- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1381-1382

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laurens. 1. Jean Paul L. - Laurens. 2. Paul Albert L. - Laurens. 3. Jean Pierre L. - Laurens Axelsson (Tott). Se Tott - Laurensberg - Laurent, Paul Mathieu - Laurent, Auguste - Laurent, François - Laurent, Pierre Alphonse - Laurenti, Laurentius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1381

Laurens Axelsson-Laurenti

1382

nen, oftast ur historien, från olika tider, bland
dem Kejsar Maximilian före sin arkebusering (1882,
museet i Moskva), Den heliga Genovevas död (tre
stora, mycket figurrika väggmålningar i Panteon,
1883), Det heliga brödraskapet (1889, Luxembourg),
Brous-sels arrestering. Värjornas hvalf (Ludvig XVI
mot-tages utanför Hotel de ville, 1891) m. fi. stora
målningar med ämnen från revolutionen och senare
tid i Hotel de ville, Paris - bland dem Republiken
ntro-pas 24 febr. ISåS (1902). För kapitolium
i Toulouse har L. utfört stora väggmålningar
1895 och är f. n. sysselsatt med Les jeux floraux
(påbörjad 1910). L. har utfört dekorativa målningar
i Hederslegionens palats (kupolen) och i Odéontcatern
i Paris (plafonden), kartonger till gobelängväfnad (6
kompositioner till Jeanne d’Åres historia förekommo på
Stockholmsutställningen 1897) samt illustrationer till
A. Thier-rys Les temps Merovingiens, Faust, Tomas a
Kempis m. fl. Bland hans många porträtt märkes själf
por-trätt (1882, Uffizigalleriet i Florens). Bland
hans målningar från det sista årtiondet må nämnas
Kloster eleven (1904), Jeanne d’Ar c (triptyk i
Hotel de ville i Tours), Beethoven (stor allegorisk
målning, salongen 1908), Förhöret (medeltidsskola,
salongen 1910), Sträckbänken (medeltida tortyrscen,
1911). L. blef medlem af Institutet 1891. Hans
elevateljé i Paris har haft stort anseende; bland
hans lärjungar är R. Bergh.

2. Paul Albert L., den föregåendes son, f. 1870,
har bl. a. målat Sirenen (1897), faderns porträtt
(1899), Ensamhet (1900, de båda sistnämnda i
Luxembourgmuseet), konstnärens hustru (ett mycket
framstående konstverk. 1901), Återvändsgränd (1906)
och Diana (1910, staden Paris’ samling).

3. Jean Pierre L., den föregåendes broder, f. 1875,
målar bretagneska fiskartyper, stort i hållning och
kolorit, samt porträtt. Han signerar sina målningar
Jean Pierre. l-3. G-s N.

Laurens Axelsson (T o 11). Se T ött.

LäuYensberg, by i preussiska reg.-omr. Aachen
(Rhenprovinscn). 2,913 inv. (1905). Ullspinneri,
färgeri, glashytta.

Laurent Flårä’!, Paul M a t h i e u, fransk
historiker, f. 1793, d. 1877 i Versailles, uppträdde
1829 -32 som förkunnare af saint-simonismen, blef
1840 domare i Privas, 1848 republikens kommissarie
i dep. Ardéche, valdes s. å. där till deputerad och
kallade sig sedan Laurent de l’A r d é c h e. I
konstituerande och lagstiftande församlingarna
sällade han sig till yttersta vänstern. Han
vardt 1853 konservator och senare föreståndare vid
Arsenalbiblioteket. L:s viktigaste arbete är Histoire
de Navoléon (1828; 3:e uppl. 1849), med illustrationer
af Horace Vernet och Hipp. Bellangé.

