Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lector - Lectoure - Lectrix - Lecturer - Lecythidaceæ - Lecythis - Lecythocrinus Eifelianus - Leczinski. Se Leszczynski. - Leczna, stad. Se Lentschna. - Leczyca, stad. Se Lentschiza. - Led. 1. Anat. - Led. 2. Jur. - Led. 3. Krigsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1487
Lector-Led
1488
Lerctor, lat., uppläsare. Se L e c t i o. Jfr Lektor.
Lectoure [lektor], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Gers (Gascogne), ö. om floden Gers. 2,591
inv. (1901; som kommun 4,495 inv.). Staty af Lannes,
som var född där. - L. är det forntida Larclora,
hufvudstad i Akvitanicn och biskopssäte till 1790.
J. F. N.
Le’ctrix, lat., uppläserska. Se Birgittinri-t u a l
e n.
Lecturer [lerktjoro], eng., föreläsare, vid de
engelska universiteten akademisk lärare, som har
arfvode, men ej är medlem af den akademiska senaten;
i Oxford och Cambridge äfven föreläsare, som ej är
anställd vid själfva universitetet, utan vid colleges
(se_d. o.).
Lecythidäceae, bot., växtfamilj af serien
Myrti-florce, innefattande omkr. 130 träd med hela,
strödda, icke genomskinligt punkterade (se Glandel)
blad. Blommorna äro ofta stora och vackra och sitta
ensamma eller i klasar. Frukten är hos de flesta en
träaktig lockkapsel eller bärlik. Till sin utbredning
är familjen rent tropisk. Fröna af Berlholletia-a.T(cr
(para nöt t er) och Lecyth is-arter (sapucajanötter,
från Syd-Amerika) ätas allmänt. Värdefullt virke
erhållcs af många Barring-tonia-, Lecythis- och
Cariniana-&.TteT. Jfr B a r-r i n g t o n i a och B
e r t h o 11 e t i a. G. L-m.
Leey’this, bot. Se L ecy t h i d
aceoe. Lecythocrinus Eifeliänus, en hårstjärna.
So af-bildning i art. Fossil, sp. 963-964. Leczinski.
Se L e s z c z y ri s k i. L^czna [le’n,tjna],
stad. Se Lentschna. L^czyca [le’rjtjytsa],
stad. Se Lentschiza. Led. 1. (Led gå n g;
lat. arliculälio) Anat., den apparat, i och genom
hvilken hvarandra berörande ben (knotor) eller
brosk kunna inom vissa bestämda gränser, glida mot
hvarandra. I en led ingå minst två ben eller
brosk eller ett af hvartdera slaget. I en af
ben (B) bildad led äro ändarna oftast på de mötande
ytorna klädda af broskskif\or, ledbrosk (b). Dessa
ändar omges af en bindväfssäck, ledkapseln
(k), som visar två olika delar. Den inre
(prickade linjen på fig.), som vetter åt ledhålan (h),
är en bindväfshinna, klädd med ett eller
flera lager platta celler. Den sträcker sig
åt ömse håll till benändarna, vid hvilka
den fasthänger intill brosk-kanten, men går
icke öfver glidytorna. Den är, liksom brosket,
något klibbig af en tunn vätska, ledvätskan
(synovia), hvilken i friskt tillstånd finnes i
så ringa mängd, att ytorna blott bli fuktiga och
slippriga däraf, men ökas i vissa sjukdomar och då
kallas "ledvatten". Med afseende på denna vätska
kallas hinnan äfven synovialhinna; och i de flesta
leder finnas vårtlika eller greniga utväxter från
denna, "synovialveck" och "synovialfransar", än små,
än stora, som utgöra en svällbar och sammantrycklig
fyllnadsmassa i ledhålan. Kapselns yttre del är mer
eller mindre fast bindväf, som åt ömse håll öfvergår
i benhinnan (p) och ofta utanpå ytterligare förstärkes
af band mellan de i
Schema a£ en led.
leden ingående benen och af förbigående
muskel-senor. Stundom finnas äfven inne i själfva
ledhålorna sådana sammanhållande och rörelsen styrande
band, eller ock broskskifvor, som modellera eljest
icke kongruenta ledytor. - Eörelsernas i ledgångarna
form bestämmes af ledytornas, deras utsträckning
dels af denna, dels af bandens och kapslarnas längd,
riktning och vidd. Strängt taget kan man säga, att hos
människan, utan jämförelse med ledgångarna hos andra
vertebrater, icke en led är fullt lik den andra. Men
så stor likhet finnes dock mellan somliga, att man
med afseende på rörelserna uppställt dem i grupper, af
hvilka följande äro de väsentligaste. Några ledgångar
äro så beskaffade,, att ytorna äro mera plana och så
fästa, att de kunnai blott obetydligt förskjutas mot
hvarandra i ett par eller flera riktningar; de kallas
"stramma leder’’ 1. amfiartroser, t. ex. lederna
mellan handlofvens knotor inbördes. I öfriga
leder äro rörelserna större, emedan ledytorna där
äro hvälfda, den ena upphöjd (konvex), den andra
motsvarande insänkt (konkav); rörelserna ega rum
kring vissa axlar och ske i bestämda riktningar. Ske
de kring endast en axel, kan denna ligga antingen
vinkelrätt mot de sig rörande benens längdaxlar,
då rörelsen kan ske blott i vinkel, gångjärnsled
(t. ex. armbågsleden, se d. o.), eller kring det
ena benets längdaxel, rull-led (t. ex. strål-benets
radius’ rullning i underarmen). Ske de kring två
axlar, äro dessa ställda vinkelrätt mot hvarandra,
t. ex. i handens led mot underarmen. Finnas flera
rörelseaxlar, äro ytorna kulformiga, och leden
kallas-kul-led (t. ex. skulderleden). Stundom äro
dessa former blandade, t. ex. i knäleden, i hvilken
läggen kan röras i vinkel mot låret och, när leden
är böjd, äfven rullas kring sin längdaxel. Se vidare
Ledgångssjukdomar.
2. Jur. a) Ett vid beräkning af släktskap sedan
gammalt användt begrepp. Mellan två personer,
af hvilka den ena härstammar från den andra,
säges släktskap i första, andra, tredje led o. s.
v. föreligga, allteftersom resp. en, två eller
tre födelser bilda förbindelsen mellan personerna.
I motsats mot denna rätt upp- och nedstigande
släktskap kan sidosläktskapen, hvilken förefinnes
mellan släktingary som icke härstamma från
hvarandra, beräknas på olika sätt: enligt civil
komputation motsvarar sammanlagda antalet födelser,
som finnas mellan hvar-dera af de ifrågavarande
släktingarna och deras gemensamma stamfader eller
stammoder, ordningstalet för släktskapens led;
enligt kanonisk komputation åter räknas endast
afståndet mellan endera släktingen och nämnda stam.
Jfr Arfsordning och Förbjudna led. b) Stängsel
öfver väg, där denna korsar gärdsgård eller
annan hägnad, företrädesvis sådant, som är mera
enkelt anordnadt än (på hakar upphängd) grind,
exempelvis med löst upplagda störar. Ett så godt
som bortglömdt stadgande om bötesstraff för den,
som far genom led eller grind "och den icke stänger
efter sig", förekommer i Byggningab. (9 § 5) af
1734 års lag. Skyldigheten att hålla led eller
grind följer häg-nadsskyldigheten. Jfr Hägnad.
3. ’Krigsv. En rad manskap till fots eller
till häst, uppställdt man bredvid man med så stort
af-stånd sinsemellan, att de kunna handtera sina
vapen. Under förgångna tider skedde uppställningen
på flera, ända till 16 led. Småningom minskades
ledens antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
