- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1363-1364

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Latour. 1. Maximilian Baillet von L. - Latour. 2. Theodor Baillet von L. - Latour d'Auvergne - Latour-Maubourg. 1. Charles Cesar de Fay, grefve de L. - Latour-Maubourg. 2. Armande Charles Septime de Fay, grefve de L. - Latour-Maubourg. 3. Marie Victor de Fay, markis - Latr. - La Trappe - Latreille, Pierre André - La Trémoille l. La Trémouille, fransk adelsläkt - La Trémoille. 1. Georges de L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1363

Latour cTAuvergne-La Trémoille

136-4

förde öfverbefälet därstädes från början af 1797
till fredsslutet i Campo Formio (17 okt. s. å.). -
2. Theodor B a ill e t von L., grefve, .den
föregåendes son, österrikisk militär, f. 1780,
blef 1846 "feldzeugmeister" och 29 april 1848
chef för krigsministeriet. I dess byggnad i Wien
blef han vid upprorets utbrott 6 okt. s. å. på det
grymmaste sätt mördad af den inträngande pöbeln. -
Hans sonson, grefve Vincent Karl Max B a i 11 e t
von L., f. 5 okt. 1848, var några månader 1897-98
undervisningsminister i ministären Gautsch och är
sedan 1900 medlem af österrikiska herrehuset.

Latour d’Auvergne [-tor dåvä’rnj], fransk adelssläkt,
känd sedan 1200-talet, erhöll genom giften stora
förläningar och var från 1400-talets slut delad
i två hufvudgrenar. Den äldre, som kom att om-,
fatta vikomter af Tu-renne, hertigar af Bouil-lon,
Albret och Chå-teau-Thierry och som bland sina
medlemmar räknade den ryktbare fältherren T u r e n
n e (se d. o ), utslocknade 1802. Den yngre grenen,
till hvilken hörde seigneurer af Murat och Quaires,
grefvar af Ap-chier, hertigar af L. d’A., lefver
ännu. Från en oäkta ättling af den äldre linjen
härstammade "Frankrikes förste grenadjär", T h é
o-phile Malö C o r r e t de Kerbauffret de L. d’A.,
f. 1743. Han erhöll 1785 tillåtelse att upptaga
släkten L. d’A:s namn och vann 1792 hjälterykte som
befälhafvare öfver den af grenadjärer bestående
s. k. "helvetcskolonnen", som merendels utgjorde
den cstpyreneiska arméns avantgarde. Senare blef
han under en sjöresa tillfångatagen af engelsmännen,
men frigafs efter ett år.

1799 inträdde han som man i ledet i Massénas här
i st. f. en ungdomsväns ende kvarlefvande son, som
utskrifvits till krigstjänst. Han stupade
27 juni

1800 vid Oberhausen, nära Neuburg i Bajern.
L. d’A. betraktades som typen för en äkta soldat och
erhöll af Bonaparte ofvannämnda hederstitel,
då han envist undanbad sig hvarje befordran till högre
militära grader. Ända till 1814 stod hans namn
kvar i rullorna och uppropades hvarje dag
vid appellen, hvarvid kompaniets äldste sergeant
svarade: "Död på ärans fält". 1889 fick hans stoft
sitt hvilorum i Panthéon. L. d’A. var äfven
en skicklig språkkännare och skref Kecherches sur la
langue, Voriyine et les anliquités des Bretons (1792;
2:a uppl. 1801). - En gammal utgrening af släkten är
sannolikt den 1896 på svärdssidan utslocknade
ätten L. d’A. -L a u r a g u a i s, till hvilken
hörde den franske diplomaten hertig Henri
de L. d’A. -L au r a g u a i s (f. 1823, d.
1871), som 1863 blef fransk minister i London,
som sådan företrädde Frankrike vid de viktiga
konferenserna om danska frågan 1864 och den
Luxemburgska 1867 samt juni 1869–jan. 1870 och
10 aug.-4 sept, 1870 var Frankrikes utrikesminister.
Jfr Burin des Roziers, "La baronie de L. d’A." (1892).

