Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Las Casas, Bartolomé de - Las Cases. 1. Emmanuel Augustin Dieudonné de L. - Las Cases. 2. Emmanuel Pons Dieudonné de L. - Lascelles, sir Frank Cavendish - Lasch, Karl Johann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mottog han prästerlig ordination och verkade från
1511 på Cuba. Där erhöll han, liksom öfriga spanjorer,
sin anpart ("repartimiento") i land och
trälar, hvilka utgjordes af infödingar (indianer). Han
sökte då först, liksom andra, på detta sätt bli rik,
men fann snart eländet i detta system, började
predika däremot och frigaf sina slafvar. Under
ett besök i hemlandet 1517 gaf han uppslag till
spanska regeringens beslut att söka lindra den
indianska rasens ställning genom att ge formlig
tillåtelse för hvarje i de nya besittningarna
bosatt spanjor att införa 12 negerslafvar till
tyngre kroppsarbetens förrättande. Därmed öppnades
dörren för negerslafveriet i Amerika. Med större
allvar än regeringen sökte L. därefter enskildt
leda kolonisationsverket i human riktning, sedan
han funnit, att de afrikanske negrerna hade samma
mänskliga rättigheter som indianerna. Han drog sig
1521 missmodig tillbaka till dominikanordens kloster
på Haïti samt blef 1522 medlem af denna orden. Han
tillbragte några år under lärda sysselsättningar i
klostret, men besökte därefter som missionär Mexico,
Nicaragua, Peru m. fl. trakter af den nyupptäckta
världsdelen. 1539–44 vistades han i Europa och
återvände därifrån till Nya världen som biskop
af Chiapas i Mexico. Där blef dock spanjorernas
motstånd mot hans filantropiska sträfvanden särdeles
hätskt. Efter några år nedlade L. därför sitt ämbete
och reste hem till Europa, men sökte framgent, med
pennan och genom personligt inflytande vid hofvet,
verka för indianernas bästa. En samling af hans
arbeten utkom redan 1552. Ryktbar är hans skrift
Brevísima relation de la destruccion des las Indias
(1542), hvilken öfversattes på flera språk. Hans
Historia general de las Indias förblef outgifven,
men Herrera y Tordesillas har nyttjat den för sin
"Historia general". Litt.: Helps, "Life of L. Casas"
(1868), och Dutto, "Life of B. de las Casas" (1902).
(L. M. B.)
Las Cases [las käs]. 1. Emmanuel Augustin Dieudon-né
de L., grefve, fransk skriftställare, en af Napoleon
I:s följeslagare till S:t Helena, f. 1766 på slottet
Las Cases i Lan-guedoc, d. 15 maj 1842 i Passy, var
urspr, sjöofficer, emigrerade under revolutionen och
återvände under konsulatet samt lifnärde sig därpå
en tid som bokhandlare i Paris. Under pseudonymen
L e-sage utgaf han (1803-04) en under landsflykten
utarbetad förtjänstfull Atlas historique etc. och
ådrog
sig därigenom Napoleon l:s uppmärksamhet. Denne gjorde
honom till kammarherre och grefve (1810) och använde
honom i åtskilliga administrativa uppdrag. L. åtföljde
jämte sin unge son (se L. 2) Napoleon till S:t Helena
och tjänstgjorde där som ett slags privatsekreterare
åt den fångne kejsaren, om hvars samtal han
förde utförliga dagboksanteckningar. I nov. 1816
aflägsnades han på grund af otillåten korrespondens
med Europa af guvernör Lowe från Napoleons omgifning
och fick tillbringa några månader som internerad i
Kaplandet. Till Europa återkom L. 1817, men först
efter Napoleons död (1821) erhöll han tillåtelse
att vistas i Frankrike. L. var 1831-39 medlem
af deputeradekammaren och tillhörde där yttersta
vänstern. På grundval af sina anteckningar från
S:t Helena utgaf L. det beryktade arbetet Memorial
de Sainte-Héléne (8 bd, 1822-23; många uppl.,
den senaste i 4 bd 1894; öfv. till många språk,
bl. a. till svenska, "Las Cases’ dagbok öfver
Napoleons enskilda lefnad och samtal på S:t Helena",
8 bd, 1823-24). Detta verk, som inbragte sin förf. eu
betydande förmögenhet, är i en mängd detaljer
synnerligen tvifvel-aktigt till sin trovärdighet,
i det att L. delvis torde själf ha "förbättrat"
Napoleons tankar och i sin framställning upptagit
bevisligen oriktiga uppgifter och förfalskade
aktstycken. Jfr härom t. ex. Rose-bery, "Napoleon,
the last phase" (1900; "Napoleon efter Waterloo
(1815-1821)", 1901).
2. Emmanuel PonsDieudonné de L., den föregåendes son,
politiker, f. 1800, d. 1854, åtföljde som halfvuxen
yngling sin far till S:t Helena och Kap samt fick
1819 tillåtelse att bosätta sig i Frankrike. Han
väckte ett visst uppseende genom att efter Napoleon
I:s död resa till London och offentligen groft skymfa
förre guvernören på S:t Helena, sir Hudson Lowe, i
syfte att af tvinga denne en utmaning på duell, och
för ett mordförsök mot L. i Passy (1825) blef Lowe
sedermera misstänkt. L. deltog i julirevolutionen
1830, var 1830 -48 deputerad och utnämndes 1852
till medlem af senaten. 1840 åtföljde han prinsen af
Joinville vid af hämtandet från S:t Helena af Napoleon
I:s stoft och skildrade sedan denna färd i Journal
écrit d bord de la frégate la Belle Poule (1841).
1-2. V. S-g.
Lascelles [läse’ls], sir Frank Cavendish, engelsk
diplomat, f. 23 mars 1841, inträdde 1861 på den
diplomatiska banan, blef 1871 andre sekreterare i
utrikesministeriet, tjänstgjorde i flera hufvud-städer
som chargé cfaffaires och gjorde sig 1878- 79 bemärkt
som brittisk agent och generalkonsul i Egypten. I
nov. 1879 blef han generalkonsul i Bulgarien
och visade under de följande stormiga åren mycken
skicklighet på denna svåra post. Han belönades 1886
med knightvärdighet, blef 1887 envoyé i Bukarest
och flyttade 1891 till Tehcran, där han med mycken
energi bevakade de brittiska intressena. L. blef 1894
ambassadör i Petersburg och 1895 i Berlin, där hans
diplomatiska takt flera gånger bidrog att utjämna
tysk-engelska misstämningar; i okt. 1908 drog han
sig tillbaka till privatlivet. V. S-g.
Lasch, Karl Johan n, tysk målare, f. 1822 i Leipzig,
d. 1888, studerade i Dresden under Bende-mann och
efter 1844 i München under inflytande af Schnorr
och Kaulbach. Han lefde länge som porträttmålare i
Moskva och efter 1857 i Paris och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
