Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lassen. 1. Kristian L. - Lassen. 2. Hartvig MarkusL. - Lassen, Vilhelm Theodor Alexander - Lansen, Eduard - Lassen, Julius - Lassen, Niels - Lassen, Vilhelm Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
logien inblandades L. i Schlcgels strid med den
af Bopp inaugurerado språkvetenskapliga skolan och
’förleddes till en mot denna afvisande kritik, som
knappast var lycklig. L:s inflytande på indologiens
utveckling kan emellertid icke skattas för högt (jfr
"Allgemeine deutsche biographie", bd 17, och "Norsk
forfatter-leksikou", bd 3).
2. Hartvig Markus L., den föregåendes
brorson, norsk litteraturhistoriker, f. 9 aug. 1824
i Bergen, d. 8 aug. 1897, blef student 1842, var
lärare vid Nissens pigeskole i Kristiania, 1857-91
redaktör af "Skillingmagazin til udbredelse af
nyt-tige kundskaber", af tidskriften "Folkevennen"
och tidningen "Folkebladet". Af L:s arbeten märkas
Lcesebog i modersmaalet for skolerncs höiere
klasser, tilligemed svenske Icesestykker og en
litterär historisk oversigt (1861; 2:a uppl. 1875),
Poetisk Icesebog for skolernes höiere klasser
(1860; 3:e uppl. 1876), Breve fra Henrik Wergeland
(1867), Henrik Wer-geland og hans samtid (1866;
2:a uppl. 1877), Afhandlinger til literaturhistorien
(1877) och Kritik og polemik (1883). På uppdrag af
norska studenter-samfundet utgaf L. "Henrik Wcrgelands
samlede skrifter" (9 bd, 1852-57), ett urval i ett
band (1859; flera uppl.) och ett i sex (1882-84).
1. O. A. Ö. (K. F. J.)
2. O. A. Ö.
* Lassen, Vilhelm Theodor Alexander, norsk genealog, f. 2 okt. 1815
i Grans socken, Hadeland, d. 16 febr. 1907 i
Kristiania, tog juridisk ämbetsexamen 1837 och
tjänstgjorde 1856-81 som byråchef i Marinle-
og postdepartementet. Själf utgaf L. icke mera
än ett kvartband Norske stamtavler. I. (1868)
och Biskop i Lund Mats Medelfar’s descendenter
av navn: Wibe och Lund (1901); men om den norska
genealogiska forskningen har han dock, genom
den beredvillighet, hvarmed han alltid ställde
sina betydande samlingar till andras förfogande,
inlagt måhända större förtjänster än någon annan
samtida. Hans förträffligt ordnade samlingar
införlifvades efter hans död med norska riksarkivet.
O. A. Ö.
Lassen, Eduard, tysk tonsättare af dansk-judisk
härkomst, f. 1830 i Köpenhamn, d. 1904 i Weimar,
uppfostrades i Bruxelles, studerade vid konservatoriet
där och fick 1851 regeringens stora pris, hvarefter
han reste till Tyskland och Rom. Hans opera Landgraf
Lud-wigs brantfahrt uppfördes under Liszts protektion
i Weimar (1857) och förskaffade honom anställning
som hofmu-sikdirektör där. Efter Liszts afgång (1859)
blef L. hofkapellmä-stare och utvecklade som sådan en
verksamhet, som ställde honom i första ledet bland
samtida dirigenter. Han omhuldade den wagnerska och
ny-tyska musiken, utan att försumma den franska
och italienska operarepertoaren. 1882-95 var han
generalmusikdirektor. Bland L:s kompositioner äro
framförallt hans sånger (några utgifna af A. Hirsch
i Stockholm) mycket spridda; de bästa af
dem förena formknapphet med fin känsla och
gratie. F. ö. komponerade han operorna Franenlob
(1860) och Le captif (1868), musik till Hebbels
Nibelungen, Sofokles Oidipus i Kolonos samt
framförallt till Goethes Faust (gifven i Stockholm
å Nya teatern, 1880) m. fl. skådespel, vidare 2
symfonier, uvertyrer, kantater, Biblische bilder
(solosånger med orkester) m. m. Han kallades
till filos, hedersdoktor vid Jenas universitet.
