- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
57-58

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legoaftal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underlåten uppsägning har legohjonet att fortsätta tjänsten
jämväl under nästa legostämma mot lika lön, underhåll
och städjepenning som förut. Aftal, slutet på längre
tid än ett år, binder däremot ej för tid därutöfver.

Legostadgans bestämmelser passa ej fullt samman med
de moderna levnadsförhållandena och finna därför
ej heller någon obestridd tillämpning. Först och
främst torde det ej sättas i fråga, att icke vid
aftalets ingående legohjonets prestationer till tid,
ort och beskaffenhet kunna med laga verkan erhålla
en bestämning, utöfver hvad lagen i detta afseende
innehåller, utan att aftalet därigenom upphör att
anses såsom ett legohjonskontrakt. Särskildt betraktas
anställning i sådan befattning, som förutsätter
intellektuell begåfning eller särskilda studier, i
sig innebära, att husbonden afstått från att använda
legohjonet i gröfre sysselsättningar. Vidtgående
begränsningar i förutnämnda afseenden närma
likväl aftalet till vanlig tjänstelega. Till
den del, som rättsförhållandet i berörda punkter
lämnas obestämdt, uppstår dock alltid det för
legohjonstjänst karakteristiska förhållandet
af under- och öfverordnad i kontrahenternas
rättsställning. Till följd häraf är det åter äfven
förklarligt, att i svensk lag förordnats, att
legohjonsstadgans föreskrifter i tillämpliga delar
skola lända till efterrättelse för rättsförhållandet
mellan näringsidkare samt handelsbetjänt eller
arbetare (k. förordn. 18 juni 1864 § 15 mom. 3,
§ 17 mom. 4). Beträffande legohjons underhåll är sedan
gammalt förutsatt, att detta må kunna utgå annorledes
än in natura. Legohjonet behöfver ej bo tillsammans
med husbonden eller ens å hans egor samt kan i stället
för mat och dryck vid husbondens bord af honom bekomma
s. k. kostpenningar eller stat. Legohjonstjänst
åtages jämväl för helt andra tider än de lagbestämda
och särskildt för vida kortare perioder, nämligen
för månad eller t. o. m. vecka. I synnerhet vid
dessa slags kontrakt, men äfven eljest försummas i
lagen föreskrifna formaliteter. Legohjonet lämnar
ej orlofssedel och husbonden ej städjepenning. –
Där dylika afvikelser från lagens stadganden
föreligga, har rådt osäkerhet, huruvida ett
verkligt legohjonsförhållande förefunnits. I
praxis synes man ej mera vara sinnad att betrakta
orlofssedelns företeende och öfverlämnande vid
aftalets ingående som nödvändiga förutsättningar
för ett legohjonsförhållandes upprättande, hvaremot
mera vikt hittills blifvit lagd på städjepennings
utgifvande och aftalets ingående till nästföljande
eller löpande legostämmas slut. Därförutan förmenas
icke ha uppstått ett rättsförhållande i full enlighet
med 1833 års legostadga. Ogiltigt är dock aftalet
icke. Det är väl icke ett legalt legohjonsförhållande
men ett fritt, hvarpå tillämpas sådana stadganden
rörande det förra, som icke särskildt bero på
legohjonsinstitutets historiska utveckling och de
politirättsliga ändamål, som därvid fullföljts.

Vid legohjonsaftal kunna förutom orlofssedeln eller
det denna ersättande intyget förekomma äfven andra
skriftliga handlingar. Så förutsätter lagen, att
legohjon vid tjänstens tillträdande öfverlämnar
till husbonden intyg från sin förra husbonde om sitt
förhållande i tjänsten under tiden efter orlofssedelns
utfärdande (afskedsbetyg) och vid öfverflyttande från
en församling till annan dessutom för honom företer
prästbevis från den församling, hvarifrån legohjonet
flyttar. Legohjonet eger i sin ordning att vid
aftalets ingående af husbonden fordra intyg
om orlofssedelns mottagande och de legohjonet
tillförsäkrade förmånerna (städjebevis).
I allmänhet sakna dessa stadganden tillämpning, i mån
som de icke återupplifvats i senare författningar;
jfr k. förordn. 23 dec. 1910 ang. kyrkböckers
förande § 32, enligt hvilken husbonde skall tillse,
att inflyttadt legohjon till pastorn aflämnar
utflyttningsbetyg.

Aftal med legohjon förmedlas ofta genom personer
(kommissionärer), som yrkesmässigt bedrifva sådan
slags förmedling. K. kung. 28 nov. 1884 har gjort
utöfningen af sådant yrke beroende af särskildt
tillstånd och därjämte fordrat nedsättning af
viss säkerhet för aftalens uppfyllande gent emot
legohjonen, såframt detta tillstånd omfattar rätt att
aftala om anställning å annan utrikes ort än Norge.

Legohjonet kan ej ensidigt frånträda aftalet i annat
fall än att husbonden uppenbarligen brister i
fullgörandet af sina förpliktelser mot detsamma
(Legostadgan §§ 6, 9). Tager legohjon i krigstid
värfning, befrias det emellertid från tjänsten
(§ 50). Vid flyttning på öflig tid har legohjon
lagligt anspråk på uppskof med sin inställelse
i tjänsten, nämligen på landet under 7 och i
staden under 4 dagar. Håller det sig åter eljest
från tjänsten, eger husbonde att låta hämta eller
återtaga det. Utom hämtningspåföljden ådrager sig
legohjon genom kontraktsbrott viss rättsförlust,
delvis under form af böter, och olika, allteftersom
husbonden begagnar eller icke begagnar sin rätt
att låta hämta eller återtaga det. – Husbonde kan
åter mot utgifvande af ersättning för hela legotiden
när som helst skilja sig från legohjonet, hvarjämte
han utan sådan uppoffring kan häfva kontraktet, då
i legohjonets person därtill yppar sig laga skäl
(§§ 10, 15, 16, 45 och 52). Dessutom verkställes
äfven under annan förutsättning afdrag på den
återstående tidens underhåll, för hvad legohjonet
kan bekomma på ny plats under samma tid, och tjäna
vissa omständigheter i husbondens person härutöfver
till lindring i hans ersättningsskyldighet: iråkadt
armod, dödsfall samt fast egendoms försäljning eller
afstående till konkurs (§§ 5, 6, 47 och 48). –
Då kontrahent under ofvan angifna omständigheter
önskar att i förtid träda från kontraktet, har han,
för det fall att medkontrahenten icke i allo fogar sig
efter hans vilja, att vidtaga särskilda åtgärder. I
denna händelse skall nämligen rättsförhållandets
upplösning ytterst ske under medverkan af laga
myndighet, dock så att exekutiv myndighet i första
hand må kunna anlitas (vräkning på husbondes begäran,
entledigande på legohjonets). Vid nämnda föreskrifters
åsidosättande inträda de påföljder, som äro stadgade
för ett obefogadt häfvande af kontraktet.

Parternas viktigaste rättigheter i öfrigt
äro husbondens rätt till legohjonets arbete
och legohjonets till underhåll och lön af
husbonden. Utöfver hvad därom ofvan blifvit sagdt,
må följande framhållas. Husbonde kan sätta annan i
sitt ställe till förman för legohjonet. Legohjon
är skyldigt att ansvara för den skada, som det
förorsakar husbonde, och att redovisa, hvad denne
anförtrott detsamma. För fordran, som husbonde
sålunda förvärfvar, kan han verkställa afdrag å
lönen och åtnjuter retentionsrätt till legohjons
saker. Afkortning å lönen eger äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free