- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
55-56

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legoaftal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetsbeting, utgår åter betalning, allenast om det
tillverkade aflämnats eller i allt fall hållits
beställaren till hända i fullfärdigt skick för en
honom åliggande afhämtning eller afsyning. Skall,
såsom vid ett byggnadsföretag, arbetet successivt
mottagas och afsynas, gäller det sagda om arbetets
särskilda delar hvar för sig. Ifrågavarande regler
om kasusansvars öfvergång på beställaren gälla äfven
ett af tillverkaren tillsläppt hjälpmaterial, dock
att om det nedlagts på jord, grund, hus eller annan
egendom i beställarens besittning, kasusansvaret
öfvergår omedelbart med nedläggandet. – Såsom en
särskild afart af arbetsbetinget plägar räknas
fraktaftal. För öfrigt förete stundom
arbetsbeting och tjänstelega beröringspunkter
med helt och hållet andra kontrakt. Så antager
arbetsbetinget karaktär af köp, om tillverkaren ej
allenast tillsläpper hjälpmaterial, utan presterar
själfva hufvudmaterialet. Tjänstelegan är åter
ofta nog svår att skilja från legohjonsaftalet
i dess moderna gestalt. – Om lega vid
indelta trupper se Indelta armén, sp. 475.
A. W.

Legogifvare. Se Legoaftal.

Legohjon är en benämning, som i lagspråket
numera vanligen ersättes med tjänstehjon
och i dagligt tal med tjänare. Det är härvid
fråga om arbetstagare med anställning i annans
(husbondens) jordbruk eller hushåll eller ock för
hans personliga uppassning. Eljest äro, i motsats
till förhållandet vid tjänstelega (jfr Legoaftal),
tjänsteprestationerna principiellt obestämda till
tid, ort och beskaffenhet. Det aftal, som ligger
till grund för ifrågavarande rättsförhållande,
är i det hela obekant för äldre samfund. I dessa
förefanns nämligen enligt regel slafveri (träldom),
och legohjonsförhållandet, hvilket i det moderna
samhället fyller samma sociala uppgift som fordom
slafveriet (träldomen), har kommit att ersätta
detta. Just på grund af den sociala betydelse, som
legohjonsförhållandet sålunda eger, ha emellertid
sedan gammalt vissa statsintressen därvid gjort sig
gällande. Därpå bero åter dels tidigare ålägganden för
personer i en viss sämre social ställning att taga
tjänst, dels vissa egendomliga bestämmelser rörande
själfva rättsförhållandet. Legohjonsinstitutet har
nämligen tjänat staten såsom medel att afvända faran
för en sysslolös proletärklass och att tillgodogöra
samhället lediga arbetskrafter. Endast undantagsvis
ha dock personer tvungits att tjäna hos viss man. För
närvarande äro i denna del allenast att anteckna
föräldrars rätt till hemmavarande barns tjänster,
intilldess barnen fyllt 21 år, fosterföräldrars
liknande rätt i förhållande till fosterbarnen
och fattigvårdsstyrelsens husbonderätt öfver
fattighjon. Märkas må dock äfven, att, då husbonde
gjort särskild kostnad på tjänares uppfostran,
tjänaren är skyldig att stanna hos husbonden utöfver
aftalad tid, intilldess han förnöjt husbonden för
sagda hans utlägg, och att utan tjänarens samtycke
annan eger att träda in i husbondens ställe vid
dennes död, hans försäljning af fast egendom och
dess afstående till borgenärerna. En inskränkning
i friheten att välja sin tjänst är däremot icke att
se i stadgandet, att för dem, som äro under 21 år,
föräldrar och förmyndare ega att utse första tjänsten
och för deras del råda öfver dess upphörande. Den
tidigare skyldigheten att till vinnande
af laga försvar (se Lösdrifvare) skaffa
sig tjänst hör åter till det förflutna. Den sattes
helt och hållet ur kraft genom k. förordn. 12
juni 1885 ang. lösdrifvares behandling, hvilken
lät begreppet laga försvar falla, sedan det i
tiden därförut visserligen efter hand alltmera
förlorat i betydelse. På samma sätt har det gått
med de uppställda villkoren för rätt att antaga
tjänare – en lagstiftning, som fullständigande
anslöt sig till bestämmelserna om nyssnämnda
tjänstetvång. Med 1885 års förordning bortföll
den längst kvarstående föreskriften, att man,
för att såsom husbonde kunna bereda laga försvar,
måste själf ha sådant samt verkligen använda och
underhålla legohjonet. – På grund af rättsförhållandet
må husbonden under legotiden oinskränkt förfoga öfver
legohjonets arbetskrafter. I fråga om tiden för och
beskaffenheten hos tjänsteprestationerna vet lagen
icke af annan begränsning, än att det föresatta
arbetet skall vara skäligt och, hvad orten angår,
denna ej annan, än att legohjonet ej behöfver
medfölja till utrikes ort. Husbonden förutsättes
åter skola lämna legohjonet, förutom utlofvad lön,
fullständigt underhåll under legotiden, d. v. s. kost
och bostad. För öfrigt gäller enligt lag, att aftal
om legohjonstjänst skall ingås för viss tid och med
iakttagande af vissa formaliteter. I förstnämnda
afseende innehåller nu gällande legostadga af 23
nov. 1833, att legohjonsaftal skall slutas för tiden
till nästkommande 24 okt. eller, såsom i Stockholm
jämväl kan ske, till 24 april (jfr Flyttning) med
dagen för tjänstens tillträdande såsom begynnelse. Man
har alltså tänkt sig, att under vanliga förhållanden
aftalet skall slutas i Stockholm för helt eller
hälft år och i öfriga delar af riket städse för
helt år. Formaliteterna vid aftalet bestå däri, att
husbonden gifver legohjonet städjepenning (städsel)
och af detsamma mottager orlofssedel. För att ett
aftalsvis upprättadt legohjonsförhållande verkligen
skall upphöra med tilländalupen legotid, är nämligen
af nöden, att den kontrahent, som icke önskar dess
fortsättande under den följande legoperioden, viss
tid före legotidens slut bevisligen därom underrättar
medkontrahenten (s. k. uppsägning). Uppsägning från
husbondes sida är ogiltig, om den icke åtföljes af
orlofssedels utgifvande och, då legohjon uppsagt,
är husbonde skyldig att inom åtta dagar därefter
tillställa det orlofssedel. Denna innehåller,
förutom vitsord om legohjonets förhållande i
tjänsten, intyg om dess ledighet att antaga ny
tjänst för följande legoperiod. Då legohjonet
inlåter sig i underhandlingar om ny tjänst, är
företeendet af orlofssedeln för medkontrahenten ett
bevis på, att legohjonet är behörigt att förfoga
öfver sin arbetskraft. Vid öfverenskommelsens
afslutande öfverlämnad till husbonden, tjänar åter
orlofssedeln honom dels till säkerhet, att legohjonet
ej annanstädes må kunna utbjuda sin tjänst för
nästkommande legoperiod, dels ock, ifall legohjonet
eljest försöker att undandraga sig fullgörandet af de
åtagna tjänsteprestationerna, till bevis, att aftalet
verkligen kommit till stånd. Då person, som låter
"städsla" sig (mottager städjepenning), förut icke
innehaft tjänst, ersattes orlofssedeln af två i hans
församling boende trovärdiga mäns intyg. Så sker ock,
om husbonde vägrar orlofssedel eller är borta på
tid, då uppsägning skall ske, och ej satt person i
sitt ställe. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free