- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
127-128

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lek ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

127 Leksand 128

houten på ryggen (han hade rörliga ben, som
numera äro borta). Läderbollar fyllda med tagel, halm
o. a. förekomma; stundom äro bollarna af porslin
eller papyrus. Så länge föreställningen, att den
aflidne förde ett slags lif i graf ven, ännu var stark,
d. v. s. i hela forntiden och t. o. m. senare, gaf
föräldrakärleken sina älsklingar med i grafven det
käraste dessa egt i lifvet. Både från greker och
romare ha på det sättet bevarats många föremål, som
tjänat till leksaker. Äfven på bildliga framställningar
förekomma dylika. Så finnas skallror (lat. crepundia),
dockor, ofta med rörliga leder, ledda af dolda
trådar (grek. neuro′spasta; fig. 1), små sablar,
miniatyryxor, leksaksämbar, djur m. m. I västra
Schweiz’ pålbyggnader ha påträffats skallror af ben
och af brons; tärningar ha uppgräfts i La Tène
m. fl. ställen. Äfven under medeltiden samt därpå
närmast följande århundraden användes många
leksaker (jfr fig. 2 o. 3).

Fig. 3. Kök i ofvan (fig. 2) nämnda dockskåp.

I Nordiska museet finnes
en vacker samling af sådana, använda i Sverige
(jfr fig. 4-7).

Fig. 4. Fig. 5. Fig. 6. Fig. 7.
Dockor i Nordiska museet: fig. 4 o. 5 från 1770-talet, fig. 6 från 1820-talet, fig. 7 från 1860-talet.

I nyaste tider ha de nått en
fulländning, som stundom gör dem till riktiga konstverk
eller små mekaniska mästerstycken. Dockor,
som ej blott röra på ögon och lemmar, utan
äfven gå och tala (numera med fonograf), som äro
utstyrda med hela hemgifter af de finaste öfver- och
underplagg, snattrande och flygande ankor,
klättrande björnar, dockpalats, ångbåtar, järnvägståg,
flygmaskiner och en oändlig massa andra fylla
leksaksbutikerna (i Stockholm öfver 40, förutom
sådana affärer, där dylikt är bisak) och hithörande
afdelningar i Nordiska kompaniet och andra större
”varuhus”. Under sådana förhållanden måste
leksaksindustrien vara ganska stor i de flesta mera
civiliserade länder. Tyskland och Frankrike äro
föregångsländerna. Äfven Nord-Amerikas förenta
stater producera leksaker (särskildt de rörliga
plyschdjuren), och från Japan ha på senare tider utförts
billiga och nätta leksaker. I Tyskland var det en
gång Nürnberg, som gick i spetsen för tillverkningen.
Redan på 1300-talet torde där ha förfärdigats dockor
af bränd lera. konstfärdiga dockor och dockhus.
Därifrån spred sig fabrikationen, i synnerhet af
träsaker, till Thüringen och andra landsdelar. Kring
de türingska städerna Sonneberg och Neustadt
bedrifves leksakstillverkning som husslöjd på ett
område med 5 mils omkrets. I hela världen finnas tyska
leksaker. På Nikobaröarna hade infödingarna en
gång upphöjt dylika till husgudar. Arbetsmetoderna
äro oftast föga invecklade; med svarfstolen kommer
man lång väg; såg, borr, snidjärn och skärbänk göra
resten. Från Tyskland exporterades 1909 leksaker
för 7,624,600 mark, hvaraf, enligt tysk officiell
statistik, till Sverige för 690,000 mark, sålunda för
mera än Sveriges hela fabrikation. Där tillverkades
nämligen 1909 på 12 fabriker – främst bland dem
Gemla (se d. o.) – med 229 arbetare leksaker till
ett värde af 310,694 kr., hvartill kommer det, som
tillverkas i slöjdskolor o. d., och exporterades för
96,428 kr. Litt. bl. a.: H. R. d’Allemagne,
”Histoire des jouets” (1902), L Claretie, ”Les jouets;
histoire, fabrication” (1893), Joest, ”Allerlei spielzeug”
(i ”Internationales archiv für ethnographie”,
s. å.), R. Forrer, ”Reallexikon der prähistorischen,
klass. und frühchristl. alterthü##er” (1907), och F.
N. Jackson, ”Toys of other days” (1908).
J. C.

Leksand. 1. Kontrakt i Västerås stift, består af
de fem pastoraten Leksand med Djura kapell;
Siljansnäs; Gagnef med Mockfjärds kapell; Ål; Bjursås.
1,955 kvkm. 27,357 inv. (1910). – 2. Socken
i Kopparbergs län, Leksands tingslag. 9,959 inv.
(1910). Arealen af L. med Djura kapell torde vara
något öfver 1,000 kvkm. L. bildar med Djura
kapell ett regalt pastorat i Västerås stift, Leksands
kontrakt. Socknen, som ligger på Siljans södra sida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free