- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1475-1476

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lebrun, Ludwig August - Lebrun, E. L., fransk målarinna. Se Vigée-Lebrun - Lebrun, Pierre Antoine - Lebrun, Barthélemy Louis Joseph - Lebrun-Pindare. Se Lebrun, P. D. E. - Lebú - Le buet. Se Buet. - Lecanium - Le Cannet. Se Cannes - Lecanora - Le Cardonnel, Louis - Le Cateau. Se Cateau - Lecce. 1. Provins i Apulion - Lecce. 2. Hufvudstad i Lecce 1 - Lecco - Lech l. Lach - Lech, biflod till Donau - Lechaion - Le Chatelier, Henry Louis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1475

Lebrun-Le Chatelier

1476:

Lebrun [lebrö’], L u d w i g A u g u s t, tysk
virtuos på oboe, f. 1746 i Mannheim, d. 1790 i
Berlin, var 1764-78 anställd i Mimenens hoforkester,
gjorde inånga konsertresor och komponerade stycken
för oboe, flöjt m. m. Hans hustru, F r a n c
i s k a, född Danzi (f. 1756, d. 1791), var en
af sin tids mest framstående sopransångerskor.
A. L.*

Lebrun [lobrö’], E. L., fransk målarinna. Se V i ge
e - L e b r u n.

Lebrun [lobro’], Pierre A n t o i n e, Iransk skald,
f. 1785, d. 1873, fick af Napoleon I en pension
på 1,200 frcs för Ode å la yrande armé e (1805,
samtidigt med slaget vid Austerlitz) och be-gåfvades
för Ode syr la campaync de i807 med en sinekur som
uppbördsman i Havre. Båda dessa förmåner fråntogos
honom dock, sedan han 1821 alltför entusiastiskt
prisat Napoleons minne i Poéme lyrique sur la mört
de Napoleon. Efter Julirevolutionen (1830) blef
L. direktör vid kungl. tryckeriet och 1839 medlem
af pärskammaren. Under andra kejsardömet utnämndes
han till senator, 1853. - L. var en älskvärd natur
med verkliga skaldegåfvor. Hans poesi utgör en
förmedlingslänk mellan första kejsar-, dömets och
nyromantikens litteiära skeden. Hans med stor framgång
uppförda drama Marie S tu ar t (1820) är en väl gjord
omformning af det schillerska. Ett stort poem, Voyage
de Gréce (1828), förskaffade honörn en plats i Franska
akad. Hans Oeurrcs utgaf vos 1844-63 (ny uppl. 1864).

Lebrun flobrö’], Barthélemy Louis Joseph, fransk
militär, f. 1809, d. 1889, Mac Mahons stabschef
i Italien 1859, underhandlade 1870 med ärkehertig
Albrekt i Wien om planen till ett krig mot Preussen,
kommenderade s. å. 12:e armékåren och blef fången vid
Sedan. Han författade bl. a. Guerre de 1870 (1884;
2:a uppl. 1891).

Lebrun-Pindare [lebro’ puda’r]. Se Le brun, P. D. E.

Lebu [le’bo], hufvudstad i chilenska prov. Arauco,
nära. den genom en sandbank spärrade mynningen af
den segelbara floden L. Omkr. 3,000 inv. I närheten
stenkolsgruvorna vid Nahuelbuta. J. F. N.

Le buet [lo byä]. Se B u et.

Lecänium, zool. Se Sköldlöss.

Le Cannet [le kanna’], fransk by. Se Cannes.

Lecanöra, bot. Se L a f v a r och Manna.

Le Cardonne’1 [le kar-], Louis, fransk skald, f. 1862
i Yalence, inträdde 1894 i franska seminariet i Rom,
prästvigdes 1896 och har dels varit präst, dels
vistats i klostren i Ligugé och Assisi. Hans Poémes
(1904) skildra religiösa stämningar. L. har författat
en följd artiklar i "Mercurc de France".

Le Cateau [lo kåta]. Se Catcau.