Latour-Maubourg [-tor måbor]. .1. Charles Ges ar de
Fay, grefve de L., f. 1758, d. 1831, var som medlem af
konstituerande nationalförsamlingen (1789-91) en af de
förste att uppoffra adelns privilegier och utsågs att
jämte några andra återföra Ludvig XVI till Paris efter
hans misslyckade flyktförsök (1791). Jämte Lafayette,
i hvars armé han tjänstgjorde som brigadgeneral,
blef L. 1792 häktad af österrikarna och kvarhölls
i fängelse till 1797. Under första kejsardömet var
L. senator, under restaurationen utnämndes han 1819
till pär. - 2. Armande Charles S c p t i m e de Fay,
grefve de L., den föregåendes son, f. 1801, d. 1845,
utmärkte sig för stor diplomatisk skicklighet som
sändebud i Bruxelles, Madrid och Rom samt erhöll
1841 pärsvärdighet. - 3. Marie A7 i c t o r de Fay,
markis, broder till L. l, fransk general, f. 1768,
d. 1850, var adjutant hos general Kléber i Egypten
(1798-1800). Genom sin vid fälttågen mot Österrike,
Ryssland och Preussen 1805, 1806 och 1807 ådagalagda
tapperhet avancerade han till divisionsgeneral och
deltog 1808-11 i kriget i Spanien. Under 1812 års
fälttåg i Ryssland förde han 4:e kavallerikåren och
deltog med utmärkelse i slaget vid Borcdino. Äfven
under 1813 års fälttåg visade han sig ^ara en af
Napoleons mest begåfvade kavallerianförare. Han
sårades vid Leipzig. Efter restaurationen (1815) blef
L. medlem af pärskammaren, markis, 1819 krigsminister
och 1822 guvernör öfver Invalidhotellet. Efter
julirevolutionen (1830) lämnade han Frankrike och
delade landsflykten med bourbonerna.

Latr., vid djurnanm förkortning för franske zoologen
P. A. L ät re il le (se denne). *"*.

La Trappe [trapp], en af skog och klippor innesluten,
svårtillgänglig dal i franska dep. Orne, vid ån
Iton, bekant som den ort, där trappistorden (se
d. o.) stiftades.

Latreille [laträrj], Pierre André, fransk zoolog,
f. 1762 i Brive (Corréze), d. 1833 i Paris, präst
1786, blef 1829 Lamarcks (se d. o.) efterträdare
som professor vid museet i Jardin des plantes,
där han redan förut varit verksam. Han egnade sig
företrädesvis åt leddjurens studium och inlade på
detta område stora förtjänster äfven med afseende på
kännedomen om sagda djurs lefnads-sätt. Hans kanske
mest bekanta arbete är bearbetningen af leddjuren
i den af Cuvier (se d. o.) utgifna "Le régne
animal". Bland hans öfriga många arbeten märkas:
Precis des caractéres géné-riques des insectes^
disposés dans un ordre naturel (1796), Histoire
naturelie générale et particuliére des crustacés et
insectes (14 bd, 1802-05), Genera crustaccorum et
insectorum (4 bd, 1806-09), De la formation des ailes
des insectes et de l’organisation extérieure de ces
animaux (1820), Histoire nalu-relle et iconographie
des insectes coléoptéres d’Europé (1882) och Cours
d’enlomolocjie (1831). ^-o.

La Trémoille 1. La Trémouille [-möj], fransk urgammal
adelssläkt från Trémoille i Poitou, till hvilken hörde
prinsarna af T alm ont, hertigarna af Noirmouticrs,
vikomterna af Thouars etc. - 1. Georges de L.,
d. 1446, blef på grund af konnetabelns af Richemont
rekommendation gunstling hos franske konungen Karl
VII, hvarefter han störtade sin förespråkare och
utöfvade ett högst menligt inflytande på konungen,
bl. a genom att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free