Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lazarus, Moritz - Lazaruskors. Se Kors, sp. 1082 - Lazarusorden. Se Lasarusorden - Lazer. Se Laser - Lazica. Se Laser - Laziska. Se Kaukasiska språk, sp. 1323 - Lazjetjnikov, Ivan Ivanovitj - Lazo. Se Lasso - Lazulit - Lazzari, Donato
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1461
Lazaruskors-Lazzari
1462
var en framstående forskare på det psykologiska
området, hvilken forskning han ville föra framåt
genom direkta empiriska rön, utan att likväl
sätta psykologien i så direkt förbindelse med
fysiologien, som t. ex. Wundt gör. En särskild
uppmärksamhet egnade han språkfilosofien, men sin
största betydelse har han som en af grundläggarna
af folkpsykologien och folkloristiken genom den af
honom tills, med H. Steinthal utgifna "Zeitschrift
fiir völker-psychologie und sprachwissenschaft"
(1859-90). Själf tillhörande den mosaiska
trosbekännelsen, deltog han i kampen mot
antisemitismen. Ur hans kvar-låtenskap ha publicerats
Pädagogische briefe (1903). Hans Lebenserinnerungen ha
bearbetats och utgifvits (1906) af hans andra maka,
Nahida Lazarus, och Alfr. Leicht, hvilken senare
skrifvit "L. der begriin-der der völkerpsychologie"
(1904). L. H. Å. (S-e.)
Läzaruskors. Se Kors, sp. 1082.
Läzarusorden. Se Lasarusorden.
Lazer, folk. Se Laser.
Lazica. Se Laser.
Laziska. Se Kaukasiska språk, sp. 1323.
Lazjertjnikov, Ivan Ivanovitj, rysk författare,
f. 1792, d. 1869, deltog i fälttåget 1812, men lämnade
den militära banan 1819 för den pedagogiska. Bland
hans många, på sin tid mycket populära historiska
romaner märkas Poslédnyj Novik (Den siste Novik,
1832), hvari han behandlade Patkul och de svensk-ryska
krigshändelserna i Livland under Karl XII, och
Ledjanoj dom (Ispalatset, 1835; svensk öfv. 1840 under
titel "Kejsarinnan Annas gunstlingar"). Dessutom
skref han dramat Kristian II och Gustaf Vasa
(1841). Hans samlade verk ut-kommo 1858 och 1884.
A-d J.
Lazo [la’thå], sp. Se L a s s o.
Lazulit, miner., ett monoklint, vackert blått mineral,
som utgöres af aluminium-, järn- och magnesiumfosfat
samt förekommer i Schweiz vid Zermatt, i Lincoln
Co., Nord-Carolina, i Brasilien vid Minas Geraes
och i Sverige vid Horrsjöberget i Värmland.
P. T. C.*
Lazzari [latsäri], D ön ät o, vanligen kallad
Bramante, italiensk arkitekt, f. 1444 nära Urbino,
D. Lazzari (Bramante). Efter en medalj.
d. 1514 i Rom, kom efter fulländade studier 1476 till
Milano och förblef där till 1499, under hvilken tid
han lade grunden till den betydelsefulla ställ-
ning han snart skulle intaga, nämligen att inom
arkitekturen bli den fullt utvecklade högrenässansens
förste store målsman. Det var Giangelezzo Sforza,
hvilken kallade honom som ingenjör till Milano^
och redan där förde Bramante delvis den nya och
stora stilen till seger, på samma gång han gaf den
lom-bardiska arkitekturen en sirlighet och ett behag,
som dock ej uteslöto storartad verkan. Allt hvad som
under 1400-talets sista fjärdedel byggdes i Milano
har utan vidare blifvit tillagdt Bramante, så att hans
namn blifvit likasom ett släktbegrepp, under hvilket
allt det bästa sammanfattats, hvadan det blifvit
mycket svårt för kritiken att afgöra, hvad som tillhör
honom eller ej. Han sysselsatte sig där mestadels
med kyrkliga byggnader. De utgöra en grupp, utmärkt
delvis af den storslagna frihet, som kännetecknade
hans senare romerska skapelser. Men denna hans
tidigare stil är därjämte beroende af och släkt med
den yppiga renässans, som kulminerade i fasaden
till Pavias Certosa-kloster, hvarjämte äfven den
lombardiska tegelstilen haft inflytande på hans både
konstruktion och formspråk, på samma gång han själf
i dekorativt hänseende förlänade den ny gratie och
finhet. - Den första byggnad, som tillskrifves honom,
är en del af kyrkan S. Maria delle grazie i Milano,
nämligen kor, kupol och tvärskepp, hvilka i synnerhet
i det yttre framträda på en gång djärft och gratiöst:
tvärskepp och kor med runda afslutningar (en form,
som från äldre tid var traditionell i Lombardiet),
kupol med användning af de öppna kolonnettgallerierna,
hvilka tillhöra Lombardiet. Till denna tid hör ock
kyrkan Madonna di S. Satir o, hvilken dock numera är
delvis fördärfvad genom nyare dekoration, under det
att sakristian är ett ännu bibehållet äkta verk af
Bramante, med fin väggfördelning och kupol samt en
praktfull dekoration. Vidare tillskrifvas honom kyrkan
S. Maria presso S. Gelso, en korsgång vid S. Ambrogio
och en gård hörande till Spedale mag-giore i Milano
samt, utanför Milano, en hel krets af byggnader,
såsom en rotunda i Busto Arsisio, hufvudkyrkan i
Legnano, kyrkan Incoronata i Lodi och klosterkyrkan
Canepanuova i Pavia. - Då Bramante 1499 flyttade till
Rom, tog han från Lombardiet med sig böjelsen för den
fördelade murpelaren, för de halfrunda afslufcningarna
och de höga kupolerna, som norditalienarna utvecklat
ur sin tegel-arkitektur. I Rom slöt han sig för öfrigt
strängt till antiken och bidrog genom sin uppfattning
af densamma i högsta grad till utvecklingen af den
systematiskt antikiserande stilriktning, som utmärkte
högrenässansen. Om man undantager Michelangelo,
har ingen af dennas arkitekter varit så begåfvad
eller haft ett sådant inflytande som han. .Bland
konstnärens romerska byggnader är den äldsta en
klostergård vid S. Maria della pace (från 1504), i
två våningar, bestående nedtill af bågar med murpelare
och pilastrar, upptill af murpelare med rakt bjälklag
och mellan hvarje sådan pelare en kolonn midt öfver
bågen, hvilket af rigorister tadlats eller anmärkts
som en egendomlighet. Palazzo della cancellerias
fasader frånkännas numera Bramante och anses härröra
från en. romersk arkitekt. Med ett fasadmotiv nära
befryndadt med Cancelleriapalatsets utfördes det
vackra Palazzo Giraud - numera Torlonia - dock med
ändringar, passande för de smärre dimensionerna. Så
gaf Bramante konstnärlig form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
