Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lavettage - Lavettrekyl. Se Lavettage - Lavettvinkel - Lavey-Morcles - Lavigerie, Charles Martial Allemand - Lavignac, Alexandre Jean Albert - La Villemarqué, Théodore Claude Henri Hersart de - Lavin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1431
Lavettrekyl-Lavin
1432
fästningar, enär dessa kunna bli beskjutna med
kasteld, i hvilket fall brunnen ej lämnar något
skydd. Vid kustfästningar däremot äi faran för kasteld
utesluten, enär kastpjäser ej finnas ombord på fartyg.
G- af Wdt.
Lavettrekyl, nr Lill. Se L a v e 11 a g
e. Lavettvinkel, artill.3 kallas vid en artilleripjäs,
stående på vågrätt underlag, lutningsvinkeln mellan
en linje gående från lavettsvansens stödpunkt mot
underlaget till tapparnas medellinje (tappaxeln)
samt underlaget. Liten lavettvinkel befordrar
pjäsens stadga vid skjutning, enär dess benägenhet
för "hoppning", d. v. s. framdelens höjande från
underlaget, minskas. _ G-
af "Wdt. Lavey-Morcles [lava mårrkl], kommun i
schweiziska kant. Vaudj mellan Rhöne och Dent
de Morcles, har omkr. 825 inv., fördelade på tre
samhällen: byn Lavey l,5 km. ö. om S:t Maurice,
med Fort Savatan, badorten Lavcy, 2 km. s. ö. om
S:t Maurice, med svafvelkälbr (51°-52°) samt byn
Morcles, vid nordvästra foten af Dent de Morcles,
1,165 m. ö. h.5 med Fort Dailly.
Lavigerie [-jerl], Charles M ar t i al A 11 e-mand,
fransk kardinal, f. 31 okt. 1825 i Bayonnc,
d. 26 nov. 1892 i Alger, var 1854-61 professor i
kyrkohistoria vid Sorboune, grundlade och organiserade
samtidigt L’oeuvre des écoles d’0rient, blef 1863
biskop i Nancy och 1867 ärkebiskop i Alger. Där blef
han 1868 påflig delegat för missionen i Sahara och
Sudan, stiftade 1874 Société des missionnaires
d’Alger samt sände 1878 sina missionärer, de
s. k. "hvite fäderna" - en orden med detta namn
instiftade han 1874 - till Ekvatorial-Afrika. Efter
Tunisiens ockupation genom fransmännen blef han 1881
apostolisk vikarie där. 1882 utnämndes han till
kardinal, 1884 äfven till ärkebiskop af Kartago
(Tunis) samt var därefter ärkebiskop af Alger och
Kartago samt Afrikas primas. Mest namnkunnig vardt
L. genom sin sträfvan att utrota negerslafveriet. Han
sökte 1889 förgäfves samla en internationell kongress
för denna fråga till Luzern, men 1890 sammanträdde
under hans ordförandeskap en sådan kongress i
Paris. Detta år väckte han, som förut varit rojalist,
stor uppmärksamhet genom ett öppet uttalande till
förmån för den franska republiken, och han sökte äfven
påverka den påfliga kurian i republikens intresse. Han
författade bl. a. Études sur Luther. Exposé des
erreurs doctrinales du Jansénisme (1858) och Oeuvres
choisies (2 bd, 1884). Biogr, af F. Klein (2:a
uppl. 1897), Baunard (1896) och Collcville (1905).
J. F. N.*
Lavignac [-vinja’k], Alexandre Jean Albert, fransk
musikskriftställare, f. 1846 i Paris, utbildad
vid konservatoriet där och sedan 1882 professor
i elementarteori vid detsamma, gaf med sin Cours
complet théorique et pratique de dictée mu-sicale
(1882) upphof till införandet af musikdiktat
(se Diktat) vid förnämligare konservatoricr. Han
har vidare skrifvit La musique et les musiciens
(1895; 2:a uppl. 1896), Le voyage artistique å
Bayreuth (1897), Vtducation musicale (1902) m. m.
E- i1-t-
La Villemarqué [villmaike], ThéodoreClau-de
Henri Hersart de, vikomt, fransk språk-och
litteraturforskare, f. 1815 i Bretagne, d. 1895
som medlem af Franska institutet, behandlade sin
hembygds medeltidslitteratur i ett stort antal
arbeten, bl. a. Barzaz-Breiz. Chants populaires de
la Bretagne (2 bd, 1839; 9:e uppl. 1892), La légende
celtique (1859), Komans de la table ronde (1859 -61),
Myrdhinn, ön Venchanteur Merlin (1861), Le grand myst
er e de Jesus, drame breton (1865; 2:a uppl. 1866)
samt Poémcs bretons du moyen-age (1_879).
Lavin (ett från Schweiz kommet ord, af mlat. lavma
1. labina, af lat. labi, falla, skrida), Snöskred,
en utför branta och höga bergsluttningar våldsamt
nedstörtande snömassa. Laviner äro bekanta i synnerhet
från Schweiz, hvarest de ej sällan åstadkomma stor
förödelse på nedanför belägna byar
Nedstörtad lavin och däraf fcrossadt hus i
Hinterseethal, Berchtesgaden.
och gårdar. De uppkomma därigenom, att någon-städes
på en snöbetäckt alpsluttnings högre del ett
litet snöparti lossnar till följd af storm,
nedrasande stenar och klippstycken eller af sin egen
tyngd. Inträder därvid en nedåkande eller rullande
rörelse och är temperaturen tillika lagom hög och snön
hvad man kallar "kram", ökas den urspr, kanske föga
stora snöklumpcn i högst betydlig grad och antager,
allteftersom den rullar nedåt, större och större
dimensioner, på samma gång som rörelsehastigheten
alltjämt tilltager. Innan lavinen hinner bergets
fot, har den fått vindens hastighet och tusental
kubikmeters volym. Inom Sverige har man iakttagit
snöskreds förekomst i fjälltrakter s. om Sitas-jaur
i Norrbottens lappmark. Där transportvägar framgå på
platser, som äro utsatta för snöskred eller laviner,
uppföras, af starkt trävirke eller annat material,
täckta, endast utåt öppna gallerier (lavin-gallerier)
däröfver. E. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
