Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legoaftal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rum, då legohjon försummar sin tjänst. Men däremot
lider legohjon ej någon minskning i sin rätt till
ersättning, om det genom sjukdom blir hindradt att
förrätta sitt arbete (infördt med 1734 års lag). Hvad
legohjonet bekommer utöfver kost och bostad, faller
under beteckningen lön. I fråga om denna har funnits
en mängd bestämmelser, scm gått ut på att stadga
dels ett maximibelopp, som ej finge öfverskridas
(öfvergifvet med 1805 års legostadga), dels ock de
värdeören, i hvilka den finge utgå (öfvergifvet med
1833 års legostadga). Numera ega kontrahenterna
full frihet vid bestämmandet af lönens storlek
och beskaffenhet. Kan öfverenskommelse om lön ej
bevisligen styrkas, utgår den till det belopp, som
är vanligt i orten. I allt fall svarar husbonden
för legohjonets personella utskylder cch bör äfven
bekosta legohjonets flyttning till sig, det förra,
då ej annat öfverenskommits, med rätt till utläggets
afkortande på lönen och det senare utan sådan
befogenhet. I motsats till underhållet utbetalas lönen
först vid legotidens slut. På förskott och slutlig
likvid bör husbonden lämpligen taga kvitto. Till sin
säkerhet åtnjuter legohjonet vid husbondens konkurs
för sista årets lön förmånsrätt i konkursboet. –
Förutom dessa egentligen ekonomiska rättsverkningar
medför legohjonsförhållandet äfven andra af en mera
etisk beskaffenhet. Till någon del bidrager härtill
det samboende, hvartill rättsförhållandet enligt regel
ger anledning. Men starkast har dock härvidlag verkat
det underordnade förhållande, hvari legohjonet på
grund af tjänsteprestationernas obestämdhet träder i
förhållande till husbonden. Därför äro ifrågavarande
bestämmelser jämväl mestadels gifna utan villkor
af samboende. Deras allmänna karaktär består däri,
att det ålagts husbonden en särskild skyldighet
till vårdnad om legohjonets person, hvaremot
legohjonet dels förpliktats och dels antagits skola
med särskildt intresse omfatta husbondens rätt och
rätta sig efter hans vilja. Sitt starkaste uttryck
får husbondens ofvannämnda vårdnadsskyldighet i
åläggandet för honom att för all framtid draga försorg
om legohjon, som senast från sitt 30:e år tjänat honom
alltintill sin ålderdom (först föreskrifvet i 1723 års
legostadga). Men därjämte är särskildt ansvar stadgadt
för husbonde, som obehörigen missbrukar sin myndighet
öfver legohjonet, t. ex. om han nödgar eller lockar
legohjon till deltagande i främmande trosbekännares
andaktsöfningar (k. förordn. 16 nov. 1869)
eller förleder det till otukt (Straffl. kap. 18
§ 12). Anstiftan till brott anses jämväl städse ha egt
rum under försvårande omständighet, då anstiftaren
stått i förhållande af husbonde till den, som
utfört brottet (Straffl. kap. 3 § 2). Ja, legohjons
förbrytelse kan i vissa fall räknas husbonde till
last, oaktadt han ej haft mera än vetskap därom. Så
sker nämligen, då tjänare med kost och bostad hos
husbonden (husfolk) begå förseelser mot förordningarna
om brännvinsförsäljning, brännvinstillverkning samt
försäljning af vin och öl. – Legohjonets etiska
förpliktelser framträda bl. a. i de straffrättsliga
stadganden, som svårare anse brott af legohjon mot
husbondes person (Straffl. kap. 14, §§ 35, 36, 37,
och kap. 16 § 12) eller egendom, tillhörig honom
eller någon hans gäst (Straffl. kap. 20, § 3 mom. 1),
samt ålägga honom att tåla näpst från husbondens
sida (se Husaga). För husfolk och dem, som eljest
bestrida husbondens
eller hans familjs personliga uppassning, gäller
såsom allmän regel, att de ej ega att vittna i sak,
hvari husbonden är part (Rättegångsb. kap. 17 § 7). I
rättspraxis tillämpas detsamma härutöfver på hvarje
städslad tjänare. I sin allmänna rättsställning
lider legohjon genom rättsförhållandet numera ej
någon egentlig minskning. Det är dock stadgadt,
att legohjon ej må annanstädes än hos husbonden
förvara sådana sina tillhörigheter, som det
använder till dagligt bruk (Legost. § 17), samt
att ingen må inlåta sig i köpslagan med legohjon,
innan han förvissat sig, att det verkligen
eger rätt att försälja (Handelsb. kap. 1,
§ 8). Tjänstedräng får ej heller af husbonden brukas
såsom rättegångsfullmäktig (Rättegångsb. kap. 15
§ 15).
