- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
131-132

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lekvattnets kapell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

131

Lekvattnets kapell-Leloir

Lekvattnets kapell, i Värmlands län, Fryksdals
härad, tillhör Fryksände, Karlstads stift, Fryksdals
kontrakt. 19,552’har. 753 inv. (1910).

Lekve. 1. En d re L., norsk ingenjör, f. 1833 i Ulvik
(Hardanger), d. 10 febr. 1882 i Helsingfors, var son
till en fattig bonde, genomgick underofficersskolan i
Bergen och väckte där uppmärksamhet genom sin begå
f ning. Med priva* understöd studerade han 1856-59
vid polytekniska skolan i Hannover, hvarifrån han
tog en utmärkt afgångsexamen. Redan dessförinnan
hade han anställts som professor i byggnadsfacket
vid Tekniska högskolan i Helsingfors, där han
vann stort anseende som praktisk ingenjör och
lärare i ingcnjörsvetecskap. - 2. Thorbjörn L.,
den föregåendes broder, ingenjör, f. 20 nov. 1845
i Nevik, d. 20 dec. 1897. Efter studier vid
högskolorna i Helsingfors 1863-66 och Zürich
1866 -69 samt praktik vid järnvägsanläggningar i
Österrike samt vid Smaalcnsbanan blef han 1877
öfver-lärare i byggnadsfacket vid Kristianias
tekniska skola, där han utförde ett fruktbringande
reformarbete, sedan 1880 som medlem af den tekniska
undervisningskommitté, hvilken bl. a. planlade
den senare tekniska högskolan (i Trondhjem). 1891
blef han chef för arbetsdepartementets tekniska
revision, där hans medverkan fick grundläggande
betydelse. L. var bland de förste, som togo
till orda för en järnväg mellan Kristiania och
Bergen, samt deltog personligen i de förberedande
arbetena. Sedan det 1894 be-slutits, att banan
skulle byggas, blef han dess förste öfveringenjör
och ledde dess planläggning och byggande. Norska
Ingeniör- og arkitektforeningen reste 1908 till hans
minne en bautasten vid hög-fjällsstationcn Finse.
l o. 2. K- V. II.

Lekåsa, socken i Skaraborgs län, Barne härad. 2,260
har. 518 inv (1910). L. bildar med Barne-Åsaka,
Fåglum, Kyrkas och Essunga ett konsist. pastorat i
Skara stift, Vånga kontrakt.

Leland |Vl<)nd], Charles Godfrey, amerikansk
författare, f. 1821 i Philadelphia, d. l SOS,
studerade i Tyskland och Frankrike, vistades sedan
dels i Amerika, dels i England och Italien, vardt känd
för sina groteska Plans Breitmann’s ballads (1871;
flera uppl.), en samling h"gst tokroliga dikter på
pennsylvanisk tysk-engelsk munart. L. författade
äfven flera arbeten om zigenarna, The gipsies (1882),
öfversatte Heine, behandlade sägen-motiv från skilda
håll och utgaf äfven 2 bd Me-moirs 1893.

Leland Stanford junior university [le’lond stärn-fod
jö;nio juniv§’siti]. Se Stanford university.

Le’leger (grek. Aéfoysc;), ett förhistoriskt folk,
hvilket hos de gamle författarna omtalas vid sidan
af pelasger och kårer som inbyggare i en stor del af
de länder såväl i Europa som i Mindre Asien, hvilka
sedermera beboddes af grekerna. Lelegisk befolkning
omnämnes företrädesvis i de forngrckiska landskapen
Akarnanien, Etolien, Lokris, Fokis, Beotien, Lakonicn,
Elis, Messcnien, på Mindre Asiens kuster, äfvensom
på Kreta, Etibea och Arkipelagens öar. Om detta
gåtlika folks härkomst rådde ovisshet redan under
den klassiska forntiden. A. M. A.

Leleux [bio"). 1. Pierre Adolphe L., fransk målare,
f. 1812 i Paris, d. 1891, förtjänade i sin iiTiQ-rlom
sitt uppehälle som litoeraf och ilin^n-tör, blef
sedan målare. Företrädesvis framställde

han genrebilder med ämnen från Normandie och Spanien,
men allra helst från Bretagne. Till hans bästa
arbeten höra Bröllop i Bretagne (1864; i Luxembourg),
Begrafning i Bretagne, Hofslagaren, Marknadsdag i
Finistére, Tvälterskor i Berri (1878) m. fi. L. målade
äfven gripande scener från februarirevolutionen. -
2. A r m an d H u be r t L., den föregåendes broder,
fransk målare, f. 1818 i Paris, d. 1885, var lärjunge
af Ingres, med hvilken han 1834 reste till Rom,
där han stannade i 2 år. Han målade helst slutna
rum med spel af ljus och halfdunkel, och i dessa
rum insatte han sina figurer flyktigt och lätt,
men säkert och karakteristiskt. Han började med
landtliga scener från Schwarz-wald och Tyrolcn, gick
därpå öfver till Spanien, Schweiz och småfolkets
lif i Paris, hvarefter han på 1860-talet vände sig
till det italienska kloster-lifvct, såsom i Det
inre af apoteket i ett kapucin-kloster i Rom (1863;
i Luxembourg), Kök i ett fran-ciskankloster (1864)
m. fi. l o. 2. (G-g N.)

Le’lewel, J a c h y m, polsk historiker, f. 1786 i
Warschau, d. 1861 i Paris, blef 1815 professor i
historia vid Vilnas universitet, där han började
utge den litterära veckotidskriften "Tygodnik
Wilen-ski". Efter en framgångsrik akademisk
verksamhet afsattes L. 1824 från professuren,
då de politiska förföljelserna mot de polske
studenterna i Litauen, däribland Mickiewicz,
begynte. Vid 1830 års revolution i Warschau blef
L. medlem af den provisoriska regeringen och skötte
kultusmini-steriet. Han utvandrade sedan till Paris,
där han för politiskt skrift-ställeri dömdes till
utvisning (1833). Under stor ekonomisk nöd vistades
han sedan i BruxelLcs; först 1861 fick han tillstånd
att återvända till Frankrike, men dog på vägen och
begrofs på Mont-martre. Sitt banbrytande, mycket
produktiva historiska författarskap, byggdt på
kritiska källforskningar, begynte han 1831 med en
jämförande studie om Polen och Spanien i 16:e-18:e
årh.: Ilisloryczna parallela Fliszpanii z Polska,
w wieku XVI-XVIII. Hans märkligaste arbeten
äro Biblingrafcznych kxiaf/ dvoje (1823-26),
en värdefull skrift om polska inkunabler och
sällsynta böcker, Numismaliqiie du moyen äge (1835),
Élurles numismaliques et archéo-logiques (1840),
Considérations sur Velat polilique de Vancienne
Pologne et sur Vhistoire de son penple (1844),
Géograpliie du moyen-åge (5 dlr, 1850-57) och Polska,
dzieje i rzeczy jej (1851 - 64; många uppl.), en
historia öfver Polen, hvarpå han började arbeta
redan 1829. Om L:s vetenskapliga verksamhet se en
studie af Korzon i "Kwartal-nik historyczny" 1897.
A-d J.

Leloir [lolwär], franska målare. 1. J e a n B a
p-tiste A u guste L., f. 1809 i Paris, d. 1892,
utförde religiösa väirgmålninrrar i kyrkor (i
S. Severin i Paris m. fl.) och äfven stafflitaflor:
Nattvarden, De risa och farit ska jungfrurna, Hnmerns
sjungande, Kristus i katakomberna, Jeanne d’Arc i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free