- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1491-1492

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ledblock - Ledbrosk - Ledbrott - Ledbury - Leddamm - Leddjur - Leddyna - Ledeberg (Ledberg), socken i Östergötlands län - Ledeberg, kommun i Ostflandern - Ledebour, Karl Friedrich von - Ledebur, Leopold Karl Wilhelm August von - Ledesma, Buitrago Alonso de - Ledesma, Francisco Navarro. Se Navarro Ledesma - Ledfat - Ledfossil - Ledfotingar - Ledfyr. Se Fyr - Ledgalla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ledbrosk, histol. Se Benbildning, sp. 1319.

Ledbrott, kir. Se Luxation.

Ledbury [le’dbri], köping i engelska
grefsk. Hereford med gammal kyrka i
hufvudsakligen gotisk stil, latinskola och
försörjningsanstalt (från 1232). 3,259 inv. (1900).
J. F. N.

Leddamm, tekn., en vanligen i vattendragets
längdriktning uppförd dammbyggnad af murverk,
stenfyllda timmerkistor e. d., afsedd att längs ena
stranden af en fors leda vattnet till en kraftstation,
att leda timmerflottningen i en viss riktning, att
skydda en strand mot utskärning o. s. v.
S. L-k.

Leddjur, <i>Animalia articulata</I> L., zool., omfattade
intill senare tider såväl ledfotingarna (Arthropoda)
som maskarna (Vermes), hvilka senare numera uppställas
som typ för en egen djurtyp, skild från leddjuren (se
Maskar). Hos de egentliga leddjuren l. ledfotingarna
äro lederna vanligen mera olika hvarandra än hos
maskarna; lederna sammansmälta ofta till bildandet
af de högre morfologiska enheterna: hufvudet, bålen,
bakkroppen. Leddjuren äro symmetriskt utvecklade
djur, med kroppen bildad af ringar (segment),
hvilka antingen leda mot hvarandra eller äro
gruppvis sammanvuxna. De äro försedda med ledade,
sidoställda lemmar (ben, fötter), oftast af ett för
olika grupper olika antal. Nervsystemet består af
öfre svalg, ganglion och en dubbel kedja af ganglier
("bukmärg"). Inre skelett saknas. I stället är
kroppens hölje fast och mer eller mindre hårdt
genom afsättning af kitin ("hudskelett"). Alla
leddjur genomgå en periodisk hudömsning, åtminstone
under tillväxtperioden. Andningen sker dels
genom luftrör (trakéer), vanligen mynnande ut
i segmentens sidor, eller genom gälar, fästa
vid olika kroppsdelar. På grund af segmentens
och kroppsdelarnas olika förhållanden till
hvarandra samt fötternas antal och respirationsverktygens
olikhet skiljer man arthropoderna i
följande klasser:
1) kräftdjur (Crustacea),
2) tusenfotingar (Myriapoda),
3) insekter (Insecta l. Hexapoda) och
4) spindeldjur (Arachnoidea).
O. T. S.
(L-e.)

Leddyna, bot., en uppsvallning af bladskaftets
nedersta eller öfversta del hos leguminoser,
Oxalis-arter och andra växter, hvilkas
blad visa autonoma variationsrörelser (se
Rörelsefenomen hos växterna).
G. L-m.

Ledeberg (Ledberg), socken i Östergötlands län,
Valkebo härad. 1,222 har. 463 inv. (1910). Annex
till Björkeberg, Linköpings stift, Gullbergs och
Bobergs kontrakt.

Ledeberg, kommun i belgiska prov. Ostflandern,
s. ö. om Gent, vid Scheldes högra strand. 14,237
inv.. (1904). Kemiska fabriker, bomullsspinneri.
J. F. N.

Ledebour [-bor], Karl Friedrich von, tysk botanist,
f. 1785 i Stralsund, d. 1851 i München, var 1811-36
professor i Dorpat. L. företog 1826 en resa i Altai
ända till gränsen af Kina. Bland hans arbeten
märkas Flora altaica (4 bd, 1829-34), utarbetad
med tillhjälp af hans reskamrater C. A. Meyer och
Alex. v. Bunge, samt de högeligen framstående verken
Icones planlarum norarum vel imperfecte cognitarum
(5 bd, 1829-34) och Flora rossica (4 bd, 1842-53).
(T. K.)

