- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
39-40

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefverskrumpning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

Legering

40

hvarigenom dess stelningspunkt ytterligare sjunker;
slutligen fås en eutektisk (= möjligast lättsmält),
ännu flytande rest, hvilken vid konstant temperatur
(legeringens eutektiska temperatur; äldsta
iakttagelser af dylika "dubbla stclningspunkter":
Rudberg, Uppsala 1829) stelnar till ett aggregat
af A med, säg, x proc. B + D med y proc. A. Det här
t. ex. (efter Friedrich) åtorgifna "smältdiagrammct’’

7oo"ti ClJ-krlitaller (med ^nga Aghalt] och
eutektisk blandning

An-kristaHer

CU 10 20 30 40 30 60
70 60 90 100% Äg

(temperatur-koncentration) gäller för "systemet"
koppar-silfver, Cu-Äg. Genom inblandning af
flera främmande metaller än B sjunker eutektiska
temperaturen ytterligare; t. ex. Sn (tenn)-Pb
(bly) har eutckttemperaturen 182° (tennlod); genom
inblandning af Bi (vismut) kan den fås att sjunka
till 94° (Roses metall; se nedan). - Egenskapernas
förändring beror hufvudsakligen på mängden B, som
A -kristallerna hålla (x, resp. y); äro x, resp. y
små (A, resp. B utskiljas "rena"), äro legeringens
egenskaper ett slags medelvärde (lineärt beroende) af
egenskaperna, som tillkomma A och B för sig, ex. Cd
(kadmium)-Sn (tenn); vid större x och y förekomma
större afvikelser, såsom vid I.

///. Inskränkt blandbarhet i fast tillstånd (= II),
men äfven ofullständig i flytande (i olikhet med I
o. II). Ex. smält Pb (bly) och Zn (zink) blandas föga
(= olja och vatten); ömsesidiga lösligheten stiger
med temperaturen (Spring).

IV. Jämte blandkristaller (med varierande x
och y) förekomma verkliga kemiska föreningar,
metall-föreningar. Dessa kännetecknas enklast
därigenom, att den legering, som har metallföreningens
sammansättning, har högre smältpunkt än närliggande
och stundom än de rena komponenterna; ex. smältpunkt
för Sb (antimon) 630°, Mg (magnesium) 651°,
metallföreningen Sb2Mg3 961° (Grube). Af största
praktiska betydelse är den kemiska förening, Fe3
C (järnkarbid, cementit), som är karakteristisk
för stål.

Legeringarnas praktiska användning grundar sig
(jfr ofvan) på deras (än de rena metallernas)
större hårdhet, motståndskraft mot sträckning,
nötning, kemisk påverkan; lättare smältbarhet och
bearbet-barhet, fördelaktiga färgnyanser, lägre
pris o. s. v. Viktigast näst järnets legeringar
(se Järn, sp. 379) är kopparns. Mässing, kopparns
legering med 27-45 proc. Zn (zink), förekommer af två
slag. 1. Zn-halt under 35 proc.: kallbcarbetas lätt
(i allmänhet spröda i värme: lättsmälta föroreningar);
användes till tråd, bleck. Närstående legeringar:
pinsback (omkr. 6 proc. Zn), similor, tnmback
(omkr. 15 proc. Zn; användes för oäkta bladguld),
ciiicre poli m. fl. af röd till guldgul och
gulgrön färg (vid Zn-halt stigande intill omkr. 40
proc.). 2. Zn-halt öfver 35 proc.: smid- och valsbara
(endast) i värme; färgen öfvergår med stigande Zn-halt
från gul (-grön)

