- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1481-1482

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lecitin - Lecky, William Edward Hartpole - Leckö. Se Läckö - Leclair, Jean Marie - Leclanché, Georges - Leclerc, Jean (latiniseradt Johannes Clericus) - Leclerc, Charles Victor Emmanuel - Leclercq, Michel Théodore - Le Clos-Vougeot. Se Clos-Vougeot - L'Écluse (Fort de l'Écluse). Se Écluse - Lecluse l. Lescluse, Charles de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1481

Lecky-Lecluse

1482

cellernas ytskikt eller protoplasma-gränsskiktet
är impregnerad! med lecitin och andra lipoider.

Lecitin är en vaxartad, mycket hygroskopisk kropp,
som sväller i vatten och lätt löses i alkohol,
eter, kloroform,, bensol och oljor. Genom stark
af-kylning af en alkoholisk lösning kan lecitin
erhållas i form af små kristaller. Lecitin ur äggula
är högervridande. Med mycket vatten uppstå emulsioner
1. kolloidala lösningar af lecitin, ur hvilka lecitin
kan fällas genom tvåvärda metallers salter. Lecitin
förekommer ej endast i så godt som alla celler,
utan äfven i nästan alla djuriska safter. Utom i
hjärnan, nervsubstansen och äggulan förekommer det
särskildt rikligt i sperma och i var, i blodplasma,
galla och i mjölk, i synnerhet i kvinnomjölk.
H. E.

Lecky [le’ki], William Edward H a r t-p o l e,
engelsk historieskrifvare, f. 1838 nära Dublin, d. 23
okt. 1903, egnade sig tidigt åt kulturhistoriska
studier och utgaf redan 1861 sitt första verk, The
leaders of public opinion in Ire-land. Sin egentliga
berömmelse vann han genom de framstående arbetena
History of tlie rise and infliience of tlie spiril
of rationalism in Europé (2 bd, 1865), ett i Bucklcs
anda skrif-vet verk, Hisiory of europé an morals from
Augnstus to Charle-magne (2 bd, 1869), ett viktigt
bidrag till den så föga uppodlade sedehistorien, samt
History of England in the eighteenth cerdury (8 bd,
1878-90; "Englands historia i 18:e århundradet",
1880-92). Samtliga dessa verk ha utkommit och
utkomma alltjämt i nya upplagor. Det sistnämnda,
L:s hufvudarbete, afsåg att vara en fortsättning af
Macaulays arbete, men stannar efter sin förebild
både i forskning och framställning, hvad den rent
politiska historien beträffar. Äfven i karakteristik
af personligheter och i uppfattningens skärpa och
djup i allmänhet står L. efter Macaulay. Däremot
lyckas han förträffligt vid skildringen af sedernas
och det inre andliga lifvets utveckling, och vissa
partier af hans stora verk, t. ex. skildringen af
det keltiska Skottlands tillstånd och inre lif
under den sista perioden af dess själfständiga
utveckling, tillhöra det yppersta af kulturhistorisk
skildringskonst. Särskild uppmärksamhet egnas Irland,
hvars öden under 1700-talet få en ingående och
intressant belysning. Äfven den politiska historien
blir under arbetets fortsättning mer uttömmande
behandlad; särskildt förtjänar framställningen
af amerikanska befrielsekriget framhållas. L:s
arbete räknas också med rätta bland den engelska
historieskrifningens yppersta verk och är öfversatt
på en mängd språk. Hans 1896 utgifna Democracy
and liberty (2 bd), en kritisk framställning af
den parlamentariska utvecklingen i England, väckte
likaledes uppseende. L., som var liberal unionist,
valdes 1895 af Dublins universitet till led. af
underhuset. Hans sista mer betydande arbete var det
1899 utkomna Map of lif e, conduct and character.
L. S.

Leckö. Se L ä c k ö.