A. W.
Legokontrakt. 1. Detsamma som legoaftal (se d. o.). –
2. Den öfver aftal om tjänstelega af kontrahenterna
uppsatta skriftliga handlingen. Upprättande af dylik
skriftlig handling är i Sverige stadgadt, dels för det
fall att fattiga föräldrar lämna barn att uppfostras,
födas och klädas mot vissa års legohjonstjänst
(Legost. § 20), dels då näringsidkare antager
handelsbetjänt eller arbetare (k. förordn. 18 juni
1864 § 15) och dels då kommissionär förmedlar aftal
om arbetstagares anställning i annat främmande land
än Norge (k. kung. 28 nov. 1884 § 5).
A. W.
Legostämma, gammal benämning på legotid, eller den
tidslängd, hvarpå legoaftal blifvit ingånget. I denna
betydelse förekommer ordet, omväxlande med giftostämma
och stämmotid, ännu i 1734 års lags bestämmelser
om landbokontraktet för att beteckna de tider,
på hvilka aftal om lega af fast egendom på landet
blifvit ingångna. Jfr Giftostämma och Legoaftal.
A. W.
Legosängsafgift, den dagsersättning för vård och
kost, som erlägges vid de allmänna sjukhusen. Denna
"dagafgift" infördes genom ett cirkulär, utfärdadt
af Serafimerordensgillet 2 mars 1804, och beräknades
till en början efter den kostnad, som mathållningen
betingade å lasaretten. Härmed fortsattes i allmänhet,
till dess att landstingen 1862 öfvertogo lasarettens
ekonomi, då den anordning infördes, att en viss
legosängsafgift bestämdes särskildt för hvarje år inom
de olika lasarettsområdena. Ersättningen uppgöres
numera vanligen efter en graderad skala i enlighet
med patientens fönnögenhetsvillkor och varierande till
beloppet inom de särskilda sjukvårdsdistrikten. Oftast
utgår legosängsafgiften med 50 öre per dag för mindre
bemedlade personer och 1 krona för bemedlade, när
patienten vårdas i allmän sal. I halfenskildt eller
enskildt rum brukar afgiften utgå med 2–3 kronor,
i vissa län något mera. Legosängsafgifterna
uppgingo år 1908 till 1,552,989 kr.
R. W.
Legotagare. Se Legoaftal.
Legotrupp, krigsv., kallas hvarje trupp, som mot
vissa öfverenskomna förmåner tager tjänst hos en
främmande makt. Grekiska legotrupper tjänade redan
i den aflägsna forntiden hos asiatiska och egyptiska
härskare. Kartagos krigsmakt utgjordes till största
delen af legotrupper, och då romerska riket skred
mot sin undergång, tog det af germaner och andra
folk bildade legotrupper i sin tjänst. De italienske
condottieri voro de mest utpräglade legotrupper,
och vid nyare tidens ingång tjänade schweiziska och
tyska landsknektar såsom legotrupper hos främmande
härskare. Sedermera ha de endast sällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
