Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lea, Henry Charles - Leaby - Leach, William Elford - Lead - Leader - Leadgate - Leadhills - Leadville - League - Leake, William Martin - Leal - Leamington, Royal L. Spaa - Leander, Per Johan Herman - Leander. 1. L. l. Leandros. Se Hero - Leander. 2. Biskop. Se Isidorus af Sevilla - Leander, Richard, pseudonym. Se Volkmann, R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1465
Leaby-Leander
1466
område utgaf han en rad stora arbeten,
utmärkta genom omfattande lärdom och vidsträckt
källforskning, men tillika präglade af en viss
torrhet och från metodisk synpunkt ej alltid
oklanderliga. De viktigaste äro A Idslory oj ihe
inquisilion of tlie middle ages (3 bd, 1668; 2:a
uppl. 1900), A hi-siori/ of auricular confcssion
and indulgences (3 bd, 1896) och .1 history of tlie
inquisilion of Spain <4 bd, 1906-07). L. samlade
ett storartadt historiskt bibliotek, som han
testamenterade till Pennsylvania-universitetet.
T- H-r-
Leaby, tingslag i Skaraborgs län, ingår i Vartofta och
Frökinds domsaga och är bildadt af Frökinds härad och
en mindre del af Vartofta härad. 4,974 inv. (1910).
Leach [11’tj], William El f or d, engelsk zoolog,
f. 1790 i Plymouth, d. 1836 i Tortona, var sedan
1821 anställd vid naturvetenskapliga afdelningen
af British museum i London. Han vann erkännande
särskildt för sina arbeten rörande kräft-och blötdjur:
The zoological misccllany, being de-scriptions of
new or interesting animals (1814-17), Malacostraca
podophthalma Britannice (1815-16) och A synopsis
of tlie mollusca of great Brilain (1852).
L-e.
Lead [le’d], stad i nordamerikanska staten South
Dakota, i en dal n. ö. om Black hills. 8,217
inv. (1905). Rikt gifvande guldgrufva
(Homcstake gold mine, 1878–1906 omkr. 58
mill. doll.). I stadens närhet ligger den stora
kristallgrottan (Crystal cave). L. blef stad 1890.
J. F. N.
Leader [lī’də], eng., ledande artikel (se Ledare)
i en tidning; politisk partiledare (i denna
bemärkelse användes ordet ofta äfven i andra språk);
konsertmästare (se d. o.).
Leadgate [le’dgət], stad i engelska grefsk. Durham, 16
km. n. v. om Durham. 4,657 inv. (1901). Järngjuteri.
J. F. N.
Leadhills [le’dhils], den högst belägna byn i
Skottland, grefsk. Lanark, i Louther hills, 397 m.
ö. h. 835 inv. (1901). Silfverhaltiga blygrufvor.
J. F. N.
Leadville [le’dvil], stad i nordamerikanska staten
Colorado, på västra sidan af Mosquito range vid Öfre
Arkansas, 3,100 m. ö. h. 13,697 inv. (1906). Våren
1860 upptäcktes vaskguld i California Gulch, och
den nya staden Oro city (inom L:s nuv. område) hade
länge mycket gifvande guldvaskerier. 1876 upptäcktes
ofantliga lager af på silfver rik blykarbonat, och
befolkningen steg därefter ibland till 35,000, men
den har sedermera aftagit liksom afkastningens värde,
till följd af det sjunkande silverpriset. Hela vinsten
1878–1900 beräknas till 250 mill. dollars. Sedan 1892
ha guldfyndigheterna åter börjat tillvaratagas. Malmen
innehåller jämte bly och silfver äfven koppar och
zink, och på senaste tiden har zinkproduktionen
i värde öfverträffat silfver- och guldutbytet.
J. F. N.
League [līg], eng. (om härledningen se Mil),
engelskt längdmått, = 3 miles (engelska mil), =
4,827,988 meter. – Dessutom ingår eng. league (af
samma härledning som liga, se d. o.) i betydelsen
"förbund" i flera sammansatta namn på dylika.
