afgifvit sitt
förord. Läkaren får ej inneha annan tjänst utan
Medicinalstyrelsens särskilda tillstånd. Anses
lasarettet för stort för en läkare, kan med K. M:ts
med-gifvande två eller flera lasarettsläkare där
anställas eller ock en eller flera underläkare af
Medicinalstyrelsen på direktionens förslag utnämnas.
Antalet lasarett (i lasarettsstadgans mening) var
vid 1907 års slut 75 med 8,631 sjukplatser; å dessa
sjukhus hade under s å. antagits 79,372
patienter; underhållsdagarnas antal uppgick
till 2,507,104. Dessutom funnos vid samma tid i
städer eller på landsbygden 73 mindre sjukhus,
sjukstugor (se d. o.), med sammanlagdt 999
sjukplatser. Utgifterna för sjukvården vid
lasaretten uppgingo s. å. till 7,344,828 kr. och
vid sjukstugorna till 619,635 kr. Intet län
saknar nu lasarett, de flesta ega flera sådana.
(R- w->
Lasarettsdirektion, den styrelse, som i första
hand utöfvar tillsyn öfver och förvaltning af
rikets lasarett enl. nåd. ’lasarettsstadgan
af 18 okt. 1901. Direktionen skall bestå af,
utom landshöfdingen i länet (som ordf.),
sex inom länet bosatta personer, af hvilka en
bör vara läkare. Ledamöterna väljas för 4 år af
landstinget. Direktionen, som sammanträder en gång
i månaden eller oftare, utser inom sig en vice
ordf. och en kassakontrollant. Den är ansvarig
för alla under dess förvaltning stående tillgångar
i kontanter eller värdehandlingar, eger att öfva
tillsyn öfver lasarettets byggnader och inventarier
samt att tillse vården af hemman, jordar eller andra
lägenheter, som tillhöra lasarettet. Lasarettsläkaren
är mellan direktionens sammanträden lasarettets inför
direktionen ansvarige styresman. Han eger deltaga
i direktionens öfverläggningar, men icke i dess
beslut och föredrager därvid alla sjukvården och
förvaltningen rörande ärenden. Se R. Wa-wrinsky,
"Sveriges lasarettsväsende förr och nu" (1906).
B-W.
Lasarettsfartyg 1. Sjukfartyg, fartyg, som har
till uppgift att upptaga sjuka och sårade från en
krigsflotta och är afsedt dels att skänka dessa
patienter långvarigare vård i händelse af behof och
sålunda tjänstgöra som flytande lasarett, dels,
och framför allt, att transportera de sjuke och
sårade till sjukhusen i land. Genom Haagkonferenserna
1897 och 1907 ha dessa fartygs rättsliga ställning
tryggats och samma skydd tillerkänts dem, som
Ge-névekonventionen 1864 tillerkände arméns
sjukvårdsformationer. Noggranna föreskrifter
ang. lasa-
Sjuksal ombord å svenska lasarettsfartyget "Verdande".
rettsfartygen såväl i fråga om utseende som uppgifter
finnas bland Haagkonferensens bestämmelser. De skola
vara till färgen hvita och försedda med en rundt om
fartyget gående l */2 m. bred grön rand samt segla
under egen nationalflagg med Genéveteck-net (rödt
kors på hvit botten) på förtoppen. De skola bistå
vän som fiende och under pågående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
