Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Les boutons jaunes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stjärnfors såg och elektriska kraftstation i
Gåsborns socken, jordbruksfastigheter i ofvannämnda
och Nordmarks socknar samt delar af Persbergs
och Långbans grufvor. Taxeringsvärdet å bolagets
egendomar var 1910 1,909,300 kr., hvaraf 739,100 kr. å
verk och inrättningar. Arealen är omkr. 11,000 har,
hvaraf omkr. 100 har åker under eget bruk. Skogarna
vårdas synnerligen väl. Tillverkningen, bestående
af smidt och valsadt stål, järn- och ståltråd,
ståltrådslinor, släggor, spett, borrstål, vagnsaxlar,
järnvägs-, vagns- och andra fjädrar, harffjädrar
och hästräfspinnar m. m., har ett årligt värde
af omkr. 1,6 mill. kr. – Första anläggningen vid
L. privilegierades 1675, då bergsfogden E. Hult
erhöll tillstånd att "uppå dalskogen i villa
ödemarken uppsätta en hammare". 1723 köptes bruket
af brukspatron Nils Pihl, öfvergick 1760 till
J. V. Mullberg och M. D. Morén samt 1766 till den
förre ensam. 1813 köptes det af handelshuset Ekman &
C:o i Göteborg och öfvertogs 1833 af kommerserådet
G. H. Ekman, hvars son G. Ekman sedan 1836 skötte
detsamma och gjorde det genom förbättrade metoder
till en mönsteranstalt. Det nuvarande bolaget
bildades 1866.
Wbg.
Lesjön. Se Le.
Leskien [leskin], August, tysk språkforskare, f. 1840
i Kiel, blef filos. doktor i Göttingen 1867 och
e. o. professor i jämförande språkforskning i Jena
1869 samt är sedan 1870 professor i slaviska språk
vid universitetet i Leipzig. Utom kortare uppsatser
i språkvetenskapliga tidskrifter har L. skrifvit
De ratione quam I. Bekker in restituendo digammo secutus est (1866),
Handbuch der altbulgarischen sprache (1871; 3:e uppl. 1898),
Die declination im slavisch-litauischen und germanischen (1876;
prisbelönt af Jablonowskiska sällskapet i Leipzig) och
Der ablaut der wurzelsilben im litauischen (1884),
Grammatik der altbulgarischen sprache (1909) samt
har jämte K. Brugman utgifvit "Litauische volkslieder
und märchen" (1882). L. var länge medredaktör i
Jagićs "Archiv für slavische philologie". Han är en
framstående lärare och en af samtidens utmärktaste
språkforskare. I den ofvannämnda prisskriften från
1876 uppställde han först satsen, att ljudlagarna
verka undantagslöst, och han kan så tillvida anses
som hufvudman för den s. k. junggrammatiska skolan
inom språkvetenskapen (f. ö. representerad af Brugman,
Paul, Osthoff och de fleste yngre forskare). Tills.
med Brugman har L. uppträdt i striden om konstspråk
(mot esperanto). L. är en af redaktörerna för
den af Ersch och Gruber påbörjade encyklopedien.
Lll.
Leskovac [-vats], stad i Serbien, okrug Vranja,
vid ett tillflöde till Morava och vid järnvägen
Niš–Saloniki. 13,647 inv. (1905). Gymnasium, väfskola,
klädes- och tågfabrikation, betydlig handel med lin
och hampa.
J. F. N.
Les Landes [lä lã’d]. Se Landes.
Lesley [le’ṡli], John Peter, nordamerikansk geolog,
f. 1819, d. 1903, känd förnämligast genom arbeten
på geoteknikens och geomorfologiens områden och
för undersökningar öfver stenkolsförekomster
i östra Förenta staterna. L. var chef för
Pennsylvanias geologiska undersökning 1874–95.
A. G–n.
Leslie [le’ṡli], fabriksstad i skotska grefsk. Fife vid öfre Leven. 3,587 inv. (1901).
Leslie [le’ṡli], gammal skotsk släkt, till hvilken
hörde earlerna af Rothes, som spelade en rätt
framträdande roll i Skottlands inre partistrider. Till
en sidogren, L. of Balqhain, hörde Alex L.,
earl af Leven, och grefve Walter L. (se nedan L. 1
o. 3). Titeln earl af Leven öfvergick 1681 genom arf
till earlerna af Melville, hvilkas släkt sedan 1805
bär namnet Leslie-Melville.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