Leclair [loklär], Jean Marie, fransk
violin-kompositör, f. 1697 i Lyon, d. 1764 (mördad)
i Paris, utmärker sig för känsla och rytmiskt
behag i sina många violinsonater (hvaribland flera
ånyo utgif-vits af Ferd. David och Eitner) samt
violinkonserter, trior och duor m. m. Han skref äfven
uvertyrer och en opera, Glaucus et Scylla (1747).
*E. F-t.

Leclanché [lokläjé], Georges, fransk fysiker, f. 1839,
d. 1687, är bekant i synnerhet genom det af honom
uppfunna Leclanchés element (se Galvaniskt element,
sp. 666).

Leclerc [leklär], Jean (latiniseradt Johannes
Cl er i c u s), schweizisk teolog, kritiker och
tid-skriftsutgifvare, f. 1657 i Geneve, d. 1726,
anställdes 1684 vid remonstrantscminarict i Amsterdam,
hvarest han undervisade i filosofi, litteratur,
hebreiska och (sedan 1712) kyrkohistoria. L. stred
oförskräckt mot sin tids ortodoxi och för tankens
frihet. Han ville låta uppenbarelsen gälla
endast så till vida, som den öfverensstämde med
förnuftet. I skarpsinne och skriftställarförmåga
gick han emellertid ej upp mot sin samtida och
medtäflare Bayle. Inflytelserikast bland L:s arbeten
blefvo tidskrifterna "BJbliothéqu-e universelle et
historique" (25 bd. 1686-93), "Bibliothéque choisie"
(28 bd, 1703 -13) och "Bibliothéque ancienne et
möderne" (29 bd, 1714-27), innehållande af handlingar,
biografiska meddelanden samt utdrag ur samtida
vetenskapliga verk jämte kritik däröfver. Äfven må
nämnas "Vetus testamentum translatum cum para-phrasi
et perpetuo commentario" etc. (1693-1731), som bidrog
att framkalla en frigjord bibelkritik, Traité de
VincrédulUé (1696), riktad mot Bayles skepticism,
samt Opera philosophica (4 bd, 1698).

Leclerc [leklär], Charles Victor Emma-nuel, fransk
general, f. 17 mars 1772 i Pontoise, d. 2 nov. 1802,
ådrog sig Bonapartes uppmärksamhet genom intagandet
af ett fäste vid Toulon under stadens belägring (1793)
och fick bataljonschefs grad.

1796 följde han Bonaparte till Italien och gifte sig

1797 med dennes syster Pauline (sedermera furstinna
Borghese). 18 brumaire år VIII (9 nov. 1799) gjorde
han Bonaparte stora tjänster och utnämndes därför till
divisionsgeneral. Efter att ha deltagit i fälttåget
i Tyskland 1800 och fört en armé till Portugal
1801 ledde han 1802 den franska expeditionen
till S:t Domingo, underkufvade ön och skickade
de svartes anförare, Toussaint 1’Ouverture,
som fånge till Frankrike. Gula febern började
emellertid anställa förfärliga härjningar inom
expeditionskåren och bortryckte L. själf, hvarefter
fransmännen måste öfver-gifva ön. _
C. O. N.

Leclercq [loklär], Michel Théodore, fransk dramatiker,
f. 1777 i Paris, d. där 1851, skref efter Carmontelles
föredöme små dramatiska "ordspråksspel", eller
proverb, eleganta och uddiga situationsbilder ur
sällskapslifvet. Han utgaf sedan 1823 sina Proverbes
dramatiques i alltjämt tillökade uppl. Antalet pjäser
steg slutligen till omkr. 80.

Le Clos-Vougeot [lo klå-vojå]. Se Clos-Vou-geot.

L’Écluse (Fort de 1’Écluse). Se É cl u s e.

Lecluse 1. Lescluse [loklys], Charles de, fransk
botanist, mest känd under namnet C l u s i u s,
f. 1525 i Ärras, d. 1609 i Leiden, gjorde studier
och resor i flera europeiska länder, kallades på
1570-talet af Maximilian II till direktör för de
kejserliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free