Leake [li’k~|, William Martin, engelsk arkeolog,
f. 1777, d. 1860, egnade sig först åt den militära
banan och var sedermera använd i åtskilliga
diplomatiska beskickningar till Levanten. Efter
att 1823 ha tagit afsked ur krigstjänsten, med
öfver-stelöjtnants rang, egnade L. sig h. o. h åt
fullföljande af sina vetenskapliga intressen, dels
genom nya forskningsresor, dels genom bearbetande och
utgif-vande af sina tidigare rikhaltiga iakttagelser,
hufvudsakligen rörande det forna Greklands topografi
och minnesmärken, men äfven rörande det samtida
Greklands inre förhållanden. Bland hans många
arbeten, hvilka alla utmärkas genom kritisk skärpa,
omfattande lärdom och framställningens klarhet, må
nämnas Topography of Athens (1821; 2:a uppl. 1841),
Journal of a tour in Asia Minor (1824), Traxels
in the Morea (1830), Travels in Northern Grcecc
(1835) och Numismala hellenica (1854- 59).
A. M. A.
Leal, kyrkoby i kretsen Wiek, i ryska guv. Estland,
s. om Hapsal, ej långt från Östersjön. Orten var
fordom befäst och hörde liksom Hapsal till den danske
hertig Magnus’ biskopsstift Ösel och Wiek. 1563 intogs
fästet af svenskarna under Åke Bengtsson (Färla),
pantsattes för sold till livländska krigsfolket
1573 och förlorades 1576 till ryssarna, men återtogs
1581. 1682 slopades befästningen.
(J. F. N. L. W:son M.)
Leamington [le’miŋtən], Royal L. Spaa, förr äfven
L. Priors [pra’jəs], stad och badort i engelska
grefsk. Warwick, 3,2 km. ö. om Warwick, i en på
historiska minnen rik trakt, vid Leam (en biflod
till Avon) och Nordvästbanan. Det var till 1786,
då den första badinrättningen anlades, en liten by,
men är nu en af de vackraste städerna i England
och hade 26,888 inv. 1901. Anledningar till dess
hastiga tillväxt äro företrädesvis dess af den
förnäma världen mycket begagnade mineralkällor,
kända sedan slutet af 1500-talet, men äfven dess
vackra och skyddade läge, dess aristokratiska
omgifningar och utmärkta jaktmarker utöfva stor
dragningskraft. Det har storartade hotell, vackra
trädgårdar, flera skolor, ett museum, någon industri
samt är kändt för de där hållna kapplöpningarna.
(J. F. N.)
Leander, Per Johan Herman, filosofisk skriftställare,
f. 31 maj 1831 i Hjälmseryds socken, Jönköpings län,
d. 1907 i Lund, blef 1851 student i Lund, aflade
1860 filos, kandidatexamen, promoverades 1862 till
filos, doktor, kallades s. å. till docent i teoretisk
filosofi samt utnämndes 1863 till adjunkt i teoretisk
och praktisk filosofi vid Lunds universitet och var
1886-1903 professor i praktisk filosofi där. L. var
anhängare af den boströmska filosofien. Han utgaf
bl. a. synnerligen värdefulla undersökningar
rörande substansbegreppets historiska utveckling:
Om substansbegreppet hos Cartesius, Spinoza och
Leibnitz (1862) och Om substansbegreppet hos Kant
och de tankare> som från honom utgått (1863) samt
Framställning och granskning af Her-larts filosofiske
ståndpunkt (i "Acta Univ. lund.", I, 1864, II, 1865),
Vber einige sätze aus dem PJnlosophencongresse zu Prag
vorgelegten programme (i "Philos. monatshefte", III,
1869) och Något om den samtida filosofien i Tyskland,
Danmark och Frankrike (i "Sv. tidskr. för litteratur"
etc., 1876),
Lea’nder. 1. L. 1. Le an d ros (grek. AsT-avdoos). Se
H er o. - 2. Biskop. Se Isidorus af Sevilla.
Lea’nder, E i c h a r d, pseudonym. Se V o l k-m
ann, R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
