- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
221-222

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Le Poittevin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

221

Le Poittevin-Lepra

922

cialekonomiska området. 1829-54 tillbragte han
sina ferier i skilda europeiska länder och äfven
i Väst-Asien, färdades dels till fots (sammanlagdt
70,000 franska mil), dels annorlunda för att göra
studier inom bergshandtcringen och verkställa sociala
undersökningar. Han utvalde särskilda familjer
och egnade dem en oaflåtlig uppmärksamhet under
l-4 veckor. L. nådde därmed sin höga rangställning
inom den sociala konsumtionsstatistiken och vardt
där den främste representanten för den intensiva
metoden. (Jfr Ivon-sumtionsbudget.) I Les ouwiers
européens (1855, 2:a uppl. 1877-79) framlade han 36
efter denna metod utförda konsumtionsbudgeter med
åtföljande beskrifningar för familjer, befinnande
sig i skilda ekonomiska utvecklingsstadier
från det hälft nomadiska basjkirfolkets vid
Uralbergen (i Perm) till de västeuropeiska
fabriks-och handtverksarbetarnas. Sverige är
företrädt genom en budget för en smedsfamilj
i Dannemora samt några notiser, särskildt om
bcrgsmanna- och hytte-bruksväsendet i Filipstads
bergslag. L. samlade kring sig medarbetare och
lärjungar i den s. k. "sociala fredsskolan". 1856
stiftades La société d’économie sociale, som
fortsatt insamlandet af hushållsbudgeter och
offentliggjort öfver ett hundratal sådana (Les
ouvriers des deux mondes, 1856-1910). Genom sitt
markerade sedligt religiösa kynne han-föres L:s skola
till de kristligt sociala reformrörelserna, och som
sådan hör den hemma inom den katolska kyrkovärlden,
ehuru dess konfessionella karaktär är mindre starkt
utpräglad. (Jfr Kristlig socialism.) L. och hans
lärjungar stå nära den ekonomiska liberalismen, men
undvika det yttcrlig-gående "laissez-faire" och skilja
sig skarpt från den optimism, som varit särskildt
kännetecknande för den ekonomiskt liberala skolan
i Frankrike. Afgjord motståndare till socialismen,
motsatte sig L. statsingripandet utom i vissa
undantagsfall. Vägen till samhällsförhållandenas
förbättring, till "den sociala freden", låg för honom
i åtlydnaden af tio Guds bud, i själf hjälp och i
arbetsgif varnas omsorg om sina arbetare. Synnerlig
vikt lade han vid faderns myndighet inom familjen
- hans familjeideal var "la famille souche",
en mellantyp mellan den patri-arkaliska och den
moderna familjen med ett på faderns fria urval byggdt
fideikommissväsen - samt vid arbetsgifvaren-mästarens
myndighet på arbetsplatsen. L:s skola, till hvilken
räknats bl. a. nationalekonomerna Cl. Jannet
(fransman) och Ch. Périn (belgier), har i allmänna
drag följt sin mästares principer och metod, den
lägger f. ö. tyngdpunkten på den sociala plikten och
den moraliska ansvarigheten. 1872 kompletterades
Société d’économie sociale med Les unions de la
paix sociale, lokala föreningar, som existera rundt
omkring i Frankrike. Med ett ganska stort antal
medlemmar, individuella och korporativa, särskildt
inom, men ock utanför Frankrike, utveckla dessa båda
organisationstyper

en rätt liflig verksamhet och utge sedan 1881 den
halfmånatliga tidskriften "La réforme sociale". Redan
1885 inträffade en schism inom skolan; dissi-dcnterna,
som bröto sig ut, bildade ett nytt sällskap,
hvilket, i likhet med deras pressorgan, bär namnet
La science sociale och som utmärker sig för en mer
utprägladt individualistisk ståndpunkt. Bland L:s
förnämsta arbeten märkas, utom familjemonografierna,
La ré/orme sociale en France (1864; 7:e uppl. 1887),
L’organisation du travail (1870; 7:e uppl. 1906),
L’organisation de la famille (1871), La constitulion
essentielle de 1’humanité (1881; 2:a uppl. 1893). -
Se J. B. M. Vignes, "La science sociale d’apres
les principes de Le Play et de ses continuatours"
(2 bd, 1897). E. H. T.

Le Poittevin [la poattvä’], Ed mön d Modeste Eugene,
fransk målare, f. 1806 i Paris, d. där 1870,
lärjunge af Herscut, målade figur- och marinmotiv
från hafskusten, borgerlig genre, landskap,
porträtt och bataljstycken (ett af de sistnämnda i
Versailles). L. är representerad i flera franska
museer, i South Kensingtonmuseet i London och
i Nya pinakotcket i Miinchcn af en genre Adrian
Brouwer målar en skylt på ett värdsluts (1843).
G-gN.

Le Pollet [lo påla], förstad till Dieppe (se d. o.).

Lepontiska alperna 1. Tessin-alperna, en afdelning
af Västalpernas inre gnejszon i Schweiz, sträcka
sig mellan öfversta Rhönedalen och Ticino-dalcn. Det
är en väldig, vidt utgrenad bergmassa med Alpernas
viktigaste och berömdaste pass, S:t Gotthard (2,114
m.). Den högsta toppen är Monte Leone (3,561 m.) i
partiets västligaste del. J- F. K.

Lepontiska inskrifterna. Se Italiens forn-språk,
sp. 1070.

Lepontiska språket. Se Italiens f o r n-språk,
sp. 1070.

Leporello [-pärä’llå], diminutiv af it. lepre,
hare, Don Juans fege och lustige betjänt i L. da
Pontes och Mozarts opera "Don Juan". L:s~ figur,
som genom den mozartska tonkarakteristiken vuxit till
den oöfverträffadc typen för en basbuffo, leder sina
anor från det spanska lustspelets sedvanliga Gracioso
(se d. o.). L. har blifvit benämningen på handtian
garen åt en förförare.

LepoYidse, zool. Se Härd j ur.

Leporider, zool. Se Kaninen.

Le’ppäkoski, pappersbruk och träsliperi i
Euskeala socken, 20 km. från Sordavala stad,
anlades 1894 invid L. vattenfall och eges numera
af L. fabrikers aktiebolag (aktiekapital l,3
mill. mark). Tillverkningen var 1910 7,000
ton trämassa och 6,500 ton naturbrunt och
färgadt papper, som exporteras till Ryssland,
England och Tyskland. Arbetarnas antal var
omkr. 200. Bruket eger 9,500 har skogsmark.
T. C.

Le’ppävirta. 1. Domsaga under Viborgs hofrätt,
Finland, omfattar 3 tingslag. Landareal 2,473
kvkm., 31,153 inv. (1909). - 2. Socken af
Rauta-lampi härad och Kuopio län. Landareal,
jämte Var-kaus’ bruksförsamling, 1,119 kvkm.;
befolkningen, finsk, 15,659 pers. ("1909, hvaraf
i Varkaus 1,126 pers.). Bägge församlingarna
bilda tillsammans ett impcriellt pastorat
af l:a kl., Kuopio stift och pro-steri.
l o. 2. A. G. F.

Lerpra (grek.), med., betecknade urspr, en grupp
fjällande hudsjukdomar, särskildt psoriasis (lepra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free