- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1375-1376

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laukko - Laumontit - Laun - Launceston. 1. Stad i Cornwall - Launceston. 2. Stad i Tasmania - Launitz, Nicolaus Karl Eduard Schmidt von der - Laupen - Laupheim - Laura, astron. - Laura, benämning på kloster - Laura, föremålet för Petrarcas kärlek. Se Petrarca - Lauraceæ - Lauræus, Gabriel - Lauræus, Alexander. Se Lauréus - Laurahütte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1375

Laumontit-Laurahiitte

1376

standertskjöld-nordenstamska ätten. Vid
L. äro flera folktraditioner fästa, bland
hvilka en behandlas uti runan "Elinan surma",
upptecknad på stället af Elias Lönnrot.
M- G- s-

Laumontit [låmåtit] Haiiy 1. Mjölzeolit, miner.,
till zeolitgruppen hörande monoklint mineral af
sammansättningen H4 Ca A12 Si4 014 + 2 H2 O,
som redan i torr luft torkar sönder till ett
mjolliknar.de pulver. Det förekommer på sprickor,
t. ex. i Falu grufva och vid Margretelund (Stockholms
län), bildadt genom omvandling af fältspat. Kära
besläktad med laumontiten, som har sitt namn
elter upptäckaren, franske mineralogen Fr a n
90 is Pierre Nicolas Gillet de Laumont (f. 1747,
d. 1834), är den tradiga laubaniten från Schlesien.
A. Hng.

Läu’n (tjech. Louny), stad i norra Böhmen, vid Egers
högra strand. 10,212 inv.. (1900). Realskola. Frukt-
och humleodling. Sockerfabriker; järnkälla och badort.
J-F- N.

Launceston [lä’nston]. 1. (Dunn^heved) Stad i engelska
grefsk. Cornwall, vid Attery, ett litet tillflöde
till Tamar. 4,053 inv. (1901). Latinskola. Ruiner
af ett normandiskt slott. - 2. Stad i brittiska
kolonien Tasmania, vid floden Tamar och genom järnväg
förenad med Hobart. 21,153 inv. (1901). Det har
latinskola, teknisk skola, museum och konstgalleri
och är Tasmaniens viktigaste handelsplats. Det blef
stad 1858. 1-2. (J- F- N.)

Lau’nitz, Nicolaus Karl Eduard Schmidt von der,
tysk skulptör, f. 1797, d. 1869 i Frankfurt a. M.,
var lärjunge af Thorvaldsen. Hans bästa arbeten
finnas i Frankfurt a. M., där han utförde den
plastiska dekorationen af teatern samt statyer
för börsen och hclgeandshospitalet. Där finnes
ock af hans hand det stora, 1857 aftäckta
monumentet öfver boktryckarkonstens uppfinnare
med kolossalfigurer af Gutenberg, Schöffcr
och Fust jämte 7 allegoriska bilder. L. var
äfven författare i anatomi och draperilära.
(G-g N.)

Lä~u’pen, småstad med omkr. 950 inv. i schweiziska
kant. Bern, vid floden Saane (Sarine), ryktbar i
Schweiz’ historia genom den seger, som bernarna
och deras bundsförvanter från skogskantonerna,
anförda af Rudolf v. Erlach, 21 juni 1339
där vimno öfver freiburgarna och den med dem
allierade adeln i Uechtland, Aargau, Savojen
och Burgund. Årsdagen af segern firas ännu.
(J- F- N.)

Lau’pheim f-hajm], amtstad i wtirttembergska
Do-naukretscn. 5,163 ’inv. (1905). Järn- och
träindustri.

Läu’ra, astron., en af småplaneterna.

Laii;ra (grek., eg. gränd, hålväg), L a v r a, inom
grekisk-katolska kyrkan benämning på kloster, där
munkarna lefva hvar för sig i celler, i motsats
till koinobion, där munkarna ha gemensamma
arbets-och matsalar. I Ryssland betecknas
med namnet lavra de fyra förnämsta klostren:
Grotteklostret i Kiev, Troitsko-sergievskaja nära
Moskva, Aleksandcr-Nevskij-klostret i Petersburg,
och döt Potjajevska i Volynien. De lyda direkt
under Heliga synoden och ha till föreståndare
stiftsbiskopen (eparcliialnys archi^rej).
A-d J.