Lecce [le’ttje]. 1. (Förr Terra cTOtranto) Provins
uti italienska landskapet Apulion, mellan Adriatiska
hafvet och Tarantoviken. 6,797 kvkm. 706,520
inv. (1901). - 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid
järnvägen Brindisi-Otranto, på en högslätt 12 km. från
Adriatiska hafvet. 28,536 inv. (1901, som kommun
32,687 inv.). Staden är säte för en biskop och har en
katedral, helgad åt S:t Grönt i us, enl. traditionen
stadens förste biskop, hvars staty pryder stadens
förnämsta torg. Välgörenhetsinrättningarna äro
synnerligen många. Fyra portar kvarstå af de gamla
murarna, hvaribland en till Karl V:s ära byggd
triumfport, flera gamla palats

och torn, stadsmuseum, en statens tobaksfabrik,
handel med olja och vin. I L. finnas lyceum, tekniskt
institut och landtbruksskola. Staden hette på romarnas
tid Lupice och under cien äldre medeltiden Lyda
1. Lycium. En tid var den de normandiske hertigarnas
i nedre Italien hufvudstad. l o. 2. (J- F- N-)

Lecco [le/kkå], kretsstad uti italienska prov. Como,
vid Comosjöns östra arm (kallad Lago di L.) och Addas
utlopp ur sjön. 10,275 inv. (1901). Gymnasium. Vacker
teater. Statyer af Garibaldi och Manzoni. Betydande
järnverk (plåt och järntråd), siden- och
bomullsindustri. 26 april 1799 blefvo fransmännen
under Serrurier där slagna af österrikare och ryssar.
J- F- N-

Lech L Lach, enligt sagotraditioncn "stamfader"
för polackerna, sedan liktydigt med polack.

Lech, biflod från h till Donau, upprinner i
Vorarlberg på 1,865 ni. höjd och genomströmmar
först under många krökningar med hufvudriktninir mot
ö. n. ö. en trång, dyster dal bland kalkalperna. Vid
Ecutto vidgar sig dalen, hvarefter L. genombryter
Algaualperna och bildar ofvanför Fiissen ett
vackert vattenfall. Nedanför Fiissen inträder
L. pä slättlandet, och inkommen på tyskt område,
flyter strömmen i nordlig riktning, bildande gräns
mellan Schwabcn och det egentliga Bajern, samt
utmynnar på 392 m. höjd i Donau vid Lechsend. Längd
285 km. Dess flodområde är endast 4,250 kvkm.,
emedan tillflödena, med undantag af Wertach,
äro obetydliga. - Vid den lilla staden Rain3
nära L:s förening med Donau, cfvergick Gustaf
II Adolf floden 5 april 1632 och slog på samma
gång do kejserlige under Tilly, hvilken skulle
hindra öfver-gången (se fig., sp. 1477-78). Tilly
blef svårt sårad’ under striden och af trädde från
krigsskådeplatsen. Bekant i krigshistorien är äfven
L e c h f e l d (Lech-fältet), en slätt mellan
L. och dess vänstra biflod Wertach. Där vann tyske
konungen Otto I 10 aug. 955 en seger öfver ungrarna.
(J- F- N.)

Le^haion, en af det forna Korints hamnstäder. Se
Korint, sp. 1046. _

Le Chatelier [lo j ateljé], HenryLouis,
fransk-ingenjör, teknisk lärare, metallurg,
f. 1850 i Paris, studerade vid École polytechnique
där 1869-71 och vid École des mines 1871-74 samt
ingick 1874 vid Corps des mines, i hvilken kår han
avancerat till ingénieur en chef. 1877 utnämndes
L. till professor i allmän kemi vid École des mines
och utbytte denna lärostol 1887 mot professuren
i oorganisk kemisk teknologi. Dessutom var han
1898-1907 professor i oorganisk kemi vid College
de France och bestrider från 1907 en professur
i samma ämne vid Sorbonno. L. blef 1907 medlem af
franska vet. akad. efter Nobelpristagaren Moissan och
invaldes s. å. till medlem af svenska Vet. akad. L:s
vetenskapliga och tekniska arbeten omfatta en mångfald
ämnesområden, hvilka han belyst med ett stort antal
om ovanligt skarpsinne och stor experimentell skick-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free