Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leicester ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som historieskrifvare har L. icke utöfvat samma
epokgörande inflytande, som han haft genom sina
filosofiska och matematiska arbeten. Hvad han själf
offentliggjorde var till en god del urkundsamlingar
som Codex juris gentium diplomaticus (1693–1700),
Accessiones historicæ (1698) och Scriptores rerum
brunsvicensium illustrationi inservientes
(1701–11). Hans stora verk Annales imperii occidentalis
brunsvicensis förblef ofulländadt och utgafs först
1843–46 af G. H. Pertz.
Af L:s skrifter utgafs under hans lifstid blott ett
mindre antal särskildt. De flesta voro införda i
en mängd olika tidskrifter eller lärda samfunds
handlingar, och f. ö. efterlämnade L. ett ej
obetydligt antal handskrifter. Efter hans död utgåfvos
tid efter annan sådana förut otryckta afhandlingar
eller bref. En fullständigare samling af L:s arbeten
utgafs 1768 i 7 volymer af L. Dutens. Bland de
sedermera utkomna upplagorna af hans arbeten må nämnas
den af G. H. Pertz (12 bd, 1843–63) föranstaltade. Den
fullständiga upplagan af L:s filosofiska skrifter har
utgifvits i 7 band af C. J. Gerhardt (1875–90). En
uppl. af L:s samtliga skrifter förberedes af
vet. akad. i Berlin och Paris. I Frankrike har en
upplaga blifvit ombesörjd af A. Foucher de Careil
(1860 ff.), och Couturat utgaf 1903 Opuscules et
fragments inédits de L. – L:s lefnad, skrifter och
filosofiska system ha blifvit gjorda till föremål
för ett stort antal arbeten och monografier. Här
må nämnas endast E. Cassirer, "Leibniz’ system in
seinen wissenschaftlichen grundlagen" (1902). L:s
namnteckning meddelas å pl. I till art. Autograf.
(S-e.)
Leicester [le’stə]. 1. Grefskap i mellersta England,
omgifvet af grefsk. Nottingham, Lincoln, Rutland,
Northampton, Warwick och Derby. 2,121 kvkm. 249,361
inv. (1911). L. är ett vågformigt platåland, som
har sin största höjd (Bardon hill, 275 m.) bland
Charwoodhills i n. v. De största floderna äro Soar,
som flyter norrut till Trent, och Thames’ biflod Avon,
som bildar en del af den sydöstra gränsen. Stora
stenkolslager. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel och
jordbruk jämte ganska liflig industri, företrädesvis
strump- och skofabrikation. Den bekanta Stiltonosten
kommer till största delen från L. – 2. Hufvudstad
i nämnda grefskap och sedan 1888 eget grefskap
(county borough), 34,7 kvkm., 227,242 inv. (1911),
ligger vid den segelbara Soar samt flera järnvägar
och kanaler. Det är oregelbundet byggdt, har flera
gamla kyrkor och ålderdomliga byggnader, flera
parker, museum, katolskt seminarium, latinskola,
teknisk skola och konstskola. L. är hufvudorten
för Englands strumpväfveri och drifver f. ö. stor
tillverkning af skor. Det var under namnet Ratæ
coritanorum ett romerskt municipium och har sitt
nuv. namn af Legionis castra eller af Leirceastre
(Leir var det gamla namnet på Soar). På huset
Lancasters tid var det nu nästan alldeles försvunna
slottet ofta kungligt residens. Strax utanför
staden ligga ruiner af klostret S:t Mary Pré
l. de Pratis, där kardinal Wolsoy dog 1530.
1–2. (J. F. N.)
Leicester [lersto], earl af, engelsk adelstitel, som
burits af bl. a. Simon af Mön t f ort (se Montfort),
Robert Dudley (se D u d-ley 4), T h. W. Co k e
(se d. o.) samt medlemmar af släkterna Sidney och
Townshend (se d. o.).
Leicesterfåret [le’stə-], engelsk fårras, bestående
af tre underraser: the forest sheep, som är hornlöst
och har hvitt eller grått ansikte och ben af samma
färg, den gamla Leicesterrasen, som är stor och
grofullig, samt den förädlade Leicesterrasen,
som är bildad af den gamla typen genom Bakewell
of Dishley, efter hvilken det ock kallas Dishley
Leicester l. Dishleyfåret. Under förra hälften af
1800-talet fick rasen mycket stor spridning, och i
de flesta engelska fårraser ingöts mer eller mindre
Dishleyblod. Det förädlade Leicesterfåret (se pl. II
till art. Fårsläktet) är långulligt, saknar horn och
har hvitt hufvud och hvita ben. I Sverige har rasen
användts för korsningsändamål. En direkt afläggare
från Dishleyfåret är Border Leicesterrasen i de
skotska lågländerna.
H. F.
Leich [la’jch], fnhty. (eg. spelad melodi, af
got. laiks, dans), benämning på från den forngermanska
tiden härstammande sånger, som föredrogos af kören
och åtföljdes af rörelser. Formen fortlefde i tyska
medeltidsdikter, karakteriserade af strofer, som
voro sinsemellan olika byggda. Orsaken till denna
strofernas växling var, att dikten noga underordnade
sig under melodien och följde dennas olika delar. En
leich var således genomkomponerad, i motsats till den
strofiskt likformiga visan (lied). Leiche påverkades
af den latinska kyrkosångens sekvenser och voro
dels af religiöst innehåll, dels världsliga pris- och
klagosånger eller kärlekslyrik. Under 1300-talet kom
denna diktform ur bruk. Se Lachmann, "Über die leiche
der deutschen dichter des 12. und 13. jahrh." (i
"Kleinere schriften", I, 1876) och "Reinmar von
Zweters gedichte", utg. af Roethe (1887).
Leichhardt [la’jch-], Friedrich Wilhelm Ludwig,
tysk upptäcktsresande, f. 1813 i Preussen, for 1841
till Australien, där han med Sydney som utgångspunkt
företog under de båda följande åren flera mindre resor
i landets östra del och 1844–45 med ringa medel och
få följeslagare en större resa från Moretonviken i
närheten af Brisbane genom det nuv. Queensland och
södra delen af halfön York till Port Essington i
Nord-Australien, hvilken resa han beskref i Journal
of an overland expedition in Australia from Moreton
bay to Port Essington (1847). I dec. 1847 började
han en ny upptäcktsfärd, som skulle gå tvärs öfver
kontinenten fr. ö. till v., men 3 april 1848 upphörde
alla underrättelser från honom, och ehuru flera
expeditioner utsändes, har hans och hans följeslagares
öde förblifvit okändt.
Wbg.
Leichlingen [la’jch-], kommun i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), vid
Wupper, består af flera till en kommun förenade
orter. 6,558 inv. (1905). Mångsidig industri.
J. F. N.
Leið, isl., tingssammankomst, som årligen vid slutet
af hösten hölls i hvart och ett af det gamla Islands
tingslag. Se Gode, sp. 1384.
Leiðarhólmur, gård på Island, i Dalasýsla, på
västlandet, bekant genom de beslut, som 23 bönder
från väst- och nordlandet sommaren 1517 där fattade
i syfte att bryta hierarkiens makt och särskildt söka
hejda den alltjämt fortgående öfvergången af jordagods
från världslig egendom till kyrkoegendom. De vunno
emellertid icke tillslutning af landets öfriga bönder,
och biskoparna lyckades undanröja hufvudmännen för
företaget, hvilket likväl är märkligt som ett förebud
till reformationen.
C. R.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
