Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lekvattnets kapell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Lema-Leman
136
lemmarna djuren framåt, de främre balansera, tjäna
till klättring, gripande e. d. Hos flertalet fiskar
äro lemmarna i regel blott balanseringsorgan;
framdrif-ningen sker genom vertikalt ställda
stjärtfenor, modifierade förlängningar af ryggraden,
liksom grip-svansarna hos vissa djur. Äfven
hvaldjuren, hos hvilka främre lemmen är en otymplig
fena och den bakre blott i rudiment finnes inom
huden, drifvas fram med stjärtfena (horisontal och
icke strålig). De flesta fåglarna fortskaffa sig
i luften genom de egendomligt utvecklade främre
lemmarna, hvilkas hudhår blifvit fjädrar; men
gäller det rörelse mot fast mark eller i vatten,
måste de bakre lemmarna användas. - Exemplen
kunde mångfaldigas, men dessa äro tillräckliga
för att visa, huru lemmarnas olika beskaffenhet
står i beroende af djurets hela organisation
och lefnadsförhållanden, och att olikheter i
dem icke uppträda enstaka, utan stå i samband
med typernas allmänna organisationsförhållanden.
G. v. D.* Lema, zool. Se_ Liljebaggar. Le Maire
[lo mar], Jakob, holländsk sjöfarande, f. 1585,
deltog med Will. Corn. Schouten (d. 1625) i en
holländsk sjöexpedition (fartygen "Eendragt" och
"Hoorn") till Söderhafvet, hvarunder de i jan. 1616
upptäckte Statenland och sundet mellan detta och det
egentliga Eldslandct (Lo-Maire-sundet), kringseglad’e
Kap Hoorn och ankommo till Java i okt. s. å. På
återresan därifrån afled L. i dec. 1616. . Lemaire
[lomär], Philippe Joseph Henri,’fransk skulptör,
f 1798, d. 1880, lärjunge af Cartelicr, erhöll 1821
romerska priset och hyllade i sin konst dej klassiska
riktningen. Hans monumentala grupp Arbetare, som hitta
vapen (1827) är uppställd i Tuileriesträdgården. L:s
största verk är Yttersta domen, en till sitt
omfång väldig relief på Madeleinckyrkans gafvelfält
(1836). Han utförde sedan ett par gafvelgrupper för
Isakskyrkan i Petersburg, statyer för Versailles m. m.
G-g N. Le-Maire-sundet floma1^-], hafssund mellan
sydöstra spetsen af Eldslandet och Statenland, 25-30
km. bredt, upptäckt 1616 af Schouten och Le Maire.
J- F. N. Lemaitre [bmätr], Frédérick, fransk
skådespelare, f. 1800 i Havre, d. 1876 i Paris,
vann sin första större framgång som De Germany
i "Trente ans, ou la vie d’un joueur" på
Porte-Saint-Martin-teatern i Paris, 1827. Han
tillhörde sedan den ena bulevard-teatern i
Paris efter den andra och var en kort tid fäst
vid Théåtre francais. Efter 1860 var hans kraft
bruten. L. ådagalade lika ursprunglig snillekraft i
tragiken som i den groteska komiken och vardt framför
andra det romantiska dramats tolkare. V. Hugo och
A. Dumas d. ä. skrefvo roller för "bulevardteaterns
Talma" eller "dramens konung", som L. kallades af
sina landsmän. Bland hans glansroller må, utom den
ofvannämnda, ihågkommas titelrollerna i Robert Macaire
(af hvars tre författare L.
var en), Edmönd Kean, Ruy Bias, ^Don Gésar de Bazan,
Toussaint Louvertnre och Le chiffonnier de Paris. Ett
monument öfver honom restes 1899 i Paris. L:s
Souvenirs utgåfvos 18hO af hans son. Jfr Duval,
"F. L. et son temps" (1876), och Lecomtej "F. L." (2
bd, 1888).
Lemaitre [lemätr], Fr an cois Élie Jule.s, fransk
kritiker och dramatisk författare, f. 1853 i Vennccy,
dep. Loirct, var lyceilärare och akademisk lärare
i skilda städer 1875-84, hvarefter han egnade sig
odeladt åt litterära värf i Paris, blef redaktör
af "Re-vue blcue", teaterkritiker i "Journal des
dé-bats" och dessutom medarbetare i "Le temps". 1895
invaldes L. i Franska akad. L. har ut-gifvit
bl. a. diktsamlingen Les mc d aillons (1880),
de litterära karakteristikerna Les con-temporains
(5 bd, 1886 -95); teaterkritiker (Impressions de the
d-tre, 10 bd, 1888-98, i hvars 9:e del han behandlar
bl. a. Ibsen, Strindberg och Brändes), iro^ niska
eller rörande prosaberättelser (bl. a. den ypperliga
Myrrha, 1891) och dramer, som den psykologiska La
revoltée (1889), den satiriska Le dépufé Leveau (1890,
med anspelning på Boulanger), den rörande Le mariage
blanc (1891), Les rois (1893), komedierna Uåcje
difficile (1895; "Den kritiska åldern", uppf. 1896),
Mamére (1905) och Bertrade (1906) m. fl. 1899 vardt
L. ledare för "La ligue de la patrie franpaise"
och egnade sig åt klcrikala och chauvinistiska
agitationer, för hvilka äfven hans bok Opinions å
répandre (1901) ger uttijck. Théo-ries et impressions
(1903) och Un noiivel élat d’esprit (1904) utveckla
hans samhälleliga åskådningar. Bland arbetena från
tiden efter hans -återgång till vittcrheten märkas En
mar g e des vienx livrés (1905) och en bok om Racine
(1908). Se Doumic, "Essais" (1897), Ernest-Charles,
"La littérature franpaise d’aujourd’hui" (1902),
och Sansot-Orland, "J. L." (1904).
Léman [-ma’], LacL. SeGenévesjön.
Leman, Eufrosyne. Se Abraham so n,
Leman, Filip, advokat, kommunalman, f. 31 aug. 1837
i Göteborg, d. där 4 okt. 1905, son till den från
Holland inflyttade köpmannen Isak L., senare
bankdirektör och en af Göteborgs privatbanks
stiftare. L. blef student i Uppsala 1854,
filos. kand. 1865, filos, doktor 1866 och aflade
hofrättsexamen 1868, hvarefter han s. å. blef
kammarförvant vid Göteborgs drätselverk. 1872
öfvergick han till advokatyrket och inträdde i A,
Philipsons advokataffär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