A. L. (E. F–t.)
Lassen, Julius, dansk rättslärd, f. 4 juli 1847,
blef 1871 juris kandidat och 1879 juris doktor på
afh. Betingelserne for forsögets strafbarhed. Under
det han tidigare tjänstgjort i justitieministeriet och
1880 blifvit fullmäktig där, täflade han s. å.
om en professur vid universitetet, bl. a. med
afh. Handling er paa fremmed formnerets omraade,
och blef 1881 professor. Han har sedan föreläst
romersk rätt och obligationsrätt och i
bägge ämnena utgifvit ypperliga läroböcker:
Föreläsning er över romersk privatret (1904),
Haandbog i obligationsrettens al-mindelige del
(1892; 2:a uppl. 1908) och specielle del (1897);
dessutom några särtryck: Vilje og erklaering ved
afgivelse af formueretlige tilsagn (1905), Nullilet
og anfccgtelighed (1899) samt Kjöb og salg (1906) och
värdefulla tidskriftsuppsatser om obligationsrättsliga
spörsmål. Sedan 1896 är han "provst" (föreståndare)
på Regensen. 1901–04 var L. medlem af skandinaviska
lagkommittén ang. köp.
E. Ebg.
Lansen, Niels, dansk rättslärd, f. 2 jan. 1848, blef
1872 juris kandidat och tog 1875 juris doktorsgraden
med afh. om V Hj en som forpligtelsegritnd. 1879 blef
han assessor i Köpenhamns brottmålsdomstol, 1890 i
Landsoverretten och 1897 i Höjesteret samt slutligen
1909 justitiarius vid sistnämnda-domstol; som sådan
var han 1910 ordf. i riksrätten. L. utarbetade 1880 en
afdelning af tingsrätten i "Nordisk retsencyklopsedi",
men har eljest författat blott mindre afhandlingar om
mycket invecklade rättsspörsmål, såsom om Hvorvidt
bör vindikations-retten med hensyn til rörlige
ting udehkkes eller ind-skrcenkes til fordel for
godtroende erhververe? (1884) och om Fastscettelsen
af skadeserstatning for iibestemmelige formuetab og
for paaförte legemlige onder eller sjcelelig lidelse
(1892) m. fl. Stort uppseende väckte L. genom
sin framställning af Den Struenseeske proces
(1891), i det han obetingadt försvarar dödsdomens
berättigande. L. formulerade
1882 till betydlig del motiveringen till
sjölagen och var 1901-04 medl. af skandinaviska
lagkommittén ang. köp. Sedan 1888 har han varit
medutgifvare af och viktig medarbetare i
"Tidsskrift for rets-videnskab" (Kristiania).
E. Ebg.
Lassen, Vilhelm Herman, dansk publicist, politiker,
f. 10 juni 1861, d. 6 apr. 1908, slöt sig tidigt
till den radikala riktningen och var 1882 med om att
stifta Studentersamfundet. Kort efter aflagd juris
kandidatexamen 1884 blef han redaktionssekreterare
i vänstertidningen "Aarhus amtstidende" och redan
året därpå dess ansvarige utgifvare, visade sig
vara en skicklig journalist och tog lifligt del i
den politiska agitationen i trakten. 1889 öfvertog
han ledningen af "Aalborg amtstidende", blef 1896
ensam egare af tidningen och förstod skaffa den
stor spridning och inflytande. Ehuru f. ö. Hörups
anhängare, höll han dock fast vid vänsterns positiva
reformpolitik i riksdagen i motsats till den
ofruktbara opposition, som blott kämpade för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
