- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
239-240

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lerchenborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

239

Lerskäddan-Lesbos

240

skiffer. De särskildt förr allmänt i skolorna använda
gr i ff cl t a flor n a utgöras af lerskiffer. -
Stundom är lorskiffern uppblandad med kolsyrad
kalk, hvilket ger sig till känna därigenom,
att "fräsning" uppstår vid skifferns begjutning
med syra; den får då benämningen märgelskiffer
(Gottland, Skåne). Jfr K a l k l e r s k i f f e r.
E- ^-

Lerskäddan, zool. Se Lerskäddsläktet. Lerskäddsläktet,
Hippoglossoides, zool., ett till flundrefamiljen
hörande fisksläkte, af hvilket ett par arter
förekommer i nordligare delen af Atlanten. Släktet
står på öfvcrgången mellan helgeflundrorna
och hvarsläktot. ögonsidan är vanligen don
högra. Fjällen äro hårtaggade. Tänderna sitta i
en enkel rad på käkarna. I Europa förekommer en
art, lerskäddan, äfven kallad stormun,.jude-piga
ra. m. (H. limandoides Bloch). Den uppträder mer
eller mindre allmänt längs Skandinaviska halföns
västra kuster ända upp till Varangerfjorden och
går äfven in i Sundet samt västligaste delen af
Östersjön, dock ej vid Sveriges kuster. Till färgen
är den på ögonsidan enfärgade gråbrun, men bleknar,
då den upptages ur vattnet. Längden går till omkr. 35
cm. Lektiden inträffar tämligen tidigt på våren. Arten
fiskas tillfälligtvis bland andra flundror, men
är mager och anses till smaken vara den sämsta.
R- L.*

Lerskär. Se ITangöbefästningarna. Lersten,
i Sverige stundom använd benämning för en
af lerboståndsdclar hufvudsakligen bestående
sedimcntär bergart, hvilken är hårdare än lera och
icke visar någon skiffrighct eller klyfbarhct, som
t. ox. lerskiffer gör. Den förekommer inom Skånes
kolförande formation. I Tyskland användes namnet
(Ihnnslein) för att därmed beteckna en art porfyrtuff.
E. E.

Lertrana, zool. Se P i p a r s l ä k t e
t.

Lerum, socken i Älfsborgs län, Vätle
härad. 7,717 har. 2,662 inv. (1910). Annex till
Stora Lundby, Göteborgs stift, Domprosteriets norra
kontrakt.

Lerumsån. Se Göta älf.

Lervaror. Se Lergods.

Lerwick [le’rik], hufvudstad på
Shetlandsöarna, belägen på östra sidan af Mainland vid
Bressaysundet, som bildar en utmärkt hamn. 4,061
inv. (1901). Fiske och sjöfart; strumptillverkning.
(J. F. N.)

Le Sage [la säj], A l a i n René, fransk
romanförfattare och dramaturg, f. 1668 i Bretagne,
d. 1747 i Boulogne, gjorde juridiska studier och blef
advokat, men s’Jkte snart sin hufvudsakliga utkomst
inom skönlitteraturen, där han genom sina förnämsta
arbeten visar sig själfständig och oberoende. Genom
en af sina vänner fick han uppmärksamheten riktad på
spanska litteraturens förtjänster, hvilket föranlät
honom att dels öfvcrsätta, dels bearbeta flera
spanska författares arbeten. En sådan, ehuru mycket
själfständig och fri bearbetning (efter Velez de

Guevaras roman "El diabio cojuelo") är Le diabU
loiteux (1707; "Halte fan", 179S; "Asmodeus,
en ung students äfventyr" etc. 1842 och 1878),
som än i dag läses med intresse. Han skref äfven,
ensam eller i samarbete med andra, en mängd komedier
och farser, bland hvilka främsta rummet intages af
den af honom ensam skrifna komedien Turcaret (1709;
uppf. i Stockholm. 1784), där han med stor talang
afslöjar den tidens finansiella ving-lare. Hans
förnämsta arbete är G il Bias, som utkom succcssive
i 4 delar 1715, 1724, 1735 ("Den namnkunnige Gil
Bias’ af Santillana lefnadshändelser", 1841). Ehuru
det hör till den s. k. picareska romanens genre
1. skälmromanen, som uppstått i Spanien, är det dock
i utförandet fullt själfständigt och originellt. Med
en älskvärd och godmodig realism skildrar han där
äfventyraren Gil Bias’ skiftande öden, som go honom
rikt tillfälle att lägga i dagen sin sunda syn på
de svaga punkterna i den mänskliga karaktären. Han
står sålunda i ett visst sammanhang med La Bruyére,
men skiljer sig från denne därigenom, att han ej
är moralist, utan helt objektivt skildrar godt och
ondt, sådant det ter t>ig hos genomsnittsmänniskor af
olika typer och samhällsställning; och grunddraget
i hans diktarlynne är ej ren satir, utan en därmed
uppblandad humor, som i förening med en ovanligt god,
enkel och naturlig stil skänker detta hans hufvudverk
ett ovanskligt behag. I litteraturhistorien är L. en
märkesman. I högre grad än andra samtida bildar
han öf-vorgången till den på 1700-talet dominerande
sinnesriktningen. Han är den förste, som skrifvit
rent realistiska romaner af någon betydenhet; han blef
vidare en föregångare till Beaumarchais i "Figaro". då
han bröt med den gamla litterära traditionen,
att folk af ringa stånd böra reserveras för simpla
eller futtiga roller. Bcaktansvärdt är äfven hans
inflytande på den humoristiska romanen i England,
sådan den representeras af Fielding och Smollet. L:s
Oeuvres complétes utgåfvos i 12 bd 1828-40. - Litt.:
C. Lintilhac, "Lcsage" (1893; ingår i den stora
monografiserien "Les grands écrivains fran-cais".
P. A. G.

Lesage [lösa j], pseudonym för franske författaren
E. A. D. d e L a s C a s e s.

Les Andelys [läs-ädli]. Se A n d e l y s.

Les beaux esprits se rencontrent [lä bås esprī sə
rãkå’tr], fr., "sköna själar mötas", goda hufvud ha
samma infall.

Lesbier, invånare på ön Lesbos. – Adj. lesbisk.

Lesbisk kärlek, tribadi. Se Tribad.

Lesbonax, från Mytilene, grekisk stoisk filosof i
l:a årh. e. Kr. Hans skrifter ha gått förlorade med
undantag af två tal.

Lesbos (grek. Λέσβος, nygrek. Mitilini,
turk. Midylly), den största och en bland de skönaste
af Egeiska hafvets många öar, ligger ej långt från
den asiatiska kusten, från hvilken den skiljes
genom ett vid pass 12 km. bredt sund. Areal 1,750
kvkm. Omkr. 125,000 inv., till största delen greker. I
s. v. och s. ö. inskära två djupa vikar, Kalloni
och Iera. Hela ön är genomdragen af måttligt höga
bergsträckningar, mellan hvilka utbreda sig rymliga
dalslätter, utmärkta genom synnerlig bördighet på
säd, olja, vin (af en i forntiden högt prisad godhet)
och sydfrukter af många slag. Klimatet är ett bland
de härligaste. Som äldsta inbyggare nämnas pelasger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free