Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lenôtre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och vetenskapliga arbeten (bl. a. Marlowes "Faust",
verk af V. Hugo, Silvio Pellico o. a.). Då han vid
1840-talets början insåg, att han ingen framtid hade
vid akademien på det estetiska arbetsfältet, helst
han icke velat söka professur i Lund med den af
honom beundrade Almquist, egnade han sig åt
teologiskt författarskap och utgaf på detta område
Lärobok i allmänna och svenska kyrkohistorien (1843),
Lärobok i dogmhistorien (s. å.), Lärobok i de
theologiska pränotionerna (s. å.), Evangeliernas bok (1857),
Biblisk theologi (1859-62) o. s. v.
K. W-g.
Lenta’ndo 1. Slenta’ndo [-då], it. (jfr Lento), mus.,
småningom långsammare, med aftagande hastighet.
Lentibulariäceae, Lentibulariacéer, bot., växtfamilj
af serien Tubifltrce med zygomorfa blommor, bildade
af ett tvåläppigt foder och en likaledes tvåläppig,
med sporre försedd krona, hvars öfre läpp är kortare
än den nedre. Ståndarna äro 2, med enrummiga
knappar, pistillen l, med plat-tadt två flikigt
märke. Frukten är en enrummig, mångfröig kapsel med
centralt fröfäste. Fröna äro mycket små. Hithörande
växter äro örter, hvilka växa antingen i vatten,
på sumpig mark eller cpi-fytiskt bland mossa. De
sakna ofta rötter. Bladen ha ett mycket olikartadt
utseende och äro ofta försedda med anordningar för
fångande af insekter. I Sverige finnas två släkten:
Pinguiciila och Ulricu-laria (se dessa ord).
O. T. S. (G. L-m.)
Lenticcll, bot. Se B arkpor.
Lentkjines dat., af lens, lins), med., äro
knapp-nålshufvud- till linsstora bruna fläckar
eller små vårtliknande upphöjningar i huden. De
uppträda emellanåt några år efter födelsen, ofta
först vid puberteten eller ännu senare, och tilltaga
småningom i antal. De orsakas likasom fräknar af
pigmcnt-hyportrofi i huden, som i båda fallen beror
på medfödda anlag. Lcntigines försvinna icke under
vintern i motsats till fräknarna, som utvecklas under
inverkan af solljuset och därför hufvudsakligen finnas
på do blottade kroppsdelarna, ansikte och händer,
samt blekna af under den kalla årstiden. L. Mbg.
Lentikulär (lat. lenliculäris, af lens, lins),
geol., linsformig, liknande en lins. Man talar om
lenti-kulär inlagring, lentikulära konkretioner,
rullstenar o. s. v. Se I n l a g r i n g.
E. E.
Lenti’ni, stad uti italienska prov. Siracusa
(Sicilien), nära Lcntinisjön och vid järnvägen
mellan Siracusa och Messina. 17,134 inv. i hela
kommunen (1900). Lentinishn är den största
på Sicilien, men fanns ej i forntiden. Om
sommaren förpestar den trakten med sina osunda
dunstcr. L. är det forna Leontinoi (se d. o.),
som sannolikt låg något s. v. om den nuv. staden.
(J. F. N.)
Lentinus, bot., svampsläkte hörande till
fam. Agaricaceæ. Hatten är kork- eller läderartad,
foten är vanligen excentrisk eller saknas
alldeles. Alla hithörande svampar växa på trädstammar
eller arbetadt virke. Allmännast är L. lepideus,
syllsvamp, järnvägssvamp, med hvitaktig,
fjällig hatt och fot, som växer på träbroar och
järnvässsyllar. Genom svampens inverkan multnar
trävirket, hvarför järnvägssyllarna måste impregneras
med antiseptiska ämnen (se Impregnering 2).
G. L-m.
Lent D [le’ntå], it., mus., långsamt,
nästan lik-betydande med largo.
A. L.»
J. F. N.
polska guv.
Två mycket
J. F. N.
släkt, bland
Le’ntschiza (po. Leczyca], krctsstad i polska
guv. Kalisz, vid B W 9’,783 inv. (1897). Kretsen har
betydande socker- och ylleindustri.
Le’ntschna (po. Leczna), stad i Lublin,
vid Wieprz. 4,041 inv. (1897). besökta marknader.
Le’ntulus, namn på en fornromersk hvars medlemmar
må nämnas 1. Publius C o r-nclius L. Sura, konsul
71 f. Kr., vardt en gång utstött ur senaten, men
sedan åter upptagen i densamma. Han var anhängare af
Catilina och afrättades 63 f. Kr. i Rom jämte några
af dennes vänner. - 2. PubliusCorneliusL. Spin-t
h e r, konsul 57 f. Kr., bidrog att genomdrifva
Ciceros återkallande ur landsflykten, ställde sig 49
f. Kr. på Pompcjus’ sida och dog 48 f. Kr. - 3. L
u-cius Cornelius L. Grus, konsul 49 f. Kr., omkom
med Pompejus i Egypten. l-3. R- Tdh.
Lentulusbrefvet. Se Kristusbilder, sp. 1465.
Lenz [lents], Jakob Michacl Reinhold, tysk
dramatiker, f. 23 jan. 1751 i Sosswcgcn, Livland,
d. 1792 i Moskva, studerade i Dorpat och se-dcimcra
i Köniirsberg, där han påverkades af Herder och
Kant. Han begaf sig sedan till Strass-burg, där
Goethe och han blefvo bekanta. Han förälskade sig i
Friede-rike Brion (se d. o.) och följde 1776 Goethe
till Weimar. På grund af någon taktlöshet mot denne
vardt han emellertid utvisad därifrån och lefde sedan
ett oroligt och olyckligt vand-ringslif, tidvis
omtöcknad till förståndet, i Schweiz, Elsassoch
Ryssland - frän 1781 i Moskva. L:s första större
dikt, hexameterskildringcn Die landplngen (1769), är
bildad efter Klopstock, Thomson m. fl. Gripen af de
nya strömningarna under Horders och Goethcs ledning,
vardt L. en af de djärfväste bland "Sturm-und-drangs"
banerförare. Hans Anmerkungen iiber thea-ter nebsl
angehänglem ubersetzten sliicke Shakespea-res
(1774) är en af riktningens mest karakteristiska
programskrifter, och hans originaldramcr, Der
hof-meisier (s. å.), Der neue Menoza (s. å.) och
Die soldaten (1776), nämndes vid sidan af Goethes
ungdomsverk som de banbrytande. Utom ytterligare
några dramatiska arbeten och utkast (Die freimde
machen den pliiloxophen, s. å., Der engländer,
1777, och Fnndcrmoninm germnnicum, 1819 och 1896,
Die sici-li a nisch e vesper, Dramatischer nachlnss
1896) skref L. en wcrtheriserande brefroman,
Der irnldhruder (tryckt 1797 i "Die hören", ny
uppl. 1F82), ett par berättelser och uppsatser
samt dikter (Gedichle, utg. 1891). 1774 gaf han ut
några öfv. från Plautus. En originell och kraftfull
karakteriseringskonst, genial dramatisk blick och djup
lyrisk begrafning känneteckna L. Den d:kfsamling,
"Die Sesenhcimer liedcr" (se afh. af Schröder 1905,
m. fl.), som Friedcrike Brion bevarade, innehåller
dikter af både Goethe och L., hvilka ej med bestämdhet
kunnat fördela? mellan dem. Okonstnärlig öfverdrift
vanställer likväl en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