Laurent ["lårä’1, August e, fransk kemist, f. 14
nov. 1807 i La Folie (dep. Haute-Saöne), d. 15 april
1853 i Paris, blef 1838 kemie professor i Bordeaux
och 1845 korresponderande medlem af Vet. akad. i
Paris. Han bosatte sig 1846 i Paris och blef 1848
anställd vid franska myntverket. Genom L:s och
Gerhardts undersökningar gafs ett fullkomligt nytt
uppslag åt kemien. Från 1833 innehålla "Annales
de chimie et de physique" mer än 100 särskilda
af-handlingar af L. Under slutet af sin lefnad skref
han det berömda arbetet Méthode de chimie (utg. efter
hans död 1854 af Biot), som innehåller en skarp kritik
af då gällande teorier; på hvarje sida

finnas nya tankar framlagda, som skulle bilda
grundvalen för en ny teoretisk kemi. Både L. och hans
medarbetare, Gerhardt, lefde i nöd och voro under sin
lefnad misskända. Men då de gått bort och den stora
Jeckerska belöningen skulle utdelas åt den, som inlagt
de största förtjänsterna om den organiska kemien,
fann Parisakademien ingen värdigare härtill än L:s och
Gerhardts änkor. &. T-dt.*

Laurent [lårä’], Fr an 90! s, belgisk historiker
och rättslärd, f. 1810 i Luxemburg, d. 1887 i
Gent, blef 1834 chef för lagstiftningsafdelningen
i ju-stitieministeriet i Bruxelles och var 1836-80
professor i civilrätt vid Gents universitet. L:s
storartade verk med dubbeltiteln Histoire du droit
des gens et des relations internationales: Études
sur Vhistoire de Vhumanilé (18 bd, 1861-70) är af
öfvervägande kulturhistorisk art. Det är sammansatt
af en rad sinsemellan själfständiga, men logiskt
förbundna arbeten, af hvilka det öfvervägande
antalet är eg-nadt åt det europeiska Västerlandets
historia, med särskild vikt lagd på internationella
och religiösa förhållanden. Det afslutande bandet har
till ämne historiens filosofi. På rättsvetenskapens
fält uppträdde L. bl. a. med Les principes de droit
civil francais (33 bd, 1869-79) och Le droit civil
in-ternational (8 bd, 1880-82). I sin publicistiska
verksamhet förfäktade han de liberala idéerna och
ifrade bl. a. för kyrkans fullständiga skiljande
från staten samt bekämpade öfver hufvud fanatiskt
kleri-kalismen. Äfven hans vetenskapliga arbete
har därigenom fått i viss mån en partiprägel,
som gör hans verk mindre objektiva och mindre
tillförlitliga i trots af deras idérikedom
och liffullhet. På den privat internationella
rättsforskningens område ansågs han en tid som en
af märkesmännen, och som berömd civilist erhöll
han 1879 officiellt uppdrag att författa ett utkast
till reviderad civillag för Belgien, Avant-projet
de revision du code civil (6 bd, 1882-84).
(Rid.)

Laurent [lårä’], Pierre Alphons e, fransk matematiker,
f. 1813, d. 1854, blef 1847 kapten vid franska
genikåren och kallades sedermera som bataljonschef
till Paris. L:s skrifter behandla till största delen
den matematiska fysiken, där han fortgick på de af
Cauchy inslagna vägarna. Mest bekant är dock L. som
upphofsman till den under namn af Laurents teorem
kända funktionsteoretiska satsen, som uttalar, att
en analytisk funktion /(z), som är regulär för alla
värden på z, hvilkas absoluta belopp ligga mellan två
gränser, kan utvecklas i en konvergent serie af formen

i/- 4- oo

= E

V = - OO I. F.

Laure;nti, Laurentius (latinisering af L o-renz Lo
r en z e n), tysk psalmdiktare, f. 1660 i Husum i
Slesvig, d. 1722 som kantor vid domkyrkan i Bremen
efter nära 40-åris- verksamhet där, tillhörde
Speners äldsta lärjungekrets och är den förnämste
af de ur denna framgångne psalmisterna. Bland de
omkr. 150 sånger han diktat ha flera vunnit plats
bland den lutherska psalmdiktningcns klassiska
skapelser. Särskildt berömd är hans af en transcendent
skönhet färgade evighetshymn Frm.un-tert euch ihr
frommen. B. N. S-f?.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:47 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free