- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
75-76

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lehmann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

75

Lehr-Leibl

76

L. sökte skingra sitt lynnes svårmod. Mästerligt
naturlig. ton och behagfullt flytande versifikation
stodo honom till buds. Prästerskapets ofördragsamhet
under detta tidehvarf af religionskrig nödgade L. att
i en pilgrimsfärd till Rom söka förlåtelse för att han
sjungit om sin kärlek till vinet och cidern. För att
ytterligare försona sin ungdoms dårskaper skref han på
ålderdomen 32 Noéls (visor om julen och Jesusbarnet;
utg. af Gaste, 1862), som äro tunga och sökta i
formen. Af vaude-vireraas l:a uppl. (omkr. 1570)
har man intet exemplar i behåll. Flera uppl. ha
sedan följt, i synnerhet under 1800-talet. Jfr
A. Gaste, "Les vaux de Vire de Jean Le Houx" (1875),
"Olivier Bassclin et le Vau de vire" (1887), och
Joh. Steenstrup, "Rejse-minder fra vaudevillens hjem"
(i "Nordisk tidskr.", 1882), och "Fra fortid og nutid"
(1892). (J. M.)

Lehr [ler], Paul Ernest, fransk rättslärd, f. 1835,
advokat 1856, professor i Lausanne 1870-84,
har i synnerhet egnat sig åt den jämförande
rätts-forskningen på den moderna rättens område
och äfven verksamt deltagit i utarbetandet af den
schweiziska obligationsrätten af 1881. Likaså har
L. lifligt deltagit i Institut de droit international
och blef 1892 dess generalsekreterare. Bland hans
juridiska arbeten märkas, utom den under medverkan af
bl. a. juris doktor E. Eschelsson utgifna "Elements de
droit civil scandinave" (1901), följande: Elements de
droil civil germanique (1875), Elements de droit civil
russe (1877, 1888), Elements de droit civil espagnol
(1880, 1890), Elements de droit civil anglais (1888),
m. fi. Därjämte har L. öfversatt till franska en del
främmande civillagar. L. var äfven en tid, innan han
flyttade till Schweiz, verksam medlem af den franska
lutherska kyrkans styrelse. Rid.

Lehr [ler], Julius, tysk nationalekonom, f. 1845
i Oberhessen, d. 1895 i München, blef professor
i nationalekonomi 1874 vid tekniska högskolan i
Karlsruhe och 1885 vid Münchens universitet. L. som
sysselsatte sig med bl. a. skogshushållningsfrågor,
egnade lifligt intresse åt den teoretiska
nationalekonomien och sökte i värdeläran inta en
medlande ståndpunkt mellan den s. k. österrikiska
och den klassiska skolan. Hans förnämsta arbete
är läroboken Grundbegriffe und grundlagen der
volkswirtschaft (1893; 2:a uppl. 1905 under titeln
Grundbegriffe der nationalökonomie]. Ett komplement
till detta utgöres af Produktion und konsumtion in
der volkswirtschaft (utg. postumt och full-bordadt
af K. Frankenstein 1895). E. H. T.

Lehrs [lérs], Karl, tysk filolog, f. 1802 i
Kö-nigsberg, d. där 1878 som ord. professor vid
universitetet. Af L:s arbeten må nämnas endast det för
den homeriska kritiken epokgörande De Ari-starchi
studiis homericis (1833; 3:e uppl. af Lud-wich
1882) samt Q. Horatius Flaccus mit vorzugs-weiser
riicksicht auf die unechten stellen und ge-dichte
(1869) och Populäre aufsätze aus dem alter-thum (1856;
2:a uppl. 1875). Efter hans död utgåfvos Kleine
schriften 1902 och Briefe 1901. Biogr, af Kammer
(1879) och Jung (1880). H. A.*

Lehrs [lers], Max, konstförfattare, f. 1855 i Berlin,
var i sin ungdom anställd i bok- och konsthandel, blef
1880 bibliotekarie vid SchLesiska museet i Breslau,
anställdes 1883 vid kopparstickssamlingen i Dresden,
blef dennas direktör 1896 och, efter att 1886 ha
blifvit filos, doktor och 1895 professor, 1904

direktör för kopparstickskabinettet vid Berlins
museer och fick 1908 motsvarande plats vid
kopparstickskabinettet i Dresden. L., som är en
af de mest ansedde samtida kopparstickskännarna,
har ut-gifvit flera kataloger och specialstudier,
bland dem Der meister mit den bandrollen (1886),
Der meistcr des Amsterdamer kabinettes (1894),
Geschichte und krit. kalalog des deutschen,
niederländ. und franzö-sischen kupferstichs im
15. jahrh. (2 bd, 1906) samt äfven arbeten
om Böcklin (1897) och Thoma (1900). _
G-g N.

Lehrte [ler-], stad i preussiska
reg.-omr. Liine-burg (Hannover), 16 km ö. om
Hannover. 7,904 inv. (1905). Tillverkning af
gödselmedel, cement, socker, choklad m. m.
J. F. N.

Le^tlmäki, finsk kapellförsamling, af Alajärvi socken
i Lappo kontrakt, Vasa län, Finland, är bestämd att
framdeles bilda egen kyrkoherdelägenhet. Kapellet
omfattar 306 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,296
personer (1909). A. G. F.

Le^toniemi, mekanisk verkstad invid Varkaus,
Jorois socken, Savolaks, Finland, grundades 1885
och eges sedan 1902 af frih. K. Wrede (firma L. &
Taipale fabriker). I förening därmed stå ett
skeppsvarf, gjuteri och rullslip. Tillverkning
af ångbåtar med ångmaskiner och ångpannor
för den inhemska och ryska marknaden till
ett årligt värde af 400,000 mark. Arbetarnas
antal 150-250. Firman eger jämväl Taipale i
närheten belägna såg, torrdocka och mjölkvarn.
T. C.

Lehua, en af H a w a i i - ö a r n a (se d. o.).

Leibl [lajbl], Wilhelm, tysk målare, f. 1844 i
Köln, d. 1900 i Wiirzburg, var smed i sin tidiga
ungdom, kom 1863 till München och började sina
konststudier för Piloty och Ramberg, utställde
porträtt och ateljéscener (Kritikern 1868), begaf
sig - sedan han på en utställning i München 1869
sett Courbets och andra franska målares arbeten
- nämnda år till Paris, målade där Kokötten,
Den gamla parisiskan m. fl., återvände 1870 vid
krigets utbrott till München, men flyttade snart
till Oberbayern, där han sedan förblef bosatt på
olika platser på landsbygden. Hans område var,
förutom porträtt, typer af det bajerska landtfolket
i dess miljö. Han förde det tyska folklifsmåleriet
från den berättande, anekdotiska karaktär, det
dittills visat, till målerisk uppfattning, ljus- och
luftstudium. Hans figurkarakteristik var intim, djup
och skarp. Fantasi egde han ej, men väl omedelbar,
frisk naturiakttagelse och målerisk styrka. Inom sina
gränser var han mästare, jämte Menzel den främste
tyske realisten bland sin tids målare. Bland hans
arbeten märkas Dacliau-kvinnor, Dachaukvinna med sitt
barn (båda 1875, båda i Berlins nationalgalleri),
Bypolitiker (en grupp tidningsläsande bönder, 1877),
7 kyrkan (tre bondkvinnor, 1882), T ju f skytten
(1886, Nafcionalgalle-riet, Berlin), / småstaden,
l bondstugan (båda i Nya pinakoteket, München), /
köket (1898, Stutt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free