Ledebur [-bor], Leopold Karl Wilhelm August von,
friherre, tysk genealog och heraldiker,
f. 1799 i Berlin, d. 1877 i Potsdam, i yngre
år militär, 1832-75 direktör för kungl. preussiska
konstkammaren, skref bl. a. flera monografier rörande
Tysklands äldre geografi samt utgaf "Allgemeines
archiv fur die geschichtskunde des preussischen
staats" (21 bd, 1830-36) och Adelslexikon der
preussischen monarchie (3 bd, 1854-57).

Ledeganck, Karel Lodewijk, belgisk
(flamländsk) skald, f. 1805, d. 1847, tog, efter på
egen hand bedrifna studier, 1835 jurisdoktorsexamen
i Gent och blef fredsdomare i Zomergem. Därefter
inkallades han i kommissionen för flamländska
rättskrifningen och fick af regeringen i uppdrag att
öfversätta lagen från franska till flamländska. 1843
blef L. folkskoleinspektör och 1845 vice professor
vid Gents universitet. Han utgaf bl. a. Bloemen
mijner lente (1839), Het burgslot van Zomergem
(1840, en berättelse i ballader) och De drie
zustersteden, raderlandsche trilogie (1846), i
hvilken systerstäderna Gent, Brügge och Antwerpen
besjungas. Hans samlade skaldeverk utgåfvos senast
1873.

Ledesma [-dä’sma], Buitrago Alonso de, spansk skald,
f. 1562 i Segovia, d. 1623, skref på såväl vers
som prosa öfver religiösa och profana ämnen i en
konstlad stil, som gaf upphof till "konceptismen"
(so d. o.). Hans Conceptos espirituales (3 dlr,
1605) innehålla autos och en apoteos af Ignacio de
Loyola. Vidare att nämna äro Enmienda de la vida
pasada, Juegos de nochebucna á la divino, komedien El
monstruo imaginado (1615) och Romancero (1616). Några
af L:s arbeten finnas intagna i Rivadeneiras
"Biblioteca de autores espanoles".
Ad. H-n.

Ledesma [-dä’sma], Francisco Navarro. Se Navarro Ledesma.

Ledfat, kronopark i Arvidsjaurs socken och
revir, Norrbottens län, efter afvittring af
öfverloppsmark afsatt till kronopark enligt k. br. 20
okt. 1899. Omfattningen bestämdes af Domänstyrelsen
29 april 1902. Benämningen fastställdes af
Kammarkollegium 10 juli 1902. Areal 18,634 har.
M-g.

Ledfossil, geol., kallas sådana fossil, som äro
inskränkta till vissa afdelningar af den geologiska
lagerserien och inom dessa ha stor geografisk
utbredning. Så är t. ex. trilobitsläktet
Paradoxides ledfossil för undre delen af de
öfre kambriska lagren, graptoliter ledfossil för
silurbildningarna, de monoprionida graptoliterna för
öfre graptolitskiffern, Fusulina för bergkalken,
Sigillaria för det produktiva stenkolssystemet,
Ostrea arcuata och ammoniter af gruppen Arietites
för öfre delen af undre lias, Echinocorys ovalus för
senonetagen, Belemnitella quadrata och B. mucronata
för hvartdera af de 2 yngsta lagen inom senon,
Nautilus danicus för danien, nummuliterna för eocen
o. s. v.
B. L-n.*

Ledfotingar, zool. Se Leddjur.

Ledfyr. Se Fyr.

Ledgalla, veter., utvidgning af ledkapseln, beroende
på ökad ansamling af ledvätskor som följd af en
kronisk, serös ledinflammation. Ledgallor förekomma
oftast i hasleden (se Fyllda pannor) samt i knä-
och kotleden. Den kroniska serösa ledinflammationen
förorsakar sällan hälta, men anger alltid en viss
svaghet i leden, och inflammationen kan därför lätt
t. ex. vid vrickningar eller öfveransträngningar af
leden öfvergå till akut och ge anledning till hälta. I
mycket långvariga fall för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free