LalTra, föremålet för Petiarcas kärlek. Se Petra rea.

Lauräceae, bot.., benämnes en växtfamilj, lagerträden,
af serien Rändes, omfattande dels hög-

växta träd, dels buskar med vanligen läderartade,;
hela, strödda blad utan stipler. Blommorna äro
oansenliga, med homoioklamydeiskt hylle, vanligen
tre-tåliga i alla kransar. Ståndarna äro dels
introrsa, dels extrorsa, och deras knappar öppna
sig med 4 (underfam. Perseoidece) eller 2 klaffar
(underfam. Lauroidece). Frukten är bär eller stenfrukt
med blott ett frö; detta saknar fröhvita. Mycket
afvikande är släktet Cassytha, som till utseende
och lefnadssätt liknar Cuscuta. Lagerträdens familj
omfattar tusen arter, hvilkas hemort äro Amerikas och
Asiens skogar. I Afrika äro de sällsynta, och i Europa
finnes blott den bekanta lagern, Laurus nobilis L. (se
L au rus). Familjen utmärkes genom rikedom på flyktiga
oljor i nästan alla växtdelar, hvarför man ur familjen
erhåller kraftiga, skarpt aromatiska läkemedel och
kryddor, såsom kanel af Cinnamomum-arter, nejlikkanel
af Dicypellium, lagerblad och lagerbär af Laurus. Kam
f er erhålles ur stammen af Cinnamonum-a.rter. Andra
droger erhålles af Nedan-dra och Sassafras. Värdefulla
träslag lämna arter ai släktena Phoebe, Umbellularia,
Nectandra, Dicypel-lium m. fl. Frukterna af
Persea gratissima utgöra en af tropikernas
viktigaste fruktsorter (aguacate, ad vok_atpäron).
O. T. S. (G. L-m.)

Lauräeus, Gabriel, präst, f. 18 apr. 1677 i Åbo,
d. där 10 aug. 1753, blef 1696 student i Åbo, men
måste för sitt uppehälle syssla med guldsmeds-och
urmakeriarbetens förfärdigande. Han utnämndes 1702
till bataljonspredikant vid Björneborgs regemente,
befordrades 1704 till regementspastor samt utstod i
rikt mått krigets vedervärdigheter, såsom i slaget
vid Gemauerthof 1705, där han erhöll flera svåra
blessyrer, och vid Ljesna 1708, där han miste alla
sina tillhörigheter och där alla hans medbröder utom
en stupade eller blefvo fångna, så att L. blef ensam
präst vid fem regementen samt konungens hofstat och
artilleriet. Efter slaget vid Poltava sökte han sig
under en mödosam ridt fram till konungen i Bcnder, men
blef i sept. 1709 jämte Gyllenkroks öfriga afdelning
(se Gyllenkrook 1) tillfångatagen af ryssarna. Han
fördes till Moskva och 1712 till Tobolsk, där
hans mekaniska färdighet väsentligen bidrog till
hans eget och hans olyckskamraters uppehälle under
fångenskapen, hvarjämte han blef lärare hos tyska
församlingen och fick uppsikt öfver den där af kapten
von Wreech inrättade skolan. Hemkommen 1721, bemöttes
han först med köld med anledning af sin brefväxling
från Sibirien med pie-tistledaren H. Francke, men
fick 1724 Loimijoki pastorat i Åbo stift, blef 1729
prost och utnämndes 1749 till förste teol. professor
och domprost i Åbo. L. var led. af prästeståndet vid
riksdagarna 1731 och 1746-47, valdes 1747 till led. af
Vet. akad. och blef 1752 teol. doktor. Han var en af
de förste, som i tryck utgaf poesi på finska språket
(öfv. af svenska och tyska andliga sånger 1747 ff.).

Laurseus, Alexander, målare. Se L a u-r é u s.

Laii’rahiitte, landskommun i preussiska
reg.-omr. Oppeln (Schlesien). 15,114 inv. (1905). T
L., som ligger i öfver-schlesiska stenkolsområdet,
finnas sten-kolsgrufvor, stort järnverk med 6
masugnar, valsverk, ånpnpanne- och bultfabrik,
förzinkningsan-stalt, cementfabrik och
tegelslagerier, samtliga tillhöriga aktiebolaget
"Vereinigte Königs- und-Tsnra-hiitte".
, J. P. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free