- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1407-1408

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauth, Franz Joseph - Lautrec, fransk tecknare. Se Toulouse-Lautrec - Lautrec, Odet de Foix de - Lautumiæ - Lauw, Frans - Lauwer-Zee - Lauzanne, l. L. de Vaux-Roussel, Augustin Théodore de - Lauzun, Antoine Nompar de Caumont, hertig af L. - Law, John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1407

Lautrec-Law

1408

skriftsuppsatser, de flesta i
Münchenakademiens publikationer.
N. Sbg.

Lautrec [låträrk], fransk tecknare. Se T o
u-louse-Lautrec.

Lautrec [låträ’k], Odet de Foix de, vikomt, fransk
krigare, marskalk af Frankrike, f. omkr. 1485, deltog
med utmärkelse i Ludvig XII:s och Frans I:s krig uti
Italien, där han 1516 erhöll öfver-befälet. Efter
att ha fört 1521 års fälttåg med ringa framgång
blef han 1522 i grund slagen vid Bicocca. Genom
släktingars inflytande vid hofvet fick L. ett
befäl i södra Frankrike och blef af spanjorerna
innesluten i Bayonne, hvilken inneslutning han
dock häfde. Han kämpade därefter vid Pavia (1525)
och fick 1527 ånyo öfverbefälet uti Italien. Efter
att ha tagit Alessandria och Pavia tågade han till
Neapel och inneslöt staden, men bortrycktes, under
det inneslutningcn pågick, af en farsot 16 aug. 1528.
C. O. N.

Läutu’miae, lat. Se L a t o m i e r.

Lauw, Frans, sjöhjälte, f. i Sverige 19 okt. 1637,
d. 19 okt. 1686 i Karlskrona, tillhörde en Mn
England härstammande släkt. Han blef 1679 major vid
amiralitetet. 20 juli s. å., då han med skeppet
"Nyckeln" jämte 4 andra befann sig vid Kalmar,
öfverfölls han af en dansk flotta under Juel, men
försvarade sig med lysande tapperhet och räddades af
danskarna, då hans skepp af okänd anledning sprang
i luften. Han utnämndes s. å. till schoutbynacht,
adlades 1680, med bibehållande af sitt namn,
och var 1681-85 ekipagemästare i Karlskrona.
(H. W-l.)

Lauwer-Zee [-se], vik af Nordsjön, mellan de
nederländska prov. Groningen och Friesland. I densamma
utmynna åarna Reitdiep (Hunze), Lauwers och Ee. Genom
indämningar har den betydligt förminskats, och en
fullständig torrläggning af densamma är beslutad.

Lauzanne [låsa’n], 1. L. de Vaux-Roussel, Augustin
Théodore de, fransk vådevillförfattare, f. 1805,
d. 1877, debuterade med Hawaii, ön la contrainte par
cor, en versparodi på Y. Hugos "Hernani". och skref
sedan, i oskiljaktigt medarbe-iarskap med sin svärfar
F. A. Du vert (se d. o.), ett 100-tal vådeviller,
bl. a. M. Chapolarcl (1831; "Herr Chapolard", 1841),
M. et m:me Galochard (1836; "Skomakaren och hans
fru", 1847), Riche d}amour (1846; "Fattig på mynt,
men rik på kärlek", 1848). F. Sarcey utgaf 1876-78
ett urval af L:s pjäser i 6 bd.

Lauzun [låso’], Antoine Nompar de C a u-mont, hertig
af L., fransk hofman, f. 1633 i Gascogne, d. 1723,
vann i hög grad Ludvig XIV:s ynnest, befordrades
därför raskt och fick 1669 t. o. m. konungens löfte
på generalfälttygmästar-sysslan. Då denna gafs åt en
annan, bröt L. i vredesmod sönder sin värja inför
konungens ögon och svor att ej mera tjäna under
honom. Detta beteende förde honom för några dagar
på Bastiljen, men kort därefter utnämndes han till
kapten för konungens garde. 1670 erhöll han Ludvig
XIV:s samtycke att äkta dennos kusin, Anna Maria,
hertiginna af Mont-pensier, den rikaste arftagerskan
i Europa. Men prinsarna lade sig mot äktenskapet,
och partiet bröts. Till tröst blef L. marskalk af
Frankrike och fick befälet öfver den armé, som 1671
fölide T.i^via: till Flandern. L. hade emellertid
ådragit sig Lou-

vois’ och madame de Montespans fiendskap, och genom
deras intriger blef han i slutet af s. å. arresterad,
satt fem år på fästningen Pinerolo och var för
ytterligare fyra förvisad till Ångers. Genom
hertiginnans af Montpensier inflytande fick
han sedermera återvända till Paris. Vid engelska
revolutionens utbrott 1688 befann L. sig i London och
utförde då det farliga uppdraget att föra Jakob II:s
gemål och son undan till Frankrike. 1689 förde han en
hjälpkår af 6,000 man till Irland för att understödja
den jakobitiska saken och höll i drabbningen vid Boyne
1690 med de franska trupperna engelska härens högra
flygel i schack samt betäckte den irländska härens
flykt. 1692 erhöll L. hertiglig värdighet. L. ansågs
som en sådan typ för en be-lefvad man, att hans namn
i franska språket gått öfver att beteckna en sådan.
A. B. B.*

Law [utt. numera la eller la’; det äldre franska
uttalet la’s är nu obrukligt], John, skotsk finansman,
f. 1671 i Edinburgh, d. i maj 1729 i Venezia, kom
23 år gammal till London, men måste för en duell fly
till kontinenten. Han studerade Hollands kredit- och
handelsförhållanden och kom till den öfvertygel-sen,
att kreditens utsträckning och räntans nedsättande
äro de nödvändigaste drifkrafterna för ett lands
ekonomiska utveckling. Omkr. 1700 återvände han
till Skottland, där han föreslog parlamentet att
inrätta en sedelbank, hvars säkerhet skulle bestå i
jordegendomar. Förslaget förkastades, och L. begaf sig
ånyo ut på resor och samlade en stor förmögenhet på
spel. 1708 slog han sig ned i Paris, där han öppnade
en spelbank och sökte - liksom förr i andra länder -
att vinna anhängare till sina finansiella läror. Han
vann också en, hertigen af Orleans, men blef snart
utvisad från Frankrike. Knappt hade emellertid
Ludvig XIV aflidit (1715) och hertigen af Orleans
blifvit regent, förrän L. återvände. Väl mottagen af
regenten, föreslog han denne att anlägga en kunglig
bank med sedelutgif-ningsrätt. Genom att låta sedlar
träda i st. f. klingande mynt skulle man, enligt L:s
åsikt, kunna mångfaldiga landets rörelsekapital och
sålunda äfven höja dess välstånd; statens skulder
skulle utplånas och industrien nå en förr okänd
blomstring. Som likväl de Meste ministrarna voro
emot saken, måste planen inskränkas därhän, att
L. fick privilegium att anlägga en privat bank (2
och 20 maj 1716). Privilegiet skulle gälla i 20 år;
grundfonden blef 6 mill. livrcs, delad i 1,200 aktier
ä 5,000 livrés. Banken skulle få diskontera, mottaga
depositioner samt sälja in- och utländska växlar. Den
började sin verksamhet i juni 1716, då endast 375,000
livrés voro inbetalda. L. förstod att vinna förtroende
åt sin skapelse. Han sänkte utlåningsräntan från
2,5 proc. i månaden, som förut varit den vanliga,
till 4 ä 5 proc. för år; han gaf understöd åt handöl
och industri samt inlöste bankens förbindplsnr i till
vikt och halt oföränderliga "écus de banque"’. Allmän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free