Print (PDF) - On this page / på denna sida - Laurens. 1. Jean Paul L. - Laurens. 2. Paul Albert L. - Laurens. 3. Jean Pierre L. - Laurens Axelsson (Tott). Se Tott - Laurensberg - Laurent, Paul Mathieu - Laurent, Auguste - Laurent, François - Laurent, Pierre Alphonse - Laurenti, Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1381 Laurens Axelsson-Laurenti 1382 nen, oftast ur historien, från olika tider, bland dem Kejsar Maximilian före sin arkebusering (1882, museet i Moskva), Den heliga Genovevas död (tre stora, mycket figurrika väggmålningar i Panteon, 1883), Det heliga brödraskapet (1889, Luxembourg), Brous-sels arrestering. Värjornas hvalf (Ludvig XVI mot-tages utanför Hotel de ville, 1891) m. fi. stora målningar med ämnen från revolutionen och senare tid i Hotel de ville, Paris - bland dem Republiken ntro-pas 24 febr. ISåS (1902). För kapitolium i Toulouse har L. utfört stora väggmålningar 1895 och är f. n. sysselsatt med Les jeux floraux (påbörjad 1910). L. har utfört dekorativa målningar i Hederslegionens palats (kupolen) och i Odéontcatern i Paris (plafonden), kartonger till gobelängväfnad (6 kompositioner till Jeanne d'Åres historia förekommo på Stockholmsutställningen 1897) samt illustrationer till A. Thier-rys Les temps Merovingiens, Faust, Tomas a Kempis m. fl. Bland hans många porträtt märkes själf por-trätt (1882, Uffizigalleriet i Florens). Bland hans målningar från det sista årtiondet må nämnas Kloster eleven (1904), Jeanne d'Ar c (triptyk i Hotel de ville i Tours), Beethoven (stor allegorisk målning, salongen 1908), Förhöret (medeltidsskola, salongen 1910), Sträckbänken (medeltida tortyrscen, 1911). L. blef medlem af Institutet 1891. Hans elevateljé i Paris har haft stort anseende; bland hans lärjungar är R. Bergh. 2. Paul Albert L., den föregåendes son, f. 1870, har bl. a. målat Sirenen (1897), faderns porträtt (1899), Ensamhet (1900, de båda sistnämnda i Luxembourgmuseet), konstnärens hustru (ett mycket framstående konstverk. 1901), Återvändsgränd (1906) och Diana (1910, staden Paris' samling). 3. Jean Pierre L., den föregåendes broder, f. 1875, målar bretagneska fiskartyper, stort i hållning och kolorit, samt porträtt. Han signerar sina målningar Jean Pierre. l-3. G-s N. Laurens Axelsson (T o 11). Se T ött. LäuYensberg, by i preussiska reg.-omr. Aachen (Rhenprovinscn). 2,913 inv. (1905). Ullspinneri, färgeri, glashytta. Laurent Flårä'!, Paul M a t h i e u, fransk historiker, f. 1793, d. 1877 i Versailles, uppträdde 1829 -32 som förkunnare af saint-simonismen, blef 1840 domare i Privas, 1848 republikens kommissarie i dep. Ardéche, valdes s. å. där till deputerad och kallade sig sedan Laurent de l'A r d é c h e. I konstituerande och lagstiftande församlingarna sällade han sig till yttersta vänstern. Han vardt 1853 konservator och senare föreståndare vid Arsenalbiblioteket. L:s viktigaste arbete är Histoire de Navoléon (1828; 3:e uppl. 1849), med illustrationer af Horace Vernet och Hipp. Bellangé. Laurent ["lårä'1, August e, fransk kemist, f. 14 nov. 1807 i La Folie (dep. Haute-Saöne), d. 15 april 1853 i Paris, blef 1838 kemie professor i Bordeaux och 1845 korresponderande medlem af Vet. akad. i Paris. Han bosatte sig 1846 i Paris och blef 1848 anställd vid franska myntverket. Genom L:s och Gerhardts undersökningar gafs ett fullkomligt nytt uppslag åt kemien. Från 1833 innehålla "Annales de chimie et de physique" mer än 100 särskilda af-handlingar af L. Under slutet af sin lefnad skref han det berömda arbetet Méthode de chimie (utg. efter hans död 1854 af Biot), som innehåller en skarp kritik af då gällande teorier; på hvarje sida finnas nya tankar framlagda, som skulle bilda grundvalen för en ny teoretisk kemi. Både L. och hans medarbetare, Gerhardt, lefde i nöd och voro under sin lefnad misskända. Men då de gått bort och den stora Jeckerska belöningen skulle utdelas åt den, som inlagt de största förtjänsterna om den organiska kemien, fann Parisakademien ingen värdigare härtill än L:s och Gerhardts änkor. &. T-dt.* Laurent [lårä'], Fr an 90! s, belgisk historiker och rättslärd, f. 1810 i Luxemburg, d. 1887 i Gent, blef 1834 chef för lagstiftningsafdelningen i ju-stitieministeriet i Bruxelles och var 1836-80 professor i civilrätt vid Gents universitet. L:s storartade verk med dubbeltiteln Histoire du droit des gens et des relations internationales: Études sur Vhistoire de Vhumanilé (18 bd, 1861-70) är af öfvervägande kulturhistorisk art. Det är sammansatt af en rad sinsemellan själfständiga, men logiskt förbundna arbeten, af hvilka det öfvervägande antalet är eg-nadt åt det europeiska Västerlandets historia, med särskild vikt lagd på internationella och religiösa förhållanden. Det afslutande bandet har till ämne historiens filosofi. På rättsvetenskapens fält uppträdde L. bl. a. med Les principes de droit civil francais (33 bd, 1869-79) och Le droit civil in-ternational (8 bd, 1880-82). I sin publicistiska verksamhet förfäktade han de liberala idéerna och ifrade bl. a. för kyrkans fullständiga skiljande från staten samt bekämpade öfver hufvud fanatiskt kleri-kalismen. Äfven hans vetenskapliga arbete har därigenom fått i viss mån en partiprägel, som gör hans verk mindre objektiva och mindre tillförlitliga i trots af deras idérikedom och liffullhet. På den privat internationella rättsforskningens område ansågs han en tid som en af märkesmännen, och som berömd civilist erhöll han 1879 officiellt uppdrag att författa ett utkast till reviderad civillag för Belgien, Avant-projet de revision du code civil (6 bd, 1882-84). (Rid.) Laurent [lårä'], Pierre Alphons e, fransk matematiker, f. 1813, d. 1854, blef 1847 kapten vid franska genikåren och kallades sedermera som bataljonschef till Paris. L:s skrifter behandla till största delen den matematiska fysiken, där han fortgick på de af Cauchy inslagna vägarna. Mest bekant är dock L. som upphofsman till den under namn af Laurents teorem kända funktionsteoretiska satsen, som uttalar, att en analytisk funktion /(z), som är regulär för alla värden på z, hvilkas absoluta belopp ligga mellan två gränser, kan utvecklas i en konvergent serie af formen i/- 4- oo = E V = - OO I. F. Laure;nti, Laurentius (latinisering af L o-renz Lo r en z e n), tysk psalmdiktare, f. 1660 i Husum i Slesvig, d. 1722 som kantor vid domkyrkan i Bremen efter nära 40-åris- verksamhet där, tillhörde Speners äldsta lärjungekrets och är den förnämste af de ur denna framgångne psalmisterna. Bland de omkr. 150 sånger han diktat ha flera vunnit plats bland den lutherska psalmdiktningcns klassiska skapelser. Särskildt berömd är hans af en transcendent skönhet färgade evighetshymn Frm.un-tert euch ihr frommen. B. N. S-f?.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
