Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - La Salle, René Robert Cavelier, sieur de L. - Lasarettsfeber - Lasarettsläkare - Lasarettsläkarnas pensionskassa - Lasarister - Lasarus - Lasaruskors - Lasarusorden - Lasaulx, Johann Claudius von - Lasaulx, Arnold Constantin Peter Franz von - Las Bela - Las Casas, Bartolomé de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1275
Lasarettsfeber-Las Casas
1276
drabbning manövreras så, att de ej komma i vägen för
krigsrörelserna. För att respekteras som neutrala få
Lasarettsfartyg användas endast för uppgifvet ändamål
och ej genom förmedlande af meddelanden o. d. inverka
på krigshändelserna. Lasarettsfartygens hufvudsakliga
verksamhet infaller efter stridens afblåsning, men
äfven under själfva striden kunna de komma till
användning för att bispringa skeppsbrutna, rädda
drunknande o. d. Bet är egentligen först under de
senare årens stora sjökrig (det spansk-amerikanska
och rysk-japanska), som dylika fartyg kommit till
användning, utrustade dels af resp. stater, dels a,f
Röda korset. Några mariner (England, Amerikas förenta
stat-er) ha redan i fredstid färdigbyggda och fullt
utrustade lasaretts-fartyg; inom andra förändras vid
krigstillfälle handelsflottan tillhörande fartyg; de
senare äro ofta från början byggda med afseende fäst
på den framtida verksamheten som sjukfartyg. Sedan
1909 eger äfven Sverige ett lasarettsfartyg,
"Yerdande" (1877 byggdt som l:a kl. kanonbåt, men
1907-08 om-by ggdt). Det har plats för 35 patienter,
placerade i sjuksalar (se fig.) å trossbottnen
och å däck, en mindre, fullt modernt utrustad
operationssal och röntgen-. apparat. Det är afsedt
för tjänstgöring som flytande lasarett för större
sjöstyrkor redan i fredstid. För krigsbruk äro jämväl
ångare ur handelsflottan utsedda att apteras till
lasarettsfartyg, hvarjämte föreningen Röda korset
då ställer ett fullt utrustadt lasarcttsfartyg till
marinens förfogande. G- A-d.
Lasarettsfeber. Se Tyfus och Tyfoidfeber.
Lasarettsläkare. Se Läsaret t, Lasaretts-di r e k t
i o n och Lasarettsläkarnas pensionskassa.
Lasarettsläkarnas pensionskassa bildad.es på
grund af beslut vid 1903 års riksdag, och staten
bidrager till densamma med 25,000 kr. årligen
fr. o. m. 1904. Reglementet för densamma utfärdades
13 nov. 1903. Delegare äro de lasarettsläkare, som
anmäla sin önskan om inträde och uppfylla gifna
föreskrifter beträffande ålder, inbetalningar
o. s. v. Kassans inkomster utgöras nämligen
af delegarnas afgifter, bidrag af landsting och
städer (som ej deltaga i landsting), statens bidrag
samt gåf-vor och räntor. Läkarna vid de kommunala
sjukvårdsinrättningarna i Stockholm, Göteborg och
Norrköping liksom vid sjukhusen i Uppsala och Lund
"må icke vara delegare i kassan". Hvarje delegare
är vid 65 års ålder berättigad till en pension
af 4,000 kr. samt skyldig att då afgå, men kan
redan vid fyllda 60 år få lämna sin tjänst med
reducerad pension. Kassan förvaltas af direktionen
öfver folkskollärarnas pensionsinrättning. Redan
innan kassan bildades, fanns i följd af § 5 i
instruktionen för Direktionerna vid länens lasarett
och kurhus af 21 okt. 1864 utsikt till pension för
lasarettsläkare, i det att vederbörande direktion
egde att hos landstinget föreslå ett pensionsbelopp,
"som i mån af förtjänst och behof pröfvades
skäligt", ett pensionssätt, som var alltför
obestämdt och ojämt och utan säkra garantier.
J. K.
LasarFster (fr. lazaristes), en af den franske
prästen Vincent de Paul 1624 stiftad orden af
missions-präster, som skulle verka dels som
resepredikanter inom kyrkan för uppväckande af
lefvande kristendom, dels som sjukvårdare. Den senare
uppgiften har troligen gifvit orden dess namn, ty
S:t Lasarus
är inom den katolska kyrkan de sjukes skyddspatron,
och orden har sitt hufvudsäte i klosterförsamlingen
Saint Lazar i Paris. 1631 sanktionerades den af Urban
VIII. Orden, som har stor utbredning i de katolska
länderna och skickar missionärer till de hedniska,
har äfven här och där upprättat prästseminarier. -
I förening med änkan le Gräs stiftade de Paul 1633
också en kvinnlig orden för sjukvården, Barmhärtiga
systrar (se d. o.). J.-P-
Lasarus (förkortad form af hebr. Eleazar, Gud
hjälper). 1. I Johannes’ evangelium den af Jesus
från de döda uppväckte brodern till Marta och Maria
i Betanien (Joh. 11). - 2. I en af Jesu liknelser
(Luk. 16: 19-31) den af den rike mannen hårdhjärtadt
behandlade fattige, som låg vid hans dörr full med
sår. Den katolska kyrkan har gjort honom till de
sjukes och särskildt de spetälskes skyddspatron,
och efter honom erhöllo de hospital, som under
medeltiden anlades för de spetälskes vård, namnet
lasarett, hvilken benämning sedermera utsträcktes
till sjukvårdsanstalter i allmänhet. På korstågens
tid bildades i Palestina en riddarorden, S : t
Lasarusorden 1. Den helige Lasarus’ hospitalsriddare,
som egnade sig åt Heliga landets eröfring, men i
synnerhet åt vården af sjuka pilgrimer. Efter midten
af 1100-talet utbredde den sig i flera länder i Europa
och fick sitt hufvudsäte i Frankrike, där den egnade
sig åt sjukvård och förvärfvade sig stora egendomar. I
den mån spetälskan aftog, förlorade orden i betydelse
och uppgick i andra ordnar.
Lasaruskors. Se Kors, sp. 1082.
Lasarusorden 1. Mauritius- och Lasarusorden. Se Ordnar
(italienska).
Lasaulx [-så], Johann Claudius von, tysk arkitekt,
f. 1781 i Koblenz, d. 1848, byggde och restaurerade
kyrkor och äfven borgar vid Rhen i romansk stil. -
L:s son Peter Ernst von L., f. 1805, d. 1861, var
professor i klassisk filologi först i Wiirzburg,
sedan i Munchen.
Lasaulx [-så], Arnold Constantin Peter Franz von,
tysk mineralog, petrograf och geolog, f. 1839,
d. 1886, blef 1875 e. o. professor i Breslau
samt 1880 ord. professor först i Kiel, sedan
i Bonn. Han utöfvade en betydande och mångsidig
vetenskaplig författarverksamhet, i främsta rummet
på mineralogiens och petrografiens områden,
men behandlade äfven vulkaner, jordbäfningar
m. fl. grenar af geologien. Bland hans
skrifter må nämnas Elemente der petrorjraphie
(1875), Einftihrunrj in åie (jesteinslehre
(1885) och Precis de pétroyraphie (1887).
Ä.G-n.
Las Bela, Lus B el a [béYlä"|, en lydstat i
Be-lutsjistan, belägen i sydöstra delen af detta
land, vid hafvet och gränsen mot Indien. 16,682
kvkm. 56,109 inv. (1901), de fleste lasi. Fursten har
titeln jåm. Före den brittiska ockupationen var han
vasall under kanen af Kelat, men numera har denna
förbindelse nästan upphört, och staten står under
kontroll af den brittiske politiske agenten i Kelat.
J. F. N.
Las Casas [ka’sas], Bartolomé de, "Västindiens
apostel", af adelsfamilj, f. 1474 i Sevilla, d. i juli
1566 i Madrid, medföljde Columbus på hans 3:e resa
till Nya världen (1498), återvände till Spanien 1500,
men for 1502 åter ut i följe med den nye guvernören
öfver Haiti, Nicolas de Ovando. 1510
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
