Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lastmärke - Last, not least - Lastovo. Se Lagosta - Lastpenningar - Lastplats - Lastprofil - La Straniera, pseudonym. Se Olivecrona - Lastrea - Lastros - Lastskala - Lastspår - Lastvattenlinje - Lastångare - La Superba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1297
Last, not least-La Superba
1298
det största djup, hvartill fartyget må under vissa
olika förhållanden nedlastas, eller m. a. o. dess
minsta tillåtna fribord (se d. o.). För svenska
handelsfartyg är f. n. (1911) anbringandet af
lastmärke icke obligatoriskt, utan blott frivilligt
för fartyg, som gå på farvatten bortom linjen
Skagcn-Lindesnscs och linjen Esbjerg-Texel. Lastmärke,
som målas med hvit eller gul färg på mörk botten och
med svart färg på ljus botten, har följande utseende:
ÅNGFARTYG
SEGELFARTYG
Den öfversta horisontala linjen, den
s. k. författningsenliga däckslinjen, dragés
i jämnhöjd med det dä/ck, hvarifrån fribordet
skall mätas. Fribordsringens medelpunkt anbringas
på lastvattenlinjens halfva längd; dess läge i
höjdväg, som uträknas enligt särskilda detaljerade
föreskrifter, bestämmer sommar-fribordet i
saltvatten. Ringen skares af en genom dess medelpunkt
gående horisontal linje, hvars vertikala afstånd
till författningsenliga däckslinjen utgör sagda
sommarfribord. De på ömse sidor om ringen stående
bokstäfverna S och F betyda svenskt fri-bordsmärke. På
vidpass */2 m. afstånd för om ringens medelpunkt
uppdrages en vertikal linje, från hvilken högst
utgå å ångfartyg 5 och å segelfartyg 2 horisontala
linjer, utgörande olika fribordsmärken; det för
sötvatten afsedda är riktadt akteröfver och de öfriga
föröfver. Ifrågavarande fribordsmärken beteckna: SSV
sommarfribord i sötvatten, ST d:o i tropiska haf,
S d:o i saltvatten, V vinterfribord i saltvatten,
VNA d:o i norra Atlanten. Vid alla beräkningar afses
öfverkanten af de 25 mm. breda horisontala linjerna.
Kommerskollegium eller ock Lloyd’s register,
Bu-reau Veritas eller annat i sådant afseende af
Kommerskollegium godkändt klassificeringssällskap
(se d. o.) eger fastställa lastmärke och därom
utfärda bevis (fribordsoertifikat), hvilket gäller
för klassifi-ceradt fartyg, så länge fartygets klass
ej ändras, och för oklassadt fartyg under viss,
i certifikatet angif-ven tid.
Om svenskt fartyg i farvatten bortom linjen Skagen
-Lindesnaes och linjen Esbjerg-Texel befinnes
ned-lastadt öfver det därvid tillämpliga lastmärket
eller
detta senare befinnes utplånadt eller flyttadt,
medför förseelsen laga ansvar för befälhafvare
och i vissa fall äfven för redaren. - Jfr F r i b
o r d och P l i m-s o 11 -1 a g e n. För närmare
upplysningar hänvisas till Sv. förf. saml. n:r 47 år
1910 med provisoriska föreskrifter ang. lastmärke.
C. K. S.
Last, not least [lā’st nå’t lī’st], eng., "sist,
men icke sämst". Uttrycket, hvilket ofta citeras,
förekommer hos Shakspere ("Julius Cæsar", III, 1,
och "King Lear", I, 1).
Lastovo. Se Lagosta.
Lastpenningar, sjöv., en viss afgift, som erlägges af
fartyg vid in- eller utgående. För Sverige utgör denna
afgift 10 öre pr ton för såväl svenska som främmande
fartyg samt betalas hvarje gång både vid inkommandet
och utgåendet. Härifrån ges dock åtskilliga
undantag. Sålunda erläggas icke lastpenningar
af fartyg, som inkommer och åter afgår i barlast,
eller af fartyg, som under resa mellan utrikes orter
anlöper svensk hamn för att där landsätta passagerare
och deras effekter eller endast aflastar gods i
annat fartyg för export, eller af fartyg, som af
tvingande orsaker eller för order anlöper svensk
hamn och där icke lossar eller lastar, eller af
fartyg, som för sjöskada måste lossa och åter lasta,
o. s. v. Förslag om lastpenningarnas afskaffande ha
flera gånger varit före i riksdagen och handelskamrar,
och redarföreningar ha hos K. M:t gjort ansökan därom.
L. H.*
Lastplats, järnv., sådant med sidospår försedt ställe
på banan mellan två trafikstationer, där bantåg
stanna för ombesörjande af godstrafik. Tågmöte
eller tågförbigång kan i allmänhet icke
anordnas vid lastplats. Jfr Hållplats.
H. L.
Lastprofil, järnv., begränsning utåt och uppåt af det
omfång, som får gifvas åt last på öppen järnvägsvagn,
för att denna skall kunna obehindradt framgå öfver
visst bannät. Många banor ha sina egna lastprofiler,
men det ges äfven en internationell sådan, som, sedan
ångfärjeförbindelserna med Sverige kommo till stånd,
biträdts äfven af vårt land och gäller för alla
i samtrafik med hvarandra varande, normalspåriga,
europeiska banor. För att kunna pröfva lastprofilen
på afgående lastade vagnar finnas öfver spår på
bangårdarna ställningar uppsatta, försedda med rörliga
delar och delvis kulor hängande i kedjor, bildande
allt tillsammans det fastställda begränsningsrummet,
genom hvilket de lastade vagnarna framföras vid
pröfningen. H. L.
La Straniéra, pseudonym. Se Olivecrona.
Lastrea, bot. Se A s p i d i u m.
Lastros, högsta punkten på Karpathos (se d. o.).
Lastskala, skpsb., benämning på en bland ritningarna
till (handels-)fartyg förekommande skala (kurva eller
tabell), som mot vikten af en viss ombordtagen last
anger fartygets motsvarande djupgående. Jfr
Deplacement.
C. K. S.
Lastspår, järnv., sådana bredvid godsmagasin,
omlastningsskjul, lastkajer eller längs tillfartsvägar
och på öppna platser liggande järnvägsspår, på hvilka
godsvagnar uppställas under lastning eller lossning.
H. L.
Lastvattenlinje, skpsb. Se Lastlinje.
Lastångare, sjöv., ett endast för fraktfart afsedt
handelsångfartyg.
La Superba [sopä’rba], tillnamn på Genua. Se Alessi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