till rödaktig, gråaktig, hvit (vid 60 proc Zn). Hit
höra: Muntz metall (40 proc. Zn), som ersätter
kopparplåt som fartygsförhydning, Slerro- och
Deltametall (= Muntz’ med omkr. 2 proc. Fe). Vanligt
slaglod för mässing håller omkr. 50 proc. Zn. Brons
är legering af Cu (koppar) med O-30 proc. Sn
(tenn). Kanonbrons håller omkr. 10 proc. Sn; legering
med lägre Sn-halt är lämplig för kallbearbetning
(mynt, medaljer); legering med 10-30 proc. Sn kan
deformeras endast i värme, användes till kugghjul,
lager för maskiner; klockbrons har öfver 20 proc. Sn
samt är hård och klangrik; statybrons har betydligt
lägre Sn-halt, och bägge metallerna bruka här till
väsentlig del ersättas med Zn, som är billigare. A
liiminiumbrons, som på senare tid delvis utträngt den
vanliga, innehåller O-10 proc. Al; den har vacker
guldgul färg, användes till prydnadssaker (objets
de Paris) och i automobilindustrien samt an-gripes
ytterst ringa af hafsvatten. Ny silfver (argenian,
alfenid) består af 50-70 proc. Cu, 10-25 proc. Ni
och 20-30 proc. Zn, är lätt att gjuta och bearbeta
samt beständig. Andra legeringar äro: nickelstål,
invar, järnlegering med 36 proc. Ni, användes till
pendlar och mätinstrument på grund af sin ytterst
ringa längd-temperaturförändring. Stilmassa:
omkr. 80 proc. Pb (bly), 20 proc. Sb (antimon);
britan-niametall: omkr. 90 proc. Sn, 10 proc. Sb;
hvit lagermetall: "babbitz" t. ex 85 proc. Sn, 10
proc. Sb, 5 proc. Cu; annan "antifriktionsmetall"
består t. ex. af 70 proc. Pb, 20 proc. Sn och
10 proc. Sb; dessa legeringar innehålla hårda
kristaller (metallföreningar) i mjuk, eftergifvarde
grundmassa. Magnalium är aluminium, legeradt med
3-15 proc. Mg; det är fördelaktigt genom sin låga
spec. vikt (2,o-2,5), ännu lägre än för Al, kan
bearbetas och smidas lättare än Al och antar vacker
polityr, beroende på större hårdhet. Tennlod: 37
proc. Pb, 63 proc. Sn (smältpunkt 182°). Lättsmälta
legeringar: Roses: l viktsdel Sn, l Pb, 2 Bi
(smältpunkt 94°); Woods legering: l Sn, 2 Pb, 4 Bi,
l Cd (smältpunkt 60,5°). Legeringar, använda för
elektriska motstånd, äro konstantan: 60 proc. Cu,
40 proc. Ni, manganin: 84 proc. Cu, 12 proc. Mn och
4 proc. Ni, och nickelin: 54 proc. Cu, 26 proc. Ni
och 20 proc. Zn.

Legeringar för guldmynt: omkr. 90 proc. Au, 10
proc. Cu; silfvermynt: t. ex 80 proc. Äg, 20 proc. Cu,
lägre valörer sröras rikare på Cu. Legeringar, som
innehålla kvicksilfver, kallas amalgam.

Den fysikalisk-kemiska undersökningen af metaller och
legeringar, deras mikrostruktur och öfriga egenskaper
bildar den moderna forskningsgrenen m e t a llo g r
a f i (se d. o.).

Litt.: Guertler, "Metallographie" (1909;
ut-föilig handbok), Bornemann, "Die binären
motall-legierun^en" (s. å.; smältdiagram), Guillet,
"Étude industriella des alliages métalliques"
(s. å.; omfångsrikt arbete), Cavalier, "Lecons
sur les alliages métalliques" (s. å.), Law,
"Alloys and their indu-strial applications"
(s. å.), Jänecke, "Kurze iiber-sicht ö ber sämtliche
legierungen" (1910; litteratur-anvisningar), Dessau,
"Die physikalisch-chemipchen eigenschaften der
legierungen" (s. å.), m. fl. Sammanställning af
analyser hos Kaiser, "Metallurgie", 8 (1911). Talrika
undersökningar af smältdiasram hos Tammann och hans
lärjungar i "Zeitschrift fiir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free