Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Led. 3. Krigsv. - Led. 4. Mat. Se Ekvation - Leda, grek. myt. - Leda, astron. - Le Daim l. le Dain, Olivier - Ledamot - Ledan. Se Delna, M. - Ledare. 1. Fys. - Ledare. 2. Fisk. Se Fiskväg - Ledare. 3. Jaktv. Se Giller - Ledare. 4. Sjöv. - Ledare. 5. (Ledande artikel) Tidningst. - Ledarrullar - Ledbalja - Ledben - Ledberg - Ledblock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1489
Leda-Ledblock
1490
till 6 (Gustaf II Adolf), till 3- (på 1700-talet)
och är numera vanligen 2. Leden kallas slutna, då
af-ståndet mellan dem är ett eller högst två steg,
öppna, då af stan det är större. - Ledkolonn kallas i
flera utländska arméer den formering för infanteriet,
som i Sverige benämnes rotekolonn, (se Dubblering
och Flank 2).
4. Mat. Se Ekvation.
1. G. v. D.* 2. C. G. Bj. 3. C. O. N.
Leda (grek. Arjda \.Arjdt,), grek. myt., en dotter af
Thestios, var förmäld med konung Tyndareos i Sparta
och moder till Timandra, Filonoe, Klytai-mnestra,
Kastor, Polydeukes och Helena. Den sistnämnda
var, enligt Homeros (i Odysséen), frukten af L:s
förbindelse med Zeus. De efterhomeriske skalderna
låta detsamma gälla om Polydeukes och några
äfven om hans tvillingbroder, Kastor (se D i o
s-kurerna). Ännu yngre sagor berätta, att Zeus
i gestalt af en svan närmat sig L., som därefter
lade- två ägg, af hvilka det ena inneslöt Helena,
det andra Kastor och Polydeukes, eller, enligt en
variant, det ena Helena och Polydeukes, det andra
Kastor och Klytaimnestra. L. med svanen är ett
af grekernas bildande konst ofta reproduceradt
ämne, och den moderna konsten har gång på gång
upptagit motivet. Michelangelo, Correggio, Paolo
Yeronese, Tizian, Andrea del Sarto, Poussin,
Largilliére, Landon, Baudry m. fl. ha behandlat det
i målning, Seurre, Schoenewerk m. fl. i skulptur.
A. M. A.
Leda, astron., en af småplaneterna.
Le Daim L l e D a i n [lo dä’], O l i v i e r,
äfven kallad le D i abl e, franske konungen Ludvig
XI :s favorit och rådgifvare, bondson från Flandern
(födelseåret ej kändt), trädde 1469 i Ludvigs tjänst
som barberare och kammartjänare. Ej utan anlag för
diplomatiska värf, gjorde han konungen flera viktiga
tjänster, adlades (1474) och upphöjdes (1477) till
grefve af Meulan. Visserligen hade han misslyckats
i försöket att förmå Maria af Burgund att gifta sig
med dauphin, liksom att drifva invånarna i Gent till
affall från Burgund, men han kunde åtminstone spela
Tournai i konungens händer och utnämndes till guvernör
i S:t Quentin. Oaktadt den döende konungen anbefallt
honom till sin son, blef han ställd till rätta inför
parlamentet, dömd och hängd, 1484. W. Scott har
skildrat Olivier le D. i sin roman Quentin Durward.
Ledamot, lem; medlem; förv., medlem af ett ämbetsverk,
som i kollegier jämte chefen deltager i beslutens
fattande, men i andra verk endast i ärendenas
behandling, medan chefen allena eger beslutanderätt,
dock med rätt för ledamot att reservera sig mot
chefens beslut; i hofrätterna och krigs-hofrätterna
kallas t. f. medlemmar af rätten a d-jungerade
ledamöter.
Ledan [lada’]. Se D e In a, M.
Ledare. 1. Fys. a) Ledare för elektriciteten
kallas de ämnen, genom hvilka elektriciteten med
lätthet passerar (se Elektricitet, I s o l a t o
r och Ledningsförmåga). Man indelar dem i första
klassens ledare (ledare af första slaget), till
hvilka höra metallerna och andra ämnen, som i fråga
om elektricitetsledning förhålla sig på samma sätt
som metallerna, och andra klassens ledare (ledare af
andra slaget) 1. elek t roly terna (se d. o.). Vid
ett visst slag af
ström generatorer, nämligen de galvaniska elementen,,
är närvaron af ledare af andra klassen nödvändig. Då
en elektrisk ström passerar genom en ledare af andra
klassen, försiggå i densamma kemiska reaktioner, och
ledaren sönderfaller i sina enklare beståndsdelar
(se G a l v a n i s k elektricitet). - b)’
Ledare för ljudet kallas sådana ämnen, i hvilka
ljudet fortplantar sig på långa sträckor utan
synnerligen minskad intensitet. Detta begrepp är
endast relativt, emedan ljudet alltid i större
eller mindre grad försvagas, när man af-lägsnar sig
från ljudkällan. Därför talar man också om goda och
dåliga ledare för ljudet. Goda ledare för ljudet äro
luft af vanlig täthet och vatten, äfvensom sådana
fasta ämnen, som besitta en hög grad af elasticitet
och täthet, t. ex. torrt trä. I förtunnad luft blir
ljudet svagare; och genom luft af så stor förtunning,
som vi med våra vanliga luftpumpar förmå åstadkomma,
kan ljudet icke passera. I vatten höres ett ljud
på längre afstånd än i luften. Uti invändigt släta
rörledningar försvagas dock ljudet vida långsammare
än i fria luften, hvarför man genom s. k. talrör
1. språkrör kan samtala på tämligen långa distanser. -
c) Ledare för värme t 1. värmeledare. Värmet sprider
sig med mycket olika hastighet uti olika kroppar. I
en dålig värmeledare eller oledare för värme
kan temperaturen vara mycket skiljaktig på olika
ställen, äfven om dessa ligga helt nära hvarandra;
en god värme-ledare antager däremot en mera likformig
temperatur öfverallt. En träbit kan glödga i ena änden
och vara kall i den andra; träet är således en mycket
dålig värmeledare. Metallerna och deras loge-ringar
leda värmet bäst bland alla ämnen, dock i olika grad
sinsemellan. I afseende på ledningsförmågan för värme
står silfret högst. Nysilfver är bland metallerna och
deras föreningar en af de’ sämsta ledarna, ehuru det
naturligtvis vida öfverträffar de s. k. oledarna. Se
vidare Ledningsförmåga.
2. Fisk. Se Fisk v äg.
3. Jaktv. So Giller.
4. Sjöv., det fartyg, som går i spetsen för en
formering eller i allmänhet för en konvoj,
flotta eller eskader, och efter hvilket de
öfriga, i afseende på farten, böra, så vidt
möjligt är, rätta sig. Under segelflottornas och
i början af ångflottor-nas tid kallades merendels ett
visst fartyg (det med lägsta numret) ständigt ledare
och ett annat (det med högsta numret) s l u t a r e.
5. (Ledande artikel) Tidninyst.
(eng. kader, leading artide, af lead, leda,
gå i spetsen, ty. leitartikel 1. leiter),
tidningsuppsats, som står före notisafdelningen i
tidningen. Uttrycket "ledare" innebär, att en
dylik artikel, som vanligen behandlar något politiskt,
socialt, ekonomiskt eller humanitetsspörsmål på
dagordningen, skall ange tidningens åsikt i den
föreliggande frågan.
1. R. R. (D. S-t.) 4. H. W-L
Ledarrullar, skpsb. Se Gångspel, sp. 815.
Ledbalja, bot. Se B al j a.
Ledben, zool. Se Kvadratben.
Ledberg, socken. Se Ledeberg.
Ledblock, geol., sådana af landisen medfördn block
och stenar, som bestå af karakteristiska, till
sin moderklyft kända bergarter och därför äro till
ledning vid bedömandet af landisens rörelseriktningar.
H. M-e